I dagarna presenterades Socialstyrelsens senaste lägesrapport om folkhälsan och sociala förhållanden. Den avslöjar att vi generellt sett mår bättre, lever längre och att levnadsstandarden har ökat för de flesta. Dessvärre gäller förbättringarna inte ungdomar och unga vuxna, bland dem har den psykiska ohälsan ökat.
En faktor som bidragit till den förbättrade folkhälsan är att färre människor röker, vilket minskat dödligheten i sjukdomar i andningsorganen och kranskärlen.
Medellivslängden har ökat de senaste 15 åren. År 2006 levde kvinnorna i genomsnitt i 83 år och männen i 79 år. Bland svenska män är andelen rökare lägst i Europa. År 2006 rökte 12 procent av männen och 17 procent av kvinnorna dagligen. Däremot har vi inte minskat vår alkoholkonsumtion, och fler personer vårdas för alkoholförgiftning och den alkoholrelaterade dödligheten har ökat i åldersgruppen 45 år och uppåt.
Den psykiska ohälsan har minskat i alla alla grupper utom bland yngre kvinnor, 15-19 år. Där ser man att självmordsförsök och alkoholförgiftningar ökat mest. Även bland unga pojkar i samma ålder har självmordsförsöken ökat. Allmänt sett är det fler kvinnor (25 procent) som lider av psykisk ohälsa än män (15 procent åren 2005-2006). Det är dock män över 65 som står för högsta självmordstalet, men det har skett en minskning av självmord bland vuxna över 25 år sedan mitten av 90-talet.
På arbetsmarknaden har situationen ljusnat sedan krisen på 90-talet. Fler människor förvärvsarbetar och arbetslösheten har minskat under de senaste två åren. Även invandrares situation har förbättrats, men fortfarande är arbetslösheten högre än bland Sverigefödda.
De fattigaste finner vi bland ungdomar 20-24 år. Där är 22 procent fattiga. Deras inkomst understiger den nivå som anses vara minimum för att klara försörjningen och utgår från vägledande normer för beslut om ekonomiskt bistånd. Antal fattiga hushåll har minskat med 4,5 procent under 2006.
Socialstyrelsens rapport har också tittat på barnens situation. Den visar att sex procent av alla barn 0-19 år lever i familjer som har en inkomst under fattigdomsnivån. Störst är fattigdomen bland barn som lever i familjer där båda föräldrarna är invandrade.
