Som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism jobbar Mona Sahlin med förebyggande åtgärder som att hitta riskmiljöer och -grupperingar i Sverige för att hindra de mest utsatta från att rekryteras av IS.
– Vi jobbar för att stärka motkrafterna, berättar Sahlin och syftar på mammor, lärare, poliser, civilorganisationer och församlingar.
Epoch Times träffar henne på en restaurang i Aneby, i nordöstra Småland, under den veckolånga satsningen ”Alla får plats” där utanförskapsfrågor i olika former tas upp.
Mona Sahlin fick uppdraget som nationell samordnare för cirka ett år sedan av alliansregeringen och dåvarande demokratiminister Birgitta Ohlsson. Hennes uppdrag sträcker sig över två år och hon känner sig mycket hedrad över att ha fått uppdraget, berättar hon.
Inre resa
Mona Sahlin upplever att hon genom sitt uppdrag som nationell samordnare gjort en inre resa som hjälpt henne att upptäcka en helt annan verklighet än tidigare.
– Jag ser nu ett värde i att komplicera saker och ting. Det farliga ligger ofta i de enkla svaren, som att muslimer är si – invandrare är så. Ju mer man lär sig, desto bättre förstår man att det verkligen är mer komplicerat än så och då blir det också lättare att hitta fler lösningar, säger hon.
Inom kort kommer en nationell ”hot Line” upprättas i Sverige, dit personer som behöver hjälp och stöd eller har funderingar och grubblerier kring de här frågorna kan ringa. Telefonservicen ska ge en bredare bild av situationen till de killar som har funderingar på att ansluta sig till IS för att kriga.
Den ska också ge stöd och information till lärare, anhöriga och de många oroliga mammor som enligt Sahlin oftast är de som larmar när de misstänker att deras barn radikaliserats och planerar att resa till orosområdena.
Hon menar att det oftast är genom imamer som rekryteringen sker, samt via bekanta, föräldrar eller sociala medier.
Unga killar reser med glorifierad bild – många blir grymt besvikna
Sahlin har träffat unga män som anslutit sig till IS, men senare ångrat sig djupt och lyckats fly tillbaka.
– Många åker ner med en fanatisk och glorifierad bild av vad de ska göra där. När en helt annan verklighet visar sig blir de så förtvivlade att de tar sig därifrån, säger Sahlin.
Somliga som reser ner vet vad de ger sig in i, men tror att de ska kunna utföra något heroiskt.
– Det finns en värld där det som IS gör beskrivs som konspirationer. En verklighet som vi i Sverige också behöver förstå, menar hon.
Ny form av terror
Eftersom nyhetsbevakningen är mer omfattande och det är lättare att skaffa information är det numera svårt för diktatorer att i längden stoppa folket från att nå annan information än den regimen vill förmedla. Detta menar Sahlin är stor skillnad från då exempelvis Al Qaida var stor.
– Al Qaida satt i grottor och beordrade bombningar, medan IS står för en ny typ av terror. IS använder internet och sociala medier till att rekrytera och de som vill bekämpa IS måste vara lika skickliga där som de förhoppningsvis är på att kriga militärt, säger hon.
Det hela började med Syriens ledare Assad och den slakt han utförde på sin befolkning.
– IS krigade mot honom, det är den bilden de som reser ner har. De vill skapa en islamisk stat, och offrar sig på vägen, säger Mona Sahlin.
Inte förrän de är på plats börjar de inse att de inte vill gå vidare. Det finns de som ångrar sig djupt. När de kommer tillbaka till Sverige vågar de inte prata om det eftersom det finns infiltratörer som skulle kunna ange dem.
Både lagstiftning och förebyggande arbete behövs som motkraft mot IS.
Sahlin är stolt över det jobb som Sverige lägger ner på det förebyggande arbetet men tycker att vi ska bli bättre på att lagstifta.
– Det är ingen tvekan om att vi också måste bli bättre på att lagföra dem som begått terrordåd i andra länder, men det räcker inte att bara i efterhand straffa om man inte i förväg kan förhindra.
– I en del andra länder där man också har ”resande” men bara har stenhårda lagar – lyckas de inte skapa förtroende [hos de resande], så lösningarna ligger inte i det, säger Sahlin.
