Var tionde svensk engagerar sig i frivilligarbete, visar en färsk undersökning från Novus. Ett projekt som lockat till sig drygt 180 Uddevallabor är kommunens satsning på att para ihop nyanlända flyktingar med svenskar, berättar Linnea Lindgren som är samordnare för samhällsguiderna i Uddevalla.
Enligt Novus, som gjorde undersökningen på uppdrag av Röda Korset, skulle två av tre svenskar kunna tänka sig att engagera sig ideellt för att hjälpa andra människor. Var tionde uppger att de redan är engagerade i volontärarbete.
Verksamheten med samhällsguider i Uddevalla kommun startade i november 2014. Det går ut på att svenskar och flyktingar med uppehållstillstånd som bott i Sverige i mellan ett och tre år, men även längre, knyter kontakt med varandra.
Förväntningarna på det hela har skiljt sig lite mellan de som anmält sig som guider och de nyanlända, berättar Linnea Lindgren.
— De nyanlända hade förväntat sig i högre grad än det blev att få nya vänner. Guiderna hade inte förväntat sig att få nya vänner men det hade de fått. Så samhällsguidernas förväntningar och de nyanländas blev något nytt, som det verkar.
Den första utvärderingen visade att verksamheten känts meningsfull och lett till ömsesidig kontakt. De nyanlända hade fått träna på svenska och fått en bättre förståelse för hur svenskar tänker. Svenskarna hade lärt sig mycket om de nyanländas kulturer.
”Lätt och positivt”
De senaste åren har alltfler flyktingar med uppehållstillstånd bosatt sig i Uddevalla. 2013-2014 kom fler än 700 personer, de flesta från Syrien. Kommunen går aktivt ut och rekryterar nyanlända till samhällsguiderna, främst på kommunstödda insatser som ”Samhällsorientering” och SFI.
Hittills har de gjort 54 matchningar, vilket inkluderar långt fler personer eftersom vissa matchningar är familjer eller par. Överlag har det gått mycket bra. I snitt har de ihopmatchade träffats en gång i veckan eller en gång varannan vecka.
— Man tänker att det nästan inte kan vara så här lätt och positivt, men när man jobbar med de här bitarna som folk mår bra av så är det så, säger Linnea Lindgren.
Det som eventuellt kan skapa problem är olika förväntningar på vad det innebär att vara kompis med någon. Svenskarna tar fram en kalender och säger ”nu ska vi se, vi kan boka in en träff om tre veckor”, medan den andra parten vill ses i övermorgon, berättar Lindgren. Det kan lätt bli missförstånd där.
Samma sak har hon märkt när hon bokar tid med dem som anmält sig som volontärer. Lindgren lade märke till ett mönster med de svenskar som hoppat av projektet.
— Jag ringde samma dag som de hört av sig, det får man tydligen inte göra. De måste få tid att smälta. Med de nyanlända är det precis tvärtom. Man får gärna höra av sig samma dag, och så stämmer de träff med en imorgon, berättar Linnea Lindgren.
För att bli samhällsguide i Uddevalla krävs att man har fyllt 18 år och talar flytande svenska. Liknande verksamhet finns i runt 75 andra kommuner under namn som flyktingguider eller språkvänner, och ytterligare 15 kommuner är på gång.
Enligt Novus har invånarna i Jämtland, Kalmar och Västmanland visat störst motivation att engagera sig i någon typ av ideellt arbete. 70-75 procent av de tillfrågade uppger att de kan tänka sig att bli volontär. Minst intresse verkar det vara i Skåne och Blekinge, där 55 procent anger att de kan tänka sig att vara volontär en gång i veckan.
