loading"Helvetets port" i Turkmenistans öken visad i en skärmdump från en YouTube-video. Den är en jättelik grop full med giftig gas. Den öppnades när Sovjetunionen borrade där 1971. (Skärmdump / Epoch Times)
"Helvetets port" i Turkmenistans öken visad i en skärmdump från en YouTube-video. Den är en jättelik grop full med giftig gas. Den öppnades när Sovjetunionen borrade där 1971. (Skärmdump / Epoch Times)
Hälsa & Livsstil

Fler ”Helvetets portar” funna utanför Turkiet

Tara MacIsaac - Epoch Times

”Helvetets port” brinner i Turkmenistans öken

En krater i öknen, inte långt från byn Derweze (även känd som Darvaza) i Turkmenistan, spyr ut giftiga gaser och har brunnit så i årtionden, vilket förlänat den namnet ”Helvetets port”.

1971 när regionen tillhörde det forna Sovjetunionen, stötte en sovjetisk borrigg på en underjordisk grotta, som rasade samman till en drygt 800 meter stor grop, enligt Jesse Allen från Nasas Earth Observatory.

Gropen sattes i brand med hopp om att man skulle kunna bränna bort de giftiga gaserna och elden förväntades slockna strax därefter. Turisterna är ännu idag fascinerade av lågorna i den brinnande gropen.

Robert Hird, geolog vid universitetet i Cambridge, campade nära gropen och skrev om sitt möte med ”Helvetets port” på Global Education Networks hemsida den 1 januari 2012:

”Det dystra och oförsonliga landskapet bildade en skarp kontrast till den glimmande vita metropolen Ashgabat, huvudstaden i Turkmenistan, från vilken jag reste tidigare samma dag”.

”Jag tillbringade större delen av tiden på kraterns kant, tittade fascinerat på de fräsande lågorna som kom ut från små sprickor utspridda runt kraterns bas. Enstaka pustar av varm luft kom när vinden ändrade riktning.”

“Helvetets port” ett slukhål i Guatemala

Ett slukhål mer än 60 meter djupt, öppnade sig i Guatemala City i maj 2010. Många kallade det för ”Helvetets port”.

I frågor och svar om slukhål den 5 mars 2013 svarade National Geographics Jeremy Berlin på frågan: ”Vilket är det största registrerade slukhålet? Det dödligaste? Det mest kostsamma i termer av skador på egendom eller på infrastrukturen?

Han nämner bara tre slukhål i sitt svar och ”Helvetets port” var ett av dem:

”Det i Guatemala 2010 – det var ett så otroligt, otroligt hål, som såg ut som om det var bottenlöst. För [geologer] är det förmodligen ett av de mer spektakulära”.

”Förmodligen var USA:s mest spektakulära det som var i Winter Park, Florida, 1981, där Porsche-bilar [hos en lokal återförsäljare] föll i det. Det var stort som ett helt kvarter. När vi forskare talar om spektakulära slukhål toppar detta vanligtvis listan. Och Daisetta i Texas eftersom det var ett av de första som fångats på video – man kunde se när det hände”, fortsatte Berlin.

Slukhålet i Guatemala svalde en klädesfabrik. Det orsakades av den tropiska stormen Agathas regn.

Sam Bonis, en geolog vid Dartmouth College i New Hampshire, berättade för National Geographic i juni 2010 att detta hål faktiskt inte bör betraktas som ett slukhål, eftersom termen ”slukhål” bör endast gälla naturhändelser där en underjordisk grotta har kollapsat. I Guatemala City brast dräneringsrören vilket sannolikt skapade den stora kratern.

Han sade att det inte finns någon vetenskaplig term för den avgrund som öppnades i Guatemala City. ”Helvetets port” får duga.



Googlekarta över Nyalam i Tibet var länge känd som ”Helvetets port” för nepalesiska handelsmän som var tvungna att navigera genom det förrädiska bergpasset mellan Nepal och Tibet. (Skärmdump / Epoch Times)

Nyalam, Tibet

Nyalam i Tibet var länge känt som ”Helvetets port” bland nepalesiska affärsmän på grund av förrädiska förhållanden på vägen från staden Nyalam till Nepal. Vägen byggdes 2008 men bergspasset har fortfarande en unik karaktär, enligt berättelser från resebloggare.

När Jason och Carrie Sten gick genom bergspasset från norra Nepal till Tibet i september 2010, skrev de på sitt Travelblog.org-konto:

”När man lämnar Nyalam förändras landskapet helt. De karga bergen och fälten ändras till lummig grönska med vintergröna träd och massor av vattenfall från Himalayas smältande snö.

Mark Horrell beskriver Nyalam i sitt blogginlägg den 11 april 2012:

”Det är kallt och fuktigt och en grå dimma hänger i luften, luft som redan är tunn eftersom höjden här är 3 500 meter. Trärök driver ut från dörröppningar och blandas med dimman och stämningen är obehaglig”.

”Mängder av smutsigt vatten strömmar nerför backen på varje sida av gatan. Mörkbruna kullar reser över en stad som ligger på en kulle, högt över en djup flodravin, en fortsättning av Bhote Khosi-floden som vi följde från Nepal igår”.

Han konstaterar, liksom andra resebloggare, att den kinesiska regimen gör det mycket svårt att komma in i Tibet.

Horrell skriver om de många resenärer som fanns i Nyalam på den tiden, alla ivriga inför chansen att få besöka Tibet:

”Så sent som förra veckan var Tibet stängt för besökare. Så snart som den kinesiska regeringen öppnade gränserna fanns det en uppsjö människor som ansökte om visum”.

Översatt från engelska.

