loadingFinansminister Magdalena Andersson (S) är tveksam till förslaget till ny finansskatt.   Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Finansminister Magdalena Andersson (S) är tveksam till förslaget till ny finansskatt.   Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Ekonomi & Näringsliv

Finansministern tvekar om finansskatt

Epoch Times

Finansminister Magdalena Andersson är tveksam till förslaget om en ny skatt på finansiell verksamhet, ofta benämnd bankskatt.

– Givet att den slår så brett är det tveksamt om den uppfyller sitt syfte, säger hon till TT.

Många av de remissinstanser som hittills lämnat synpunkter på regeringens förslag påpekar att över 300 000 företag skulle kunna beröras av utredningens förslag till skatt. Samtidigt finns det bara 10 700 företag i Sverige som klassas som verksamma inom den finansiella sektorn.

Utredningen föreslår, efter dansk förebild, att företag som arbetar med finansiella tjänster ska betala en extra löneavgift, eller social avgift, på 15 procent för att kompensera för fördelen av att finanstjänster är momsbefriade.

Borgerliga inledde

Ursprunget till utredningen är att Socialdemokraterna gick till val 2014 på att införa en bankskatt, men det som utredningen haft regeringens uppdrag att utreda var i realiteten något annat. Men den borgerliga regeringen hade redan väckt tanken, för att ta tillbaka den fördel som momsbefrielsen innebär för sektorn.

– Vi gick till val på en bankskatt, det här är något annat, säger Magdalena Andersson.

Hon säger att remissvaren nu ska gås igenom noggrant, men att grundtanken finns kvar och att en skatt som träffar bankerna är motiverad inte minst på grund av de ”enorma vinster” som storbankerna redovisar.

– Vi vill att bankerna på ett eller annat sätt ska kunna bidra mer, säger Andersson.

Bara två helt positiva

Av de remissinstanser som hittills har svarat (remisstiden går ut den 15 februari) är det bara LO och PRO som rakt av tillstyrker.

Skatteverket avstyrker och hävdar att förslaget är krångligt, svårt att tillämpa och oförutsägbart. Verket påpekar också att förslaget kan beröra så många företag utanför finanssektorn.

Bankerna, Bankföreningen och facken i finansbranschen motsätter sig förslaget.

Nyligen, i en interpellationsdebatt i riksdagen, sade finansministern att regeringen inte har låst sig vid att ta ut en ny skatt genom en löneavgift, det kan finnas andra sätt.

(TT)

Utredningsförslaget
 Utredningen Skatt på finanssektorn föreslog i oktober att banker, finans- och försäkringsbolag ska betala en särskild skatt utifrån lönekostnaderna, en slags extra arbetsgivaravgift.
Skatten förelås bli 15 procent på det samlade löneunderlaget.
Utredningen kallar sitt förslag en finansiell verksamhetsskatt och föreslår att den införs den 1 januari 2018.
Den beräknas kunna ge 3,7-7 miljarder till statskassan.
Utredningen räknar med att upp till 2 600 jobb i branschen kan försvinna om skatten införs.
Skatten motiveras med att branschen idag har en skattefördel på grund av att deras tjänster är undantagna från moms.
Källa: Skatt på finanssektorn SOU 2016:76

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFinansminister Magdalena Andersson (S) är tveksam till förslaget till ny finansskatt.   Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Finansminister Magdalena Andersson (S) är tveksam till förslaget till ny finansskatt.   Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Ekonomi & Näringsliv

Finansministern tvekar om finansskatt

Epoch Times

Finansminister Magdalena Andersson är tveksam till förslaget om en ny skatt på finansiell verksamhet, ofta benämnd bankskatt.

– Givet att den slår så brett är det tveksamt om den uppfyller sitt syfte, säger hon till TT.

Många av de remissinstanser som hittills lämnat synpunkter på regeringens förslag påpekar att över 300 000 företag skulle kunna beröras av utredningens förslag till skatt. Samtidigt finns det bara 10 700 företag i Sverige som klassas som verksamma inom den finansiella sektorn.

Utredningen föreslår, efter dansk förebild, att företag som arbetar med finansiella tjänster ska betala en extra löneavgift, eller social avgift, på 15 procent för att kompensera för fördelen av att finanstjänster är momsbefriade.

Borgerliga inledde

Ursprunget till utredningen är att Socialdemokraterna gick till val 2014 på att införa en bankskatt, men det som utredningen haft regeringens uppdrag att utreda var i realiteten något annat. Men den borgerliga regeringen hade redan väckt tanken, för att ta tillbaka den fördel som momsbefrielsen innebär för sektorn.

– Vi gick till val på en bankskatt, det här är något annat, säger Magdalena Andersson.

Hon säger att remissvaren nu ska gås igenom noggrant, men att grundtanken finns kvar och att en skatt som träffar bankerna är motiverad inte minst på grund av de ”enorma vinster” som storbankerna redovisar.

– Vi vill att bankerna på ett eller annat sätt ska kunna bidra mer, säger Andersson.

Bara två helt positiva

Av de remissinstanser som hittills har svarat (remisstiden går ut den 15 februari) är det bara LO och PRO som rakt av tillstyrker.

Skatteverket avstyrker och hävdar att förslaget är krångligt, svårt att tillämpa och oförutsägbart. Verket påpekar också att förslaget kan beröra så många företag utanför finanssektorn.

Bankerna, Bankföreningen och facken i finansbranschen motsätter sig förslaget.

Nyligen, i en interpellationsdebatt i riksdagen, sade finansministern att regeringen inte har låst sig vid att ta ut en ny skatt genom en löneavgift, det kan finnas andra sätt.

(TT)

Utredningsförslaget
 Utredningen Skatt på finanssektorn föreslog i oktober att banker, finans- och försäkringsbolag ska betala en särskild skatt utifrån lönekostnaderna, en slags extra arbetsgivaravgift.
Skatten förelås bli 15 procent på det samlade löneunderlaget.
Utredningen kallar sitt förslag en finansiell verksamhetsskatt och föreslår att den införs den 1 januari 2018.
Den beräknas kunna ge 3,7-7 miljarder till statskassan.
Utredningen räknar med att upp till 2 600 jobb i branschen kan försvinna om skatten införs.
Skatten motiveras med att branschen idag har en skattefördel på grund av att deras tjänster är undantagna från moms.
Källa: Skatt på finanssektorn SOU 2016:76

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024