Flyktingpolitiken har sedan länge polariserat medborgarna. Men själva flyktingkrisen under hösten 2015 hade en förhållandevis liten inverkan på samhällsförtroendet, enligt tre statsvetare.
På uppdrag av Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) har Peter Esaiasson, Johan Martinsson och Jacob Sohlberg vid Göteborgs universitet analyserat hur medborgarnas förtroende för samhällsinstitutionerna påverkades under flyktingkrisen hösten 2015.
”Förklaringen till att förtroendet kunde upprätthållas genom krisen är förmodligen den omlagda politiken”, skriver de på DN Debatt.
Men de understryker att händelserna under krisen ”i viss mån” undergrävde samhällsförtroendet. Det växande misstroendet drabbade till en början de politiska institutionerna men flyttades efterhand till myndigheterna, framför allt till Migrationsverket och polisen.
Polisen är överlag den institution som påverkats mest av flyktingkrisen, enligt statsvetarna.
De skriver att även om själva flyktingkrisen fick begränsade konsekvenser för samhällsförtroendet så ”finns varningstecken som påvisar behovet av en genomtänkt politik”.
”Flyktingkrisen påminner om att politiker måste vara lyhörda gentemot medborgarnas uppfattningar och åsikter i viktiga frågor. Om politikerna ignorerar kritiska och djupt kända uppfattningar finns risken att samhällsförtroendet brister bland de bortglömda. Det grundläggande samhällsförtroendet är hållbart för kriser, men det kan inte tas för givet ens i Sverige”, skriver de.
Analysen bygger på en webbaserad medborgarpanel med 60 000 deltagare som drivs av opinionslaboratoriet Lore vid Göteborgs universitet.
(TT)