Färden till Västern är en av fyra stora enastående klassiska romaner i kinesisk litteratur. Äventyrsromanen anses allmänt vara skriven av Wu Cheng’en som levde under Mingdynastin på 1500-talet. Romanen handlar om Tangmunken och hans tre lärjungar som reste från Kina till det land som nu heter Indien, på jakt efter de heliga buddhistiska skrifterna.

En brokig skara av demoner och onda andar vilseleder och jagar munken och hans elever. Några försöker locka sällskapet med frestelser som rikedom eller skönhet. Men till slut triumferar pilgrimerna. De kommer tillbaka till Kina med de heliga skrifterna och kan återvända till sina rättmätiga platser i himlen.

Här presenterar vi pilgrimerna, Tangmunken och hans följeslagare, i två delar, och beskriver även historien i korthet. Först ut är Tangmunken och Apkungen, i nästa avsnitt kommer Galten och Sandmunken.

Tangmunken (Tang Xuan Zang)

Tangmunken, som också kallas för Tripitaka, var en av Buddha Sakyamunis lärjungar i himlen. Men han förvisades från det himmelska paradiset när han hade skymfat Buddhas lag. Han skickades till människovärlden och tvingades tillbringa tio livstider med religiös självkultivering för att sona sina synder.

Tangmunken. Illustratör: Kiyoka Chu, Epoch Times

Sin tionde livstid levde han under Tangdynastins era, och reinkarnerade som en munk vid namn Xuan Zang. Kejsaren ville att munken skulle resa västerut för att ta med sig de heliga buddhistiska Mahayanaskrifterna tillbaka till Kina. Efter att ha inspirerats av en syn från gudinnan Guanyin, accepterade munken uppdraget och gav sig ut på den heliga resan.

Men Tangmunken är illa rustad för en sådan farlig resa på egen hand. Det sades att hans köttsliga kropp kunde skänka odödlighet. Med en mänsklig fysisk kropp vore han ingen match för onda varelser som skulle vilja döda och äta honom.

Bodisattva Guanyin ordnade så att en brokig skara blev hans lärjungar och beskyddare. Gruppen bestod av den tappre, men impulsive Apkungen, den lustfyllde Galten, den tystlåtne Sandmunken, och den vita drakhästen.

Alla hade tidigare förvisats till människovärlden för sina synder i himlen. Av barmhärtighet ger gudinnan