loadingEn flyktingfamilj i sitt tält på Sakalis flyktingläger i staden Nyala i Darfur. I Sudan finns fyra miljoner flyktingar och de flesta har kommit från Sudans södra trakter. En kvartsmiljon av dessa fyra miljoner har återvänt till sina hem efter 2006-års fredsavtalet enligt FN:s beräkningar. Efter många års stridigheter är det ett svårt och långsamt arbete att få flyktingarna återvända till sina hemtrakter. (Foto: AFP/Mustafa Ozer)
En flyktingfamilj i sitt tält på Sakalis flyktingläger i staden Nyala i Darfur. I Sudan finns fyra miljoner flyktingar och de flesta har kommit från Sudans södra trakter. En kvartsmiljon av dessa fyra miljoner har återvänt till sina hem efter 2006-års fredsavtalet enligt FN:s beräkningar. Efter många års stridigheter är det ett svårt och långsamt arbete att få flyktingarna återvända till sina hemtrakter. (Foto: AFP/Mustafa Ozer)
Utrikes

Folkmordet i Darfur

M-L Koivuluoto, Epch Times Sverige

Konflikten i västra Sudans Darfur-område har pågått sedan 2003.

I kampen om vatten, betesmark och jordbruksmark utbröt ett bondeuppror 2003 mellan å ena sidan SLM (Sudan Liberation Movement) och JEM (Justice and Equality Movement) och å andra sidan Sudans regering tillsammans med Janjawidmilisen. Mellan 200 000 och 300 000 människor tros ha dött i det som bland andra av USA betecknats som ett folkmord. Tre miljoner invånare är nu direkt beroende av nödhjälp utifrån.

Befolkningen i Darfur utgörs av arabiska nomader i norr och afrikanska bönder i söder. Traditionellt har dessa två etniska huvudgrupper klassats som araber respektive svarta. Oavsett folkgrupp bekänner sig alla i området till islam. De nomadiserade araberna har vid behov av föda åt sig själv och sin boskap gjort räder till de bofasta böndernas marker och ägor.

Janjawidmilisen har uppstått från trupper som de angränsande länderna Tchad och Libyen beväpnade på darfurisk mark i tidigare krig. Namnet Janjawid betyder ”onda ryttare”. Janjawid angriper bönderna och gör organiserade räder mot byarna, vilka plundras på boskap och bränns ned. Kvinnor våldtas och över 200 personer hade våldtagits när 30 byar angreps i en samordnad räd.

Bondeupproret 2003 kuvades och armén tog snart tillbaka kontrollen men hjälpte Janjawid att stjäla boskap och andra förnödenheter. Regimen i Khartoum har rekryterat och betalat lokala milismän att attackera hundratals försvarslösa byar och städer i nära samarbete med landets flygvapen.

I maj 2006 slöts ett fredsavtal i Abuja mellan regeringen och SLA/MM-fraktionen. Men under hösten 2006 trappades ändå oroligheterna upp, nu mellan regeringssidan och rebellgrupper under beteckningen NFR som inte skrivit under avtalet. FN har i ansträngningar att få fred i landet engagerat sig starkt i frågan.

FN försöker få kontroll över situationen

Sudans regering, bestående av etniska araber i Sudan, har medgivit att den har försett den arabiska milisen med vapen och att flygvapnet understött angreppen på marken. Regimen förnekar rykten om att den försökt stoppa hjälpsändningar till Darfur där folk svälter. Grannlandet Tchad har fått ta emot över 100 000 flyktingar från Darfur.

FN:s råd för mänskliga rättigheter har undersökt anklagelserna om Sudans omfattande övergrepp i Darfur. Rådets rapport beskriver grova och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter och allvarliga överträdelser av internationell lag. Sudans regering har misslyckats med att skydda befolkningen och har själv deltagit i och understött dessa brott, enligt den 35-sidiga rapporten.

