loadingVad är tid? Här mäts den i ett stort timglas i Seoul, Sydkorea. Arkivbild. (Foto: Ahn Young-Joon)
Vad är tid? Här mäts den i ett stort timglas i Seoul, Sydkorea. Arkivbild. (Foto: Ahn Young-Joon)
Utrikes

Fler och fler millisekunder att tjäna på tid

Epoch Times

Så här mitt i vintern kan det vara en tröst att alla dagar faktiskt blir längre. I snitt växer jordens dygn till sig med 1,8 millisekunder per dygn över ett århundrade, enligt nya beräkningar gjorda med hjälp av de gamla babylonierna.

”Stoppa världen – jag vill stiga av”, heter det i musikalen. Och långsamt, långsamt går det åt det hållet. De senaste årtusendena har jordklotets rotation saktat av, så att en exakt atomklocka från förkristen tid, för runt 2 700 år sedan, i dag enligt The Los Angeles Times beräkningar skulle visa sisådär klockan 19 när solen står som högst på himlen klockan 12.

Detta enligt en ny forskningsrapport som publiceras i den London-baserade tidskriften Proceedings of the Royal Society A.

För varje dag är effekten så liten att vi inte märker den. Och faktum är att forskarlaget bestående av Richard Stephenson, Leslie Morrison och en kollega i sin studie kommit fram till att skillnaden är mindre än de 2,3 millisekunder per dag varje sekel man tidigare beräknat.

Jordens mage

Men variationerna ger viktiga ledtrådar till hur jordklotet förändras. För det första har månens dragningskraft en bromsande inverkan.

Dels böljar ytan, vilket skapar en slags minivariant av de rotationsförändringar en konståkare åstadkommer när hon eller han snurrande fäller ut eller in sina armar. Och slutligen påverkas rörelsemönstret av att det rumlar om i jordens ”mage”, alltså den smälta planetkärna vi vet väldigt lite om.

Metoden de tre forskarna har använt väcker intresse fullt i klass med resultaten. De har sammanställt observationer av sol- och månförmörkelser gjorda bland annat i gamla Babylonien – nu Irak – över en period av flera tusen år, och sedan jämfört de angivna tiderna och platserna för de sedda himlafenomenen med var förmörkelserna borde ha skett enligt en exakt atomklocka.

– Diskrepansen är ett mått på hur mycket jorden har förändrats under denna period, säger Morrison till Livescience.com.

Solförmörkelsen den 9 mars i år var total i delar av Indonesien, här fotograferad i Belitung. Nästa totala solförmörkelse inträffar i USA den 21 augusti nästa år. (Foto: AP)

Solförmörkelsen den 9 mars i år var total i delar av Indonesien, här fotograferad i Belitung. Nästa totala solförmörkelse inträffar i USA den 21 augusti nästa år. (Foto: AP)

Efterlyser mer

Geofysikern Duncan Agnew i San Diego kommenterar att det är otroligt att sådan här information alls finns.

– Det fanns ett gäng människor i nuvarande Irak som för 2 500 år sedan skrev ned grejer på lertavlor. De tänkte ju knappast att millennier senare ska någon skriva en forskningsstudie om jordklotets rotation, säger han till Livescience.

Stephenson betonar dock att arbetet inte är klart. Man behöver fler observationer. Särskilt tunt med material är det för perioden år 200 till 600 efter vår tideräknings början. Så den som sitter på stjärnskåderi från den tiden uppmanas höra av sig.

(TT)

Fakta: Tid
  • Tid var från början ett rent praktiskt koncept – dagen började när solen gick upp, och slutade när den gick ned. Dygnet delades sedermera upp i timmar, minuter och sekunder. Och en sekund blev helt enkelt 1/86 400 av ett genomsnittligt dygn.
  • På 1950-talet kom expertisen fram till att jordens rotation varierade för mycket för att detta skulle duga. En exaktare definition, 1/31 556 925,9747 av ett utvalt år, spikades 1960.
  • Bara några år senare, 1967, förfinades detta ytterligare. En sekund definieras numera som 9 192 631 770 oscillationer av en cesium-133-atom.
  • Problemet är att jordklotet inte följer några sådana definitioner. Så för att tiden inte ska glida i väg för mycket måste man stoppa in skottsekunder då och då. Den senaste skottsekunden lades in i månadsskiftet juni-juli 2015. Nästa kommer nu till årsskiftet, på tolvslaget på nyårsafton.

Källa: U S Naval Observatory.

