Riksbankens penningpolitik, ränteavdraget och andra skatteregler ökar risken för en svensk bolånekris, enligt FI-chefen Erik Thedéen.

– Nu finns det målkonflikter och det är ett exceptionellt läge, säger han.

Erik Thedéen vill inte rakt ut säga att Riksbanken, trots att inflationsmålet inte har uppnåtts på länge, bör strama åt penningpolitiken.

– Vi är alltså i helt okänd terräng, säger han.

– Vi har makroekonomiskt ett drivhus för skuldsättning, tillägger han och pekar på en svensk ekonomi som går på högvarv, med ansträngt resursutnyttjande, samtidigt som Riksbankens minusränta och stödköp trycker ned ränteläget och eldar på kreditgivningen.

Risker måste hanteras

Den samlade effekten av de ansvariga myndigheternas åtgärder måste diskuteras, enligt Thedéen.

– De låga räntorna medför risker som måste hanteras, säger han.

– Det innebär väl att man också kanske måste fundera på det penningpolitiska upplägget, men också då den målkonflikt som finns på skattesidan, tillägger han.

När det gäller skattepolitiska åtgärder efterlyser Thedéen en översyn av uppskovsreglerna när det gäller reavinstskatten och ränteavdragen.

– Jag tycker att det är dags att se över ränteavdragen. Jag tycker det är dags att se över kombinationen av uppskovsregler och reavinstbeskattningen, så att vi får en användning av våra bostäder, säger han.

Uttalandet görs i samband med den andra stabilitetsrapport för året, i vilken FI pekar ut fortsatta risker för stabiliteten kopplade till hushållens höga skuldsättning och prisutvecklingen på bostadsmarknaden.

– Det blir en paradox att vi ska skruva åt kranarna så hårt att det uppstår tydliga negativa effekter samtidigt som skattepolitiken driver på.

Slår mot hushåll

FI har för att hejda skuldsättningsnivån sedan 2010 infört ett så kallat bolånetak, som säger att ett bolån inte får överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Ovanpå det införde FI i somras ett amorteringskrav och sedan en tid pågår även ett lagstiftningsarbete som skulle öppna för ytterligare FI-åtgärder. Bland annat diskuteras ett skuldkvotstak, det vill säga ett tak för hur stort lån man får ta i förhållande till inkomsten.

Förslaget är inte okontroversiellt, då det i första hand slår mot hushåll som i dagsläget inte redan äger sin bostad.

”Vi kan inte fortsätta stänga ute grupper från bostadsmarknaden via åtstramningar som främst drabbar dem. Det är olyckligt både ur ett rättviseperspektiv men också för ekonomin som helhet”, skriver Länsförsäkringars chefekonom Anna Öster i en kommentar.
Öster pläderar i stället för att det sätts en gräns för hur stor andel av ett hushålls bolån som får ha rörlig ränta.

(TT)