Mest lästa

Rekommenderat

loading"Helvetets port" i Turkmenistans öken visad i en skärmdump från en YouTube-video. Den är en jättelik grop full med giftig gas. Den öppnades när Sovjetunionen borrade där 1971. (Skärmdump / Epoch Times)
"Helvetets port" i Turkmenistans öken visad i en skärmdump från en YouTube-video. Den är en jättelik grop full med giftig gas. Den öppnades när Sovjetunionen borrade där 1971. (Skärmdump / Epoch Times)
Hälsa & Livsstil

Fler ”Helvetets portar” funna utanför Turkiet

Tara MacIsaac - Epoch Times

”Helvetets port” brinner i Turkmenistans öken

En krater i öknen, inte långt från byn Derweze (även känd som Darvaza) i Turkmenistan, spyr ut giftiga gaser och har brunnit så i årtionden, vilket förlänat den namnet ”Helvetets port”.

1971 när regionen tillhörde det forna Sovjetunionen, stötte en sovjetisk borrigg på en underjordisk grotta, som rasade samman till en drygt 800 meter stor grop, enligt Jesse Allen från Nasas Earth Observatory.

Gropen sattes i brand med hopp om att man skulle kunna bränna bort de giftiga gaserna och elden förväntades slockna strax därefter. Turisterna är ännu idag fascinerade av lågorna i den brinnande gropen.

Robert Hird, geolog vid universitetet i Cambridge, campade nära gropen och skrev om sitt möte med ”Helvetets port” på Global Education Networks hemsida den 1 januari 2012:

”Det dystra och oförsonliga landskapet bildade en skarp kontrast till den glimmande vita metropolen Ashgabat, huvudstaden i Turkmenistan, från vilken jag reste tidigare samma dag”.

”Jag tillbringade större delen av tiden på kraterns kant, tittade fascinerat på de fräsande lågorna som kom ut från små sprickor utspridda runt kraterns bas. Enstaka pustar av varm luft kom när vinden ändrade riktning.”

“Helvetets port” ett slukhål i Guatemala

Ett slukhål mer än 60 meter djupt, öppnade sig i Guatemala City i maj 2010. Många kallade det för ”Helvetets port”.

I frågor och svar om slukhål den 5 mars 2013 svarade National Geographics Jeremy Berlin på frågan: ”Vilket är det största registrerade slukhålet? Det dödligaste? Det mest kostsamma i termer av skador på egendom eller på infrastrukturen?

Han nämner bara tre slukhål i sitt svar och ”Helvetets port” var ett av dem:

”Det i Guatemala 2010 – det var ett så otroligt, otroligt hål, som såg ut som om det var bottenlöst. För [geologer] är det förmodligen ett av de mer spektakulära”.

”Förmodligen var USA:s mest spektakulära det som var i Winter Park, Florida, 1981, där Porsche-bilar [hos en lokal återförsäljare] föll i det. Det var stort som ett helt kvarter. När vi forskare talar om spektakulära slukhål toppar detta vanligtvis listan. Och Daisetta i Texas eftersom det var ett av de första som fångats på video – man kunde se när det hände”, fortsatte Berlin.

Slukhålet i Guatemala svalde en klädesfabrik. Det orsakades av den tropiska stormen Agathas regn.

Sam Bonis, en geolog vid Dartmouth College i New Hampshire, berättade för National Geographic i juni 2010 att detta hål faktiskt inte bör betraktas som ett slukhål, eftersom termen ”slukhål” bör endast gälla naturhändelser där en underjordisk grotta har kollapsat. I Guatemala City brast dräneringsrören vilket sannolikt skapade den stora kratern.

Han sade att det inte finns någon vetenskaplig term för den avgrund som öppnades i Guatemala City. ”Helvetets port” får duga.



Googlekarta över Nyalam i Tibet var länge känd som ”Helvetets port” för nepalesiska handelsmän som var tvungna att navigera genom det förrädiska bergpasset mellan Nepal och Tibet. (Skärmdump / Epoch Times)

Nyalam, Tibet

Nyalam i Tibet var länge känt som ”Helvetets port” bland nepalesiska affärsmän på grund av förrädiska förhållanden på vägen från staden Nyalam till Nepal. Vägen byggdes 2008 men bergspasset har fortfarande en unik karaktär, enligt berättelser från resebloggare.

När Jason och Carrie Sten gick genom bergspasset från norra Nepal till Tibet i september 2010, skrev de på sitt Travelblog.org-konto:

”När man lämnar Nyalam förändras landskapet helt. De karga bergen och fälten ändras till lummig grönska med vintergröna träd och massor av vattenfall från Himalayas smältande snö.

Mark Horrell beskriver Nyalam i sitt blogginlägg den 11 april 2012:

”Det är kallt och fuktigt och en grå dimma hänger i luften, luft som redan är tunn eftersom höjden här är 3 500 meter. Trärök driver ut från dörröppningar och blandas med dimman och stämningen är obehaglig”.

”Mängder av smutsigt vatten strömmar nerför backen på varje sida av gatan. Mörkbruna kullar reser över en stad som ligger på en kulle, högt över en djup flodravin, en fortsättning av Bhote Khosi-floden som vi följde från Nepal igår”.

Han konstaterar, liksom andra resebloggare, att den kinesiska regimen gör det mycket svårt att komma in i Tibet.

Horrell skriver om de många resenärer som fanns i Nyalam på den tiden, alla ivriga inför chansen att få besöka Tibet:

”Så sent som förra veckan var Tibet stängt för besökare. Så snart som den kinesiska regeringen öppnade gränserna fanns det en uppsjö människor som ansökte om visum”.

Översatt från engelska.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024