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingVad är tid? Här mäts den i ett stort timglas i Seoul, Sydkorea. Arkivbild. (Foto: Ahn Young-Joon)
Vad är tid? Här mäts den i ett stort timglas i Seoul, Sydkorea. Arkivbild. (Foto: Ahn Young-Joon)
Utrikes

Fler och fler millisekunder att tjäna på tid

Epoch Times

Så här mitt i vintern kan det vara en tröst att alla dagar faktiskt blir längre. I snitt växer jordens dygn till sig med 1,8 millisekunder per dygn över ett århundrade, enligt nya beräkningar gjorda med hjälp av de gamla babylonierna.

”Stoppa världen – jag vill stiga av”, heter det i musikalen. Och långsamt, långsamt går det åt det hållet. De senaste årtusendena har jordklotets rotation saktat av, så att en exakt atomklocka från förkristen tid, för runt 2 700 år sedan, i dag enligt The Los Angeles Times beräkningar skulle visa sisådär klockan 19 när solen står som högst på himlen klockan 12.

Detta enligt en ny forskningsrapport som publiceras i den London-baserade tidskriften Proceedings of the Royal Society A.

För varje dag är effekten så liten att vi inte märker den. Och faktum är att forskarlaget bestående av Richard Stephenson, Leslie Morrison och en kollega i sin studie kommit fram till att skillnaden är mindre än de 2,3 millisekunder per dag varje sekel man tidigare beräknat.

Jordens mage

Men variationerna ger viktiga ledtrådar till hur jordklotet förändras. För det första har månens dragningskraft en bromsande inverkan.

Dels böljar ytan, vilket skapar en slags minivariant av de rotationsförändringar en konståkare åstadkommer när hon eller han snurrande fäller ut eller in sina armar. Och slutligen påverkas rörelsemönstret av att det rumlar om i jordens ”mage”, alltså den smälta planetkärna vi vet väldigt lite om.

Metoden de tre forskarna har använt väcker intresse fullt i klass med resultaten. De har sammanställt observationer av sol- och månförmörkelser gjorda bland annat i gamla Babylonien – nu Irak – över en period av flera tusen år, och sedan jämfört de angivna tiderna och platserna för de sedda himlafenomenen med var förmörkelserna borde ha skett enligt en exakt atomklocka.

– Diskrepansen är ett mått på hur mycket jorden har förändrats under denna period, säger Morrison till Livescience.com.

Solförmörkelsen den 9 mars i år var total i delar av Indonesien, här fotograferad i Belitung. Nästa totala solförmörkelse inträffar i USA den 21 augusti nästa år. (Foto: AP)

Solförmörkelsen den 9 mars i år var total i delar av Indonesien, här fotograferad i Belitung. Nästa totala solförmörkelse inträffar i USA den 21 augusti nästa år. (Foto: AP)

Efterlyser mer

Geofysikern Duncan Agnew i San Diego kommenterar att det är otroligt att sådan här information alls finns.

– Det fanns ett gäng människor i nuvarande Irak som för 2 500 år sedan skrev ned grejer på lertavlor. De tänkte ju knappast att millennier senare ska någon skriva en forskningsstudie om jordklotets rotation, säger han till Livescience.

Stephenson betonar dock att arbetet inte är klart. Man behöver fler observationer. Särskilt tunt med material är det för perioden år 200 till 600 efter vår tideräknings början. Så den som sitter på stjärnskåderi från den tiden uppmanas höra av sig.

(TT)

Fakta: Tid
  • Tid var från början ett rent praktiskt koncept – dagen började när solen gick upp, och slutade när den gick ned. Dygnet delades sedermera upp i timmar, minuter och sekunder. Och en sekund blev helt enkelt 1/86 400 av ett genomsnittligt dygn.
  • På 1950-talet kom expertisen fram till att jordens rotation varierade för mycket för att detta skulle duga. En exaktare definition, 1/31 556 925,9747 av ett utvalt år, spikades 1960.
  • Bara några år senare, 1967, förfinades detta ytterligare. En sekund definieras numera som 9 192 631 770 oscillationer av en cesium-133-atom.
  • Problemet är att jordklotet inte följer några sådana definitioner. Så för att tiden inte ska glida i väg för mycket måste man stoppa in skottsekunder då och då. Den senaste skottsekunden lades in i månadsskiftet juni-juli 2015. Nästa kommer nu till årsskiftet, på tolvslaget på nyårsafton.

Källa: U S Naval Observatory.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024