loadingPressträff med finansminister Magdalena Andersson (S), statsminister Stefan Löfven (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) om kommande investeringar. (Foto: Jonas Ekströmer/TT)
Pressträff med finansminister Magdalena Andersson (S), statsminister Stefan Löfven (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) om kommande investeringar. (Foto: Jonas Ekströmer/TT)
Inrikes

Flyktingkommuner får mest pengar

TT

Regeringen vill höja de årliga statsbidragen till kommunerna med tio miljarder kronor. Mest ska gå till kommuner som tagit emot flest flyktingar.

Statsminister Stefan Löfven (S) hävdar att det är den enskilt största höjningen av statens allmänna bidrag till kommunerna sedan systemet infördes. Han kallar regeringens ekonomiska politik för ett ”stort skifte” för svensk välfärd.

– Efter åtta år av nedskärningar investerar vi nu, säger han.

Inga jobbgarantier

Regeringen beräknar att de tio miljarderna potentiellt kan ge över 10 000 jobb inom den kommunala välfärden, till exempel förskola och omsorg. Det finns dock inga garantier för att alla kommuner använder den permanenta bidragshöjningen till att anställa fler. De allmänna bidragen till kommunerna, som i år uppgår till över 93 miljarder kronor är inte öronmärka.

De tio nya miljarderna som kommunerna får från och med 2017 ska initialt fördelas så att kommuner som tagit emot flest asylsökande och flyktingar också får mest pengar. Den exakta fördelningen är dock inte klar. Så småningom ska de tio miljarderna fasas in i det vanliga fördelningssystemet för statsbidrag.
V-krav

Satsningen har varit ett krav från Vänsterpartiet i budgetförhandlingarna.

– Vi vet att i många kommuner funderar man på om man måste skära ned och nu får de ett besked att det blir mer pengar, säger partiledaren Jonas Sjöstedt

Han hävdar att satsningen inte skulle ha blivit av utan V.

– När vi kom till förhandlingarna fanns inget av de här tio miljarderna i budgeten. Detta är vänstermiljarder, säger Sjöstedt.

Ej krona för krona

Regeringen har inte redovisat hur de tio miljarder kronorna ska finansieras, men finansminister Magdalena Andersson ser inga hinder för att låna pengar. Enligt henne gäller krona för krona-principen inte längre. Den innebar att varje ny reform ska betalas med skattehöjningar eller besparingar.

Finansministern uppger att principen övergavs förra hösten i och med att regeringen, Vänsterpartiet och de borgerliga kom överens i en höständringsbudget om att ge tio miljarder kronor i en engångssumma till kommunerna på grund av flyktingkrisen. Det beloppet lånade staten till.

Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson, säger att finansministerns beskrivning är en ”direkt osanning” och ”direkt felaktig”.

– Hon har helt ensidigt givit upp krona för krona, och gör det nu gång på gång. Vi har aldrig varit med på det, säger Kristersson.

Magdalena Andersson reagerar skarpt på uttalandet.

– Moderaterna röstade i alla fall ja till en ändringsbudget med tio miljarder extra till kommunerna i höstas, och den var ju inte krona för krona-finansierad, säger hon.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingPressträff med finansminister Magdalena Andersson (S), statsminister Stefan Löfven (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) om kommande investeringar. (Foto: Jonas Ekströmer/TT)
Pressträff med finansminister Magdalena Andersson (S), statsminister Stefan Löfven (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) om kommande investeringar. (Foto: Jonas Ekströmer/TT)
Inrikes

Flyktingkommuner får mest pengar

TT

Regeringen vill höja de årliga statsbidragen till kommunerna med tio miljarder kronor. Mest ska gå till kommuner som tagit emot flest flyktingar.

Statsminister Stefan Löfven (S) hävdar att det är den enskilt största höjningen av statens allmänna bidrag till kommunerna sedan systemet infördes. Han kallar regeringens ekonomiska politik för ett ”stort skifte” för svensk välfärd.

– Efter åtta år av nedskärningar investerar vi nu, säger han.

Inga jobbgarantier

Regeringen beräknar att de tio miljarderna potentiellt kan ge över 10 000 jobb inom den kommunala välfärden, till exempel förskola och omsorg. Det finns dock inga garantier för att alla kommuner använder den permanenta bidragshöjningen till att anställa fler. De allmänna bidragen till kommunerna, som i år uppgår till över 93 miljarder kronor är inte öronmärka.

De tio nya miljarderna som kommunerna får från och med 2017 ska initialt fördelas så att kommuner som tagit emot flest asylsökande och flyktingar också får mest pengar. Den exakta fördelningen är dock inte klar. Så småningom ska de tio miljarderna fasas in i det vanliga fördelningssystemet för statsbidrag.
V-krav

Satsningen har varit ett krav från Vänsterpartiet i budgetförhandlingarna.

– Vi vet att i många kommuner funderar man på om man måste skära ned och nu får de ett besked att det blir mer pengar, säger partiledaren Jonas Sjöstedt

Han hävdar att satsningen inte skulle ha blivit av utan V.

– När vi kom till förhandlingarna fanns inget av de här tio miljarderna i budgeten. Detta är vänstermiljarder, säger Sjöstedt.

Ej krona för krona

Regeringen har inte redovisat hur de tio miljarder kronorna ska finansieras, men finansminister Magdalena Andersson ser inga hinder för att låna pengar. Enligt henne gäller krona för krona-principen inte längre. Den innebar att varje ny reform ska betalas med skattehöjningar eller besparingar.

Finansministern uppger att principen övergavs förra hösten i och med att regeringen, Vänsterpartiet och de borgerliga kom överens i en höständringsbudget om att ge tio miljarder kronor i en engångssumma till kommunerna på grund av flyktingkrisen. Det beloppet lånade staten till.

Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson, säger att finansministerns beskrivning är en ”direkt osanning” och ”direkt felaktig”.

– Hon har helt ensidigt givit upp krona för krona, och gör det nu gång på gång. Vi har aldrig varit med på det, säger Kristersson.

Magdalena Andersson reagerar skarpt på uttalandet.

– Moderaterna röstade i alla fall ja till en ändringsbudget med tio miljarder extra till kommunerna i höstas, och den var ju inte krona för krona-finansierad, säger hon.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024