En växande mängd bevis pekar på att anställda i krävande arbetssituationer och som också har låg kontroll över sitt arbete och lågt socialt stöd, har en ökad risk för att utveckla och dö av hjärt-kärlsjukdom, inklusive hjärtinfarkt och stroke. Stressande arbetsförhållanden är en viktig aspekt av detta fenomen.
Det har visat sig att anställda som utsätts för mycket övertidsarbete visar markant förhöjda nivåer av stresshormoner. Dödsfall på grund av stressiga förhållanden och överansträngning är ett exempel på vad japanerna kallar för ”karoshi”. Bokstavligen översätts det som ”död på grund av överarbete” eller yrkesrelaterad plötslig död och de huvudsakliga orsakerna är hjärtinfarkt och stroke, på grund av stress.
Karoshi har studerats mycket i Japan, där det första fallet av fenomenet rapporterades 1969. Han var 29 år, gift och arbetade på Japans största dagstidning. Det var inte förrän i slutet av 1980-talet som de allmänna medierna uppmärksammade problemet, särskilt efter att flera högt uppsatta företagsledare, fortfarande i sina bästa år, plötsligt dog utan några tidigare tecken på sjukdom.
Fenomen som finns i flera länder
År 1987, när människors oro för karoshi ökade, började det japanska arbetsministeriet att publicera statistik över problemet. Samtidigt har antalet stämningar relaterade till dödsfall genom övertidsarbete ökat i Japan, där de anhöriga till den avlidne kräver ekonomisk ersättning.
Fenomenet är dock inte bara begränsat till Japan. Andra asiatiska länder som Kina, Korea och Bangladesh har rapporterat liknande incidenter. I Kina, där fenomenet kallas ”guolaosi”, gjordes uppskattningen att 600 000 människor dog under 2010 till följd av det.
I Korea, där arbetsmoralen är Konfucius-inspirerad och arbete vanligtvis innebär sex dagars arbetsvecka med långa timmar, kallas fenomet ”gwarosa.”
Japaner söker ersättning för dödsfall
Under 1990-talet ökade karoshi-dödsfallen dramatiskt när finanskrisen drabbade Japan. Allt fler arbetsgivare började ta in fler tillfälligt anställda för att lättare kunna göra sig av med personalen under sämre tider. Rädsla för arbetslöshet pressar arbetstagarna att arbeta hårdare och fler timmar.
I Japan har antalet ärenden där man ansöker om ersättning ökat betydligt under de senaste åren. Så har även antalet rättsfall där regeringen vägrar att kompensera offrens familjer.
Om ett dödsfall i Japan bedöms som orsakat av karoshi kan de anhöriga få ersättning från staten och upp till sju miljoner kronor (1 miljon USD) från företaget i skadestånd. Dödsfallen kan vara toppen på isberget av fenomenet; endast den mest synliga effekten av överansträngning i Japan.
Långa arbetsdagar är en orsak till karoshi
Orsakerna till och följderna av karoshi har studerats särskilt i Japan, där organisationen ”National Defense Council for Victims of Karoshi” etablerades 1988. Japan har de längsta arbetstiderna jämfört med andra utvecklingsländer. Landets ansträngande arbetstider har pekats ut som en av de främsta orsakerna till karoshi.
Konsekvenserna av långa arbetstider och stressiga förhållanden i arbetet gäller inte bara män. Flera studier har visat starka samband mellan kvinnors stress på jobbet och hjärt-kärlsjukdom.
I studien ”Women’s Health Study (WHS)” som omfattar 17 000 kvinnor inom vårdyrken, fann forskarna vid Harvard University att kvinnor med mycket påfrestande arbete har en 40 procent ökad risk för hjärtsjukdom i jämförelse med sina mindre stressade kollegor.
Resultaten av WHS studie har bekräftats i både Danmark och Kina. En omfattande 15 år lång studie i Danmark har visat att ju hårdare arbetstrycket är, desto större är risken för hjärtsjukdomar bland kvinnor under 51 år.
En studie bland tjänstemän i Peking har visat att kvinnors arbetsbelastning hade en koppling till ökad förtjockning av halspulsåderns väggar, ett tidigt tecken för en risk för framtida stroke.
Motion, bra relationer och lagstiftning är viktiga åtgärder
Dödsfall till följd av övertidsarbete påverkar inte bara familjerna som kanske förlorar den viktigaste familjeförsörjaren i familjen, men också de branscher som alltmer kommer att påverkas av allt fler stämningar och förlorad produktivitet. Situationen i sin tur kommer också att påverka den nationella ekonomin. Det är därför angeläget att utforma en rad åtgärder för att kunna stävja problemet.
På det personliga planet är det viktigt att de anställda får regelbunden motion, vilket kommer att minska ångest och depression och förbättra sömnen. Dessutom är det viktigt för dem att utveckla stödjande relationer med vänner, familjer och medarbetare. Så ofta det är möjligt bör de öva sig i avslappningsteknik och om de känner sig överväldigade på grund av sin livssituation bör de söka hjälp från en psykolog.
Inom industrin bör man erbjuda de anställda de bästa förutsättningarna för arbete, en policy som kommer att bringa bättre ekonomisk vinst på lång sikt. Företagsledare bör inse att det är kontraproduktivt för dem att ställa alltför stora krav på sina anställda.
På regeringsnivå borde man se över lagstiftningen, skapa ökad anställningstrygghet och kompetensutveckling och underlätta för de anställda att medverka i frågor som direkt berör dem, som exempel omplaceringar och befordran. Arbetstagare bör få bättre kontroll över sina egna jobb, vilket kommer att öka produktiviteten och minska stressen i jobbet.
Förebyggande insatser är det mest humana och billigaste alternativet till ett mycket allvarligt problem.
César Chelala, medicine doktor, är internationell folkhälsokonsult och vinnare av utmärkelsen ”Overseas Press Club of America Award”.
Stressad på jobbet – lägg till en daglig dos av grönt
Hur man ser på stress inom kinesisk medicin
VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri
