Den politiska skandalen i Kina med polischefen Wang Lijun som flydde till USA:s konsulat och hans chef Bo Xilai som fick sparken från posten som partisekreterare i Chongqing har dragit undan den ridå av tystnad och hemlighetsmakeri som vanligen skyddar det kinesiska ledarskapet. På grund av att vissa ledare är djupt involverade i förföljelsen av Falun Gong har maktkampen inför höstens maktskifte blivit extra intensiv, hård och svårlöst.
Sedan Wang Lijun-affären startade i början av februari har ryktena om interna politiska strider i kommunistpartiet avlöst varandra. Och fler huvuden än Wang Lijuns och Bo Xilais lär rulla innan allt är över.
Wang Lijun var tidigare vice borgmästare och polischef i den stora centralkinesiska staden Chongqing. När han den 6 februari flydde till USA:s konsulat i Chengdu hade något liknande aldrig inträffat i den kinesiska historien. Det var en förolämpning mot det kinesiska ledarskapet, som är besatt av att upprätthålla en snygg fasad. 24 timmar senare fördes Wang Lijun till Peking av höga officerare från ministeriet för statssäkerhet. Var han sedan dess befunnit sig är okänt.
Ledarna inom det kinesiska kommunistpartiets fraktioner har fullt upp med att säkra sina positioner. Även om omvärlden förstått att maktkampen tilltagit och nått en ny nivå har de närmare orsakerna till och motiven bakom det som skett undgått de flesta.
Något som irriterar och oroar Peking är att den amerikanska regeringen exponerade delar av den information som Wang Lijun lämnade till konsulatet, i samband med att Hu Jintaos kronprins Xi Jingping nyligen besökte USA. Enligt reportern Bill Gertz på Washington Free Beacon ska en amerikansk regeringstjänsteman ha avslöjat att Bo Xilai och Zhou Yongkang, sekreterare för det tunga politisk-rättsliga utskottet, planerade en kupp mot Xi Jingpings planerade maktövertagande vid partikongressen i höst. Det betyder i klartext att Bo och Zhou avsåg att själva ta makten.
Det eldade på den redan heta och komplicerade maktkampen inom kommunistpartiets högsta ledning. Ledarna vet att det är svårt att tysta USA:s regering och oroas över vilka andra mörka hemligheter som kan ha avslöjats av Wang Lijun.
Alla politbyråns 25 medlemmar har det gemensamma målet att upprätthålla kommunistpartiets maktinnehav. De är mycket medvetna om att ifall de inte hanterar situationen väl kan det leda till allvarliga konsekvenser. Inte bara kan regimen falla, det kan kosta dem själva livet.
Det som hittills är känt om Wang Lijun är att han begick brott under sin tid som polischef i Chongqing. Kriminaliteten bestod bland annat i olagliga arresteringar och tortyr av privatföretagare under brottsbekämpningskampanjen ”Slå mot de svarta”.
Wang har också varit djupt inblandad i förföljelsen av den andliga gruppen Falun Gong. Det har bland annat handlat om organskörd från levande människor, där tusentals Falun Gong-utövare uppges ha dödats.
Den nyligen avsatte Bo Xilai har stått bakom många av de brott Wang Lijun anklagas för. Bo Xiali organiserade en maoinspirerad kampanj för återupplivande av den ”röda kulturen” och ovan nämnda ”Slå mot de svarta”.
De flesta kadrerna i kommunistpartiets toppskikt står inte bakom Bos kampanjer och kan sannolikt komma överens om hur de ska hantera Bo och Wang i detta sammanhang.
Ifråga om förföljelsen är ledarskiktet delat i två läger. Jiang Zemin, Zhou Yongkang, Li Changchun, Jia Qinglin och Luo Gan står i ena hörnan och Hu Jintao, Wen Jiabao, Xi jingping, Li Keqiang och He Guoqiang i den andra.
Förföljelsen av Falun Gong är en nyckelfråga som kommunistledarna inte kan undkomma.
Vilka är då de viktigaste aktörerna i den pågående drabbningen i kommunistpartiets övre regioner?
På grund av sin inblandning i förföljelsen av Falun Gong är Wang Lijun, Bo Xilai, Zhou Yiongkan, Li Changchun, Jia Qingling och Luo Gan sammanbundna med Jiang Zemins fraktion. Det var Jiang som beordrade förföljelsen i juli 1999.
Med syftet att fortsätta förföljelsen och slippa ställas inför rätta för sina brott när de slutat med politiken hoppades Zhou Yongkang och de övriga i jiangfraktionen att få den likaså skyldige Bo Xilai invald som en av de nio medlemmarna i politbyråns ständiga kommitté. Att skydda Bo var det samma som att skydda sig själva.
Därför vill Zhou, Li och övriga ogärna att Bo Xilai ska straffas, och försvårar till och med den processen.
Hu Jintao, Wen Jiabao, Xi Xingping, Li Keqian och He Guiqiang – en fraktion med rötterna i kommunistpartiets ungdomsorganisation, Ungdomsbrigaden – har varit tyst eller undvikande i fråga om förföljelsen av Falun Gong. För att smärtfritt etablera ett framtida styre har denna grupp försökt få bort Bo Xilai, men medlemmarna verkar inte ha kommit överens om hur han ska straffas.
Hu Jintao vill ha ett smidigt maktöverlämnande. Han vill egentligen inte ge sig in i en strid på liv och död med jiangfraktionen utan hoppas skjuta över problemen till sin efterträdare.
Premiärminister Wen Jiabao är enligt en initierad källa den som varit tydligast med att han vill skicka Bo Xilai i fängelse. Wen verkar ha samvete nog till att inse att handel med organ från levande människor för ekonomisk vinning är en inhuman verksamhet. Den går inte att försvara inför historien att partiet har låtit en sådan verksamhet pågå i mer än tio år, menar han och vill reda ut frågan genom att börja med ställa Bo Xilai till svars.
Även kronprinsen Xi Jingping måste efter att kupplanerna mot honom avslöjades ha insett att han behöver göra sig av med Bo för att säkra sin framtida maktposition.
Li Keqiang från Ungdomsbrigaden och den därmed allierade He Guoqiang kommer att förbli vid makten. De ville inte att den maktgirige Bo Xilai skulle ta sig till toppen. Men de ville inte heller ta öppen ställning mot jiangfraktionen i Falun Gong-frågan.
Varje medlem i det kinesiska kommunistpartiets innersta krets har sin egen agenda och använder alla slags metoder för att intrigera mot de andra. Därför är maktkampen som utlöstes av Wang Lijun-affären mycket komplicerad och dramatisk.
Vilket utfall kan man då förvänta sig av de hetsiga striderna? Det beror på flera faktorer. Bland annat huruvida Hu Jintao och Wen Jiabao är tillräckligt beslutsamma, om jiangfraktionen kan kompromissa liksom inställningen hos några erfarna kommunisttoppar samt hur snabbt den amerikanska regeringen publicerar dokumenten som tillhandahölls av Wang Lijun.
Bestraffningen av Bo Xilai blir en avgörande indikator för hur maktkampen inom kommunistpartiet kommer att avlöpa. Ett kinesiskt ordspråk lyder: ”den som vinner folkets hjärta vinner landet, den som förlorar folkets hjärta förlorar landet”. Oavsett hur det går finns det inte några vinnare. Utfallet av det kinesiska kommunistpartiets inre stridigheter påverkar inte det ödesbestämda slutresultatet; partiets sönderfall.