Den sudanesiska regeringen nekar ansvar för övergreppen och klandrar rebellgrupperna som vägrade godkänna 2006-års fredsuppgörelse. President Bashir anser inte att några fredsbevarande trupper behövs i Darfur vilket fått FN att begära tillträde till Darfur för att kontrollera situationen.

Säkerhetsrådet beslutade att sända en grupp på sex personer till Sudan, vilket den sudanesiska regeringen först gick med på men vägrade i slutänden att bevilja gruppen visum. Gruppen reste ändå till Addis Abeba där den Afrikanska Unionens högkvarter ligger, men lyckades dock inte få tillträde till Darfur.

Den internationella domstolen i Haag har som första steg kallat en yngre minister i Sudans regeringen och en milisledare i Darfur att svara på frågor om krigsbrotten för att utreda vilka som är ansvariga för grymheterna, såsom massvåldtäkter och mord på de civila. Regeringen i Khartoum kontrar med att den håller sina egna rättegångar och vill inte överlämna någon till Haag.

Sanktioner mot Sudan

President Bush har tidigare uppmanat Sudans president Omar Hassan al-Bashir att låta internationella fredsbevarande trupper att komma till Darfur. Bashir anser dock att de nuvarande styrkorna från den Afrikanska Unionen på 7000 soldater räcker och vill inte godkänna den föreslagna ökningen till 23 000 soldater och poliser.

President Bush har nu i maj föreslagit nya sanktioner mot Sudan och sökte stöd för internationellt vapenembargo. Sanktioner skulle bland annat riktas mot Sudans rika oljeföretag och ett vapenföretag som har transporterat vapen till den sudanesiska regeringen och milisarmén i Darfur.

Bush sade att USA:s finansdepartement kommer att spärra 31 företag som Sudan kontrollerar från att ha affärer med amerikanska finansiella system.

Regeringen i Khartoum har kritiserat sanktionerna och anser att de är orättvisa eftersom Sudan samarbetar med FN.

EU:s avdelning för utrikespolitik har enligt Javier Solana på ett EU-möte i Hamburg varit villig att diskutera tuffare sanktioner mot Sudan.

Kinas roll i Darfur-krisen

Kina köper mycket olja från Sudan och har använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd för att hindra fredsbevarande styrkor att sända trupper till regionen utan medgivande av de afrikanska länderna.

Rapporten som Amnesty International hade utfärdat visade hur kinesiska flygplan förde in vapen värda miljontals dollar till Sudan, en införsel som direkt stred mot FN:s vapenembargo.

Hu Jintao besökte förra året Afrika två gånger. För tre månader sedan inbjöd Kina 48 afrikanska ledare att närvara på ett forum för Kina/Afrika-relationer i Peking. Kina har också skänkt sina skulder till 33 länder i Afrika för att knyta dem över till sig.

I år har Kina besökt åtta afrikanska länder. Före besöket angavs huvudanledningen till Hus besök vara att diskutera en fredlig utveckling i Afrika. Under sitt besök i Sudan kritiserade Hu inte regeringen för folkmord utan gav Sudans president 18 miljoner dollar till ett presidentpalats.

Kina planerar att fördubbla sina hjälpinsatser till de afrikanska länderna under de närmaste tre åren genom att erbjuda dem åtta miljarder US-dollar i lågräntelån och två miljarder dollars exportkredit.

Av Kinas befolkning lever 5% under existensminimum och 600 miljoner tjänar minde än två dollar per dag, ändå har Kina råd att skänka pengar till Afrika utan att ta hänsyn till det egna landets behov.

Proteströrelsen växer mot kriget

Många välkända personer i USA har tagit ställning mot folkmordet i Darfur. Mia Farrow, skådespelare och goodwill-ambassadör har visat vägen hur man kan bojkotta Sudan. Hon har tagit ut sin förmögenhet från fondbolag som är storägare i de kinesiska oljebolagen Petro China och Sinopec som är verksamma i Sudan.

Skådespelarna Brad Pitts och Angelina Jolies stiftelse har donerat en miljon dollar till hjälparbete i Darfur.

Regissören Steven Spielberg har insett vikten av det pågående folkmordet i Sudan. Han offentliggjorde ett brev till president Hu Jintao och sade sig nu förstått Kinas strategiska stöd till Sudan. Han ber Kina att ändra sin politik i Sudan och diskutera med den sudanesiska regeringen att acceptera FN:s fredsbevarande trupper för att skydda folket i Darfur. Han bad också att få träffa president Hu men har ännu inte fått svar.

En senator från Kansas har tagit tillbaka alla egna investeringar från aktiefonder med placeringar i företag i Sudan. Harvards egna studenter har tvingat universitetet att överge sina investeringar i företag i Sudan.

Flera delstater i USA har redan stiftat lagar som förbjuder deras pensionsfonder att äga aktier i företag som finns i Sudan.

Källa:

Wikipedia : http://sv.wikipedia.org/wiki/Darfurkonflikten


Flyktingbarnen äter på Sakalis flyktingläger i staden Nyala i Darfur. (Foto: AFP/Mustafa Ozer)

Flyktingbarnen äter på Sakalis flyktingläger i staden Nyala i Darfur. (Foto: AFP/Mustafa Ozer)


Sudans president Omar al-Beshir talar i parlamentet i staden Omdurman, till väst från huvudstaden Khartoum. (Foto: AFP/Isam Al-Haj)

Sudans president Omar al-Beshir talar i parlamentet i staden Omdurman, till väst från huvudstaden Khartoum. (Foto: AFP/Isam Al-Haj)


Ledaren till SLM Minni Minnawi lyssnar på Sudans president Omar al-Beshir när han pratar i parlamentet i april 2007.  (Foto: AFP/Isam Al-Haj)

Ledaren till SLM Minni Minnawi lyssnar på Sudans president Omar al-Beshir när han pratar i parlamentet i april 2007. (Foto: AFP/Isam Al-Haj)

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn flyktingfamilj i sitt tält på Sakalis flyktingläger i staden Nyala i Darfur. I Sudan finns fyra miljoner flyktingar och de flesta har kommit från Sudans södra trakter. En kvartsmiljon av dessa fyra miljoner har återvänt till sina hem efter 2006-års fredsavtalet enligt FN:s beräkningar. Efter många års stridigheter är det ett svårt och långsamt arbete att få flyktingarna återvända till sina hemtrakter. (Foto: AFP/Mustafa Ozer)
En flyktingfamilj i sitt tält på Sakalis flyktingläger i staden Nyala i Darfur. I Sudan finns fyra miljoner flyktingar och de flesta har kommit från Sudans södra trakter. En kvartsmiljon av dessa fyra miljoner har återvänt till sina hem efter 2006-års fredsavtalet enligt FN:s beräkningar. Efter många års stridigheter är det ett svårt och långsamt arbete att få flyktingarna återvända till sina hemtrakter. (Foto: AFP/Mustafa Ozer)
Utrikes

Folkmordet i Darfur

M-L Koivuluoto, Epch Times Sverige

Konflikten i västra Sudans Darfur-område har pågått sedan 2003.

I kampen om vatten, betesmark och jordbruksmark utbröt ett bondeuppror 2003 mellan å ena sidan SLM (Sudan Liberation Movement) och JEM (Justice and Equality Movement) och å andra sidan Sudans regering tillsammans med Janjawidmilisen. Mellan 200 000 och 300 000 människor tros ha dött i det som bland andra av USA betecknats som ett folkmord. Tre miljoner invånare är nu direkt beroende av nödhjälp utifrån.

Befolkningen i Darfur utgörs av arabiska nomader i norr och afrikanska bönder i söder. Traditionellt har dessa två etniska huvudgrupper klassats som araber respektive svarta. Oavsett folkgrupp bekänner sig alla i området till islam. De nomadiserade araberna har vid behov av föda åt sig själv och sin boskap gjort räder till de bofasta böndernas marker och ägor.

Janjawidmilisen har uppstått från trupper som de angränsande länderna Tchad och Libyen beväpnade på darfurisk mark i tidigare krig. Namnet Janjawid betyder ”onda ryttare”. Janjawid angriper bönderna och gör organiserade räder mot byarna, vilka plundras på boskap och bränns ned. Kvinnor våldtas och över 200 personer hade våldtagits när 30 byar angreps i en samordnad räd.

Bondeupproret 2003 kuvades och armén tog snart tillbaka kontrollen men hjälpte Janjawid att stjäla boskap och andra förnödenheter. Regimen i Khartoum har rekryterat och betalat lokala milismän att attackera hundratals försvarslösa byar och städer i nära samarbete med landets flygvapen.

I maj 2006 slöts ett fredsavtal i Abuja mellan regeringen och SLA/MM-fraktionen. Men under hösten 2006 trappades ändå oroligheterna upp, nu mellan regeringssidan och rebellgrupper under beteckningen NFR som inte skrivit under avtalet. FN har i ansträngningar att få fred i landet engagerat sig starkt i frågan.

FN försöker få kontroll över situationen

Sudans regering, bestående av etniska araber i Sudan, har medgivit att den har försett den arabiska milisen med vapen och att flygvapnet understött angreppen på marken. Regimen förnekar rykten om att den försökt stoppa hjälpsändningar till Darfur där folk svälter. Grannlandet Tchad har fått ta emot över 100 000 flyktingar från Darfur.

FN:s råd för mänskliga rättigheter har undersökt anklagelserna om Sudans omfattande övergrepp i Darfur. Rådets rapport beskriver grova och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter och allvarliga överträdelser av internationell lag. Sudans regering har misslyckats med att skydda befolkningen och har själv deltagit i och understött dessa brott, enligt den 35-sidiga rapporten.

Den sudanesiska regeringen nekar ansvar för övergreppen och klandrar rebellgrupperna som vägrade godkänna 2006-års fredsuppgörelse. President Bashir anser inte att några fredsbevarande trupper behövs i Darfur vilket fått FN att begära tillträde till Darfur för att kontrollera situationen.

Säkerhetsrådet beslutade att sända en grupp på sex personer till Sudan, vilket den sudanesiska regeringen först gick med på men vägrade i slutänden att bevilja gruppen visum. Gruppen reste ändå till Addis Abeba där den Afrikanska Unionens högkvarter ligger, men lyckades dock inte få tillträde till Darfur.

Den internationella domstolen i Haag har som första steg kallat en yngre minister i Sudans regeringen och en milisledare i Darfur att svara på frågor om krigsbrotten för att utreda vilka som är ansvariga för grymheterna, såsom massvåldtäkter och mord på de civila. Regeringen i Khartoum kontrar med att den håller sina egna rättegångar och vill inte överlämna någon till Haag.

Sanktioner mot Sudan

President Bush har tidigare uppmanat Sudans president Omar Hassan al-Bashir att låta internationella fredsbevarande trupper att komma till Darfur. Bashir anser dock att de nuvarande styrkorna från den Afrikanska Unionen på 7000 soldater räcker och vill inte godkänna den föreslagna ökningen till 23 000 soldater och poliser.

President Bush har nu i maj föreslagit nya sanktioner mot Sudan och sökte stöd för internationellt vapenembargo. Sanktioner skulle bland annat riktas mot Sudans rika oljeföretag och ett vapenföretag som har transporterat vapen till den sudanesiska regeringen och milisarmén i Darfur.

Bush sade att USA:s finansdepartement kommer att spärra 31 företag som Sudan kontrollerar från att ha affärer med amerikanska finansiella system.

Regeringen i Khartoum har kritiserat sanktionerna och anser att de är orättvisa eftersom Sudan samarbetar med FN.

