En ny studie visar att förändringarna som sker i vårt landskap påverkar oss betydligt mer än vi tidigare har känt till. Man har nu upptäckt att 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit i Södermanland under det senaste seklet.
I Europa har människors behov av livsmedel och fibrer under de senaste hundra åren orsakat stora förluster av livsmiljöer genom intensifiering av hur jordbruket använder marken och nedläggning av mindre produktiv mark. Den förändrade markanvändningen tros nu utgöra det allvarligaste hotet mot den biologiska mångfalden i hela världen.
De flesta organismer är beroende av odlingslandskap och dessa förändringar har haft en negativ effekt på bland annat växter, insekter och fåglar.
– Vi har tidigare vetat att gräsmarker har minskat men inte i den här omfattningen, säger Sara Cousins som är professor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
I studien har man digitaliserat historiska kartor från början av 1900-talet. Man har studerat ett 1652 kvadratkilometer stort område i sydöstra Sverige och jämfört det med nutida markområden, med fokus på värdefulla naturmarker.
Genom att jämföra historiska kartor med nutida har man kommit fram till att artrikedomen var betydligt mer mångfaldig förr än vad den är nu.
Gräsmarken ger vika för skogsplantering och skogsvård
Nittiosex procent av gräsmarksarealen har försvunnit på det område man studerade. Den har fått ge vika för skogsplantering och skogsvård istället. Många utav dagens lövskogsområden och våtmarker var till största delen gräsmarksområden på 1900-talet.
– Eftersom många arter, som är specialiserade att finnas på ogödslade hävdade naturbetesmarker, har försvunnit då naturbetesmarkerna minskat i storlek, odlats upp, planterats med skog eller övergivits så har hela landskapets biologiska mångfald också minskat, säger Sara Cousins.
I och med att man moderniserade jord- och skogsbruket under 1800- och 1900-talet, har det bidragit till att flera viktiga landskapstyper har försvunnit. I studien kom man också fram till att på det sätt man använder marken idag är starkt kopplad till växtmångfalden på landskapsnivå.
Enligt Sara Cousins är de existerande naturbetesmarkerna, slåtterängarna och lövskogarna som finns kvar viktiga för många arter, men ett varierat landskap påverkar mångfalden positivt och är viktig för vanliga och inte så uppmärksammade arter.
Det har visat sig att nyare gräsmarker, som till exempel betad före detta åker, bara innehåller en väldigt liten del av den artrikedom som finns i de äldre ogödslade gräsmarkerna
För att kunna förstå vilka effekter landskapsförändringar innebär för mångfalden och olika arter är det viktigt att analysera hur landskapet såg ut längre tillbaka i tiden.
Tar hjälp av historiska kartor
I tidigare studier har man studerat förändringar på betydligt mindre områden. Genom den här nya studien har forskarna tagit hjälp av historiska kartor för att kunna kartlägga hur markanvändningen har förändrats mellan åren 1901 till 2013. Området sträcker sig från Askö i Östersjön till söder om Strängnäs.
Forskarna har använt befintlig växtdata som till största delen har samlats in av duktiga amatörbotaniker, för att kunna analysera hur landskapsförändringarna påverkar dagens biologiska mångfald.
Digitaliseringen av historiska kartor tar väldigt lång tid och att analysera ett sådant här pass stort område är unikt i världen.
– Analysen är koncentrerad till Södermanland, hur det ser ut i övriga Sverige har vi dock inte analyserat, säger Sara Cousins.
Man har dock kommit fram till att de naturliga gräsmarkerna har minskat till endast fyra procent på grund av bland annat skogsvård. Åkermarkerna har också minskats till följd av de blivit skogsmark eller moderna gräsmarker.
Moderna gräsmarker fanns över huvud taget inte på 1900-talet, men idag täcker de en tre gånger så stor yta som de delvis naturliga gräsmarkerna.
