Svårigheterna att bygga nytt i städerna stoppar upp svensk ekonomi, enligt Världsbankens utredare Augusto Lopez-Claros.

Regeringen har gett Världsbanken i uppdrag att undersöka företagsklimatet i Sverige. Den första delen av studien offentliggjordes på ett presseminarium på måndagen. Ett område som överraskade Världsbankens direktör för globala indikatorer och analys, Augusto Lopez-Claros, var stadsplaneringen i svenska storstäder. Han tycker att Sverige har ett ”mycket besvärligt” system för till exempel statsplanering och bygglov.

– Jag tror att det tungrodda systemet i Sverige i mångt och mycket kan förklara bostadsbrist, skenande bostadspriser och även ha konsekvenser på arbetsmarknaden, för är det bostadsbrist så begränsar det möjligheterna för människor att flytta från en plats till en annan, sade Lopez-Claros.

I Sverige kan det ta flera år att få tillstånd att bygga nytt i storstadsområdena. Först kan det ta 3-4 år att få sin detaljplan godkänd, och sedan ytterligare 2-3 år att gå igenom överklaganden som inletts mot planen. Därutöver är samordningen mellan kommunerna i Sverige inte så bra, vilket försvårar beslutsprocesserna.

– För mig har det varit lite av en överraskning eftersom vi talar om ett höginkomstland. Sverige har visat toppresultat i en rad indikatorer som vi fångade i rapporten, sade Lopez-Claros.

I Nya Zeeland och Singapore som Sverige jämförs med i undersökningen går de här processerna mycket snabbare, eftersom  kommunernas verksamheter inordnats i en mycket bredare institutionell ram. Överklaganden i Nya Zeeland hanteras till exempel i en specialiserad miljödomstol, så de försenar inte byggprojektet med flera år.

Finansminister Anders Borg, som också medverkade på seminariet, sade att stadsplaneringen är ett prioriterat område för regeringen. För närvarande har de fem olika förslag om åtgärder som skulle förenkla planeringsprocessen.