Majoriteten av demonstranterna i Bahrain är shiamuslimer (även känd som shiiter) vilka efterlyste de politiska och ekonomiska reformer som utlovades av kung Hamad bin Issa al-Khalifa under 1990-talet för att lugna de uppror som var vid den tiden, men som aldrig helt trädde i kraft.

Demonstranter kom ut med full kraft på Pearltorget i huvudstaden Manama den elfte protestdagen, torsdagen. Oppositionen sade att de inte skulle delta i den dialogen som kronprins Sheikh Salman bin Hamad al-Khalifa uppmanat till, eftersom regeringen inte uppfyllde kraven på att avgå, enligt AFP.

De pro-demokratiska demonstranterna kräver en ny konstitution, ett mer representativt parlament, ett slut på korruptionen och bruket av tortyr vid statliga fängelser och frigivning av politiska fångar, enligt rapporter som även innefattar en rapport från Middle East Research and Information Project (MERIP).

Med mindre än 1 miljon invånare, är befolkningen på den 55 km långa och 18 km breda ön till 98 procent muslimer, uppdelade på 70 procent Shiiter och 30 procent sunnimuslimer. Den styrande kungafamiljen tillhör den sunnimuslimska minoriteten.

Demonstranterna har dock inte själva delat in sig i någon religiös grupp, ”Det finns inga sunni eller shia, bara Bahrain-sammanhållning” lyder en av demonstranternas ramsor, enligt rapporter i medier.

14 februari, dagen då protesterna började, markerade 10-årsdagen av en folkomröstningen där majoriteten i Bahrain röstade för den nationella handlingsplanen som planlagt en reformeringen av Bahrains auktoritära styre.

Ett år senare, 2002, fanns en ny konstitution med en konstitutionell monarki och ett tvåkammarsparlament på plats. Parlamentet består av ett råd med 40 valda representanter och 40-medlem i det rådgivande rådet som utses av kungen. Enligt den nya konstitutionen kan monarken och hans utsedda råd upphäva parlamentets beslut.

På tal om det växande trotset i hela Mellanöstern och Nordafrika, sade Raj Desai, vid Brookings institutet, att människor i diktaturer är villiga att ge upp en viss frihet för ekonomisk trygghet, men när diktatorer inte uppfyller den ekonomiska del av överenskommelsen, som kan ses i arbetslöshetssiffrorna och matprishöjningarna, blir människor missnöjda.

I en webbchatt kommenterade Desai strategin att hantera en missnöjd befolkning, han sade:
– Vi har sett att i tider när den arabiska ekonomin lider av åtstramning eller ekonomiska problem, har härskarna lättat på den politiska ”tryckventilen” genom att tillåta mer politiska friheter.

– Men under bättre tider har dessa rättigheter oundvikligen tagits bort, sade han.

Förra fredagen, fyra dagar efter protesternas början, väcktes sovande demonstranter på Pearltorget av att säkerhetsstyrkor sköt gummikulor och tårgas mot dem.

Bahrains säkerhetsstyrkor har också brukat våld mot medicinsk personal och hindrat dem från att behandla sårade demonstranter. Civilklädd polis har också använts mot demonstranterna, vilket fördömts av FN:s kommissariat för mänskliga rättigheter.

Kung Hamad lyssnade till internationella påtryckningar om att kalla tillbaka säkerhetsstyrkorna efter attacken och tillåta demonstranterna att återvända till Pearltorget på lördagen med det extra kravet att utreda morden.

Tilläggsrapportering June Kellum

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/world/bahrain-uprising-in-focus-51970.html