Vinterkylan kommer göra flyktingkrisen ännu svårare, säger Malena Rembe från svenska Röda Korset. Hon är på plats i Libanon, där situationen eskalerar.
I Libanon, där Malena Rembe bor, kan vintern bli väldigt kall med mycket snö. Fler och fler faller utanför det redan ganska dåliga skyddsnät som finns i landet. Sedan i januari tillåts inte FN i landet att registrera nya flyktingar. Är man inte registrerad av FN faller man utanför det redan sköra systemet. Även om det har blivit svårare att komma in i Libanon från Syrien så kommer fortfarande nya flyktingar.
Libanon har beslutat att inte upprätta några nya flyktingläger, och därför bor de flesta på informella boplatser. Det är tält gjort av presenningar, ofärdiga byggnadskonstruktioner eller liknande, berättar Rembe i Beirut. Det gör saken mycket mer komplicerad, eftersom insatserna måste skräddarsys för varje unik situation.
— Prognosen är dyster, som det ser ut idag så blir det svårare och svårare för flyktingarna här i landet, säger Malena Rembe, som är svenska Röda Korsets regionsansvariga chef i Mellanöstern, Europa och Nordafrika.
Ett redan trasigt land
Sammanlagt räknar man med att runt 1,5 miljoner flyktingar har kommit till Libanon, varav 1,2 miljoner är registrerade som asylsökanden av FN. När så många flyktingar kommer till ett land på några få år så påverkas hela befolkningen. Libanon har bara 4 miljoner medborgare och i vissa områden finns det fler flyktingar än libaneser. Libanon har också historiskt tagit emot 500 000 palestinska flyktingar. Landet håller på att återhämta sig efter det långa inbördeskriget, och arbetslösheten är hög. Det är stora politiska spänningar mellan olika grupper. En del stödjer den sittande regimen i Syrien och andra stödjer olika delar av oppositionen.
UNHCR kritiserar populism och främlingfientlighet
Det stora tillflödet av folk sätter press på infrastrukturen. Till exempel påverkas elförsörjningen av att det tillkommer fler användare. Varje dygn slås strömmen av i tre timmar i området där Rembe bor, i andra områden i upp till sju timmar. Elen är avstängd just för tillfället, så hon använder en extragenerator för att kunna genomföra intervjun med sin dator.
Flyktingarna är väldigt sårbara, säger hon. De har inga ekonomiska resurser kvar. De flesta betalar hyra för marken de bor på, upp till 300 dollar i månaden, hos privata markägare. Ofta har de något slags kontrakt som gör att de kan betala av genom att jobba på åkern. Några har inte tillgång till vatten och el. I Libanon är flyktingarna förbjudna att jobba, de som finner ett svartjobb får mellan 10 och 15 dollar per dag.
Vår tids nybyggare
Varje boplats kan rymma allt mellan en familj och många fler familjer. Ibland bor 300 personer på ett och samma ställe. Röda korset stöttar de här informella boplatserna, och fokuserar på platser där inga andra hjälporganisationer jobbar. Hjälpen består bland annat av vatten och sanitet, psykosocialt stöd och även en del stöd till värdlandet.
Libanon är bergigt, och man kommer snabbt upp på 1000 meters höjd bara man ska åka till kontoret, säger Rembe. På vintern finns ingen snöröjning så det kan vara svårt att ta sig fram. De som bor i tälten har ibland kamin, och i bästa fall bränsle till den. Röda Korset hjälper till med extra filtar, tjockare madrasser, extra presenningar för bättre isolering, kaminer och bränslecheckar för dem som har kaminer.
— Jag hoppas att de här människorna ska kunna förverkliga sin dröm om att starta ett nytt liv. De jag pratar med [som är på flykt] vill och tror att de ska kunna komma i arbete så fort de kommer till nya landet. I den bemärkelsen är de nybyggare, säger Malena Rembe.