EU:s avdelning för utrikespolitik har enligt Javier Solana på ett EU-möte i Hamburg varit villig att diskutera tuffare sanktioner mot Sudan.

Kinas roll i Darfur-krisen

Kina köper mycket olja från Sudan och har använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd för att hindra fredsbevarande styrkor att sända trupper till regionen utan medgivande av de afrikanska länderna.

Rapporten som Amnesty International hade utfärdat visade hur kinesiska flygplan förde in vapen värda miljontals dollar till Sudan, en införsel som direkt stred mot FN:s vapenembargo.

Hu Jintao besökte förra året Afrika två gånger. För tre månader sedan inbjöd Kina 48 afrikanska ledare att närvara på ett forum för Kina/Afrika-relationer i Peking. Kina har också skänkt sina skulder till 33 länder i Afrika för att knyta dem över till sig.

I år har Kina besökt åtta afrikanska länder. Före besöket angavs huvudanledningen till Hus besök vara att diskutera en fredlig utveckling i Afrika. Under sitt besök i Sudan kritiserade Hu inte regeringen för folkmord utan gav Sudans president 18 miljoner dollar till ett presidentpalats.

Kina planerar att fördubbla sina hjälpinsatser till de afrikanska länderna under de närmaste tre åren genom att erbjuda dem åtta miljarder US-dollar i lågräntelån och två miljarder dollars exportkredit.

Av Kinas befolkning lever 5% under existensminimum och 600 miljoner tjänar minde än två dollar per dag, ändå har Kina råd att skänka pengar till Afrika utan att ta hänsyn till det egna landets behov.

Proteströrelsen växer mot kriget

Många välkända personer i USA har tagit ställning mot folkmordet i Darfur. Mia Farrow, skådespelare och goodwill-ambassadör har visat vägen hur man kan bojkotta Sudan. Hon har tagit ut sin förmögenhet från fondbolag som är storägare i de kinesiska oljebolagen Petro China och Sinopec som är verksamma i Sudan.

Skådespelarna Brad Pitts och Angelina Jolies stiftelse har donerat en miljon dollar till hjälparbete i Darfur.

Regissören Steven Spielberg har insett vikten av det pågående folkmordet i Sudan. Han offentliggjorde ett brev till president Hu Jintao och sade sig nu förstått Kinas strategiska stöd till Sudan. Han ber Kina att ändra sin politik i Sudan och diskutera med den sudanesiska regeringen att acceptera FN:s fredsbevarande trupper för att skydda folket i Darfur. Han bad också att få träffa president Hu men har ännu inte fått svar.

En senator från Kansas har tagit tillbaka alla egna investeringar från aktiefonder med placeringar i företag i Sudan. Harvards egna studenter har tvingat universitetet att överge sina investeringar i företag i Sudan.

Flera delstater i USA har redan stiftat lagar som förbjuder deras pensionsfonder att äga aktier i företag som finns i Sudan.

Källa:

Wikipedia : http://sv.wikipedia.org/wiki/Darfurkonflikten


Flyktingbarnen äter på Sakalis flyktingläger i staden Nyala i Darfur. (Foto: AFP/Mustafa Ozer)

Flyktingbarnen äter på Sakalis flyktingläger i staden Nyala i Darfur. (Foto: AFP/Mustafa Ozer)


Sudans president Omar al-Beshir talar i parlamentet i staden Omdurman, till väst från huvudstaden Khartoum. (Foto: AFP/Isam Al-Haj)

Sudans president Omar al-Beshir talar i parlamentet i staden Omdurman, till väst från huvudstaden Khartoum. (Foto: AFP/Isam Al-Haj)


Ledaren till SLM Minni Minnawi lyssnar på Sudans president Omar al-Beshir när han pratar i parlamentet i april 2007.  (Foto: AFP/Isam Al-Haj)

Ledaren till SLM Minni Minnawi lyssnar på Sudans president Omar al-Beshir när han pratar i parlamentet i april 2007. (Foto: AFP/Isam Al-Haj)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024