loadingApplåder vid öppnandet av FN:s generalförsamling den 25 september 2015, där de sjutton globala hållbara utvecklingsmålen antogs för ett fortsatt gemensamt arbete med att bekämpa fattigdom och svält.
(Benjamin Peterson/Getty Images for the United Nations)
Applåder vid öppnandet av FN:s generalförsamling den 25 september 2015, där de sjutton globala hållbara utvecklingsmålen antogs för ett fortsatt gemensamt arbete med att bekämpa fattigdom och svält. (Benjamin Peterson/Getty Images for the United Nations)
Utrikes

FN:s nya mål är att utrota all hunger och fattigdom

Epoch Times Sverige

De nya globala målen för hållbar utveckling som tar över efter millenniemålen är ambitiösa, bland annat ska all form av fattigdom och hunger utrotas. De 17 målen trycker på hållbarhet i alla former, från tillväxt till klimat. Millenniemålen, som man nu lägger till handlingarna, har kritiserats, men förbättringar har skett på alla målens områden, enligt FN.

FN:s rapport från 2015 kallar Millenniemålen ”historiens mest utvecklade anti-fattigdomssatsning någonsin”. Sedan 1990 har en miljard människor lyfts ur extrem fattigdom, och målet med att halvera mängden fattiga anses uppnådd.

836 miljoner lever dock fortfarande i extrem fattigdom, enligt den egna rapporten. Definitionen på extrem fattigdom är att man lever på mindre än 1,25 dollar om dagen.

Rapporten redovisar bland annat att fler barn går i skolan och färre barn under fem år dör. Förbättringar har skett inom alla åtta mål, men man beskriver också hur millenniemålen inte lyckats nå de mest utsatta och de allra fattigaste.

Millenniemålen kritiserade

Millenniemålen har kritiserats genom åren. I DN skrev dåvarande biståndsministern Gunilla Carlsson att millenniemålen var för fokuserade på symtomen, istället för att se till orsakerna. Hon pekade på hur problemet med korruption och politiska brister omöjliggjorde för utsatta människor att ta sig ur fattigdom.

Gunilla Carlsson har sedan dess varit med i den styrgrupp som utarbetade förslagen till de nya utvecklingsmålen.

Omfattande nya mål

Fram till årsskiftet verkar det gamla millenniemålen, sedan tar de nya över. FN:s generalförsamling antog den 25 september de nya hållbarhetsmålen, Agenda 2030. Målen är omfattande, och lösningen kräver att man arbetar integrerat med social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Förändringen, ”the plan of action”, ska ske inom fem områden: människor, planet, välstånd, fred och partnerskap. Att utrota den extrema fattigdomen är ett grundläggande krav för hållbar utveckling. Viktigt är också att bekämpa orättvisor som brist på mänskliga rättigheter, stödja kvinnors rättigheter och förebygga konflikter.

Utan fred är ingen hållbar utveckling möjlig,  och utan hållbar utveckling är ingen fred möjlig, enligt FN:s hemsida för de hållbara utvecklingsmålen.

Om hållbarhet: Kommer vår civilisation att gå under?

Mest lästa

Rekommenderat

loadingApplåder vid öppnandet av FN:s generalförsamling den 25 september 2015, där de sjutton globala hållbara utvecklingsmålen antogs för ett fortsatt gemensamt arbete med att bekämpa fattigdom och svält.
(Benjamin Peterson/Getty Images for the United Nations)
Applåder vid öppnandet av FN:s generalförsamling den 25 september 2015, där de sjutton globala hållbara utvecklingsmålen antogs för ett fortsatt gemensamt arbete med att bekämpa fattigdom och svält. (Benjamin Peterson/Getty Images for the United Nations)
Utrikes

FN:s nya mål är att utrota all hunger och fattigdom

Epoch Times Sverige

De nya globala målen för hållbar utveckling som tar över efter millenniemålen är ambitiösa, bland annat ska all form av fattigdom och hunger utrotas. De 17 målen trycker på hållbarhet i alla former, från tillväxt till klimat. Millenniemålen, som man nu lägger till handlingarna, har kritiserats, men förbättringar har skett på alla målens områden, enligt FN.

FN:s rapport från 2015 kallar Millenniemålen ”historiens mest utvecklade anti-fattigdomssatsning någonsin”. Sedan 1990 har en miljard människor lyfts ur extrem fattigdom, och målet med att halvera mängden fattiga anses uppnådd.

836 miljoner lever dock fortfarande i extrem fattigdom, enligt den egna rapporten. Definitionen på extrem fattigdom är att man lever på mindre än 1,25 dollar om dagen.

Rapporten redovisar bland annat att fler barn går i skolan och färre barn under fem år dör. Förbättringar har skett inom alla åtta mål, men man beskriver också hur millenniemålen inte lyckats nå de mest utsatta och de allra fattigaste.

Millenniemålen kritiserade

Millenniemålen har kritiserats genom åren. I DN skrev dåvarande biståndsministern Gunilla Carlsson att millenniemålen var för fokuserade på symtomen, istället för att se till orsakerna. Hon pekade på hur problemet med korruption och politiska brister omöjliggjorde för utsatta människor att ta sig ur fattigdom.

Gunilla Carlsson har sedan dess varit med i den styrgrupp som utarbetade förslagen till de nya utvecklingsmålen.

Omfattande nya mål

Fram till årsskiftet verkar det gamla millenniemålen, sedan tar de nya över. FN:s generalförsamling antog den 25 september de nya hållbarhetsmålen, Agenda 2030. Målen är omfattande, och lösningen kräver att man arbetar integrerat med social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Förändringen, ”the plan of action”, ska ske inom fem områden: människor, planet, välstånd, fred och partnerskap. Att utrota den extrema fattigdomen är ett grundläggande krav för hållbar utveckling. Viktigt är också att bekämpa orättvisor som brist på mänskliga rättigheter, stödja kvinnors rättigheter och förebygga konflikter.

Utan fred är ingen hållbar utveckling möjlig,  och utan hållbar utveckling är ingen fred möjlig, enligt FN:s hemsida för de hållbara utvecklingsmålen.

Om hållbarhet: Kommer vår civilisation att gå under?

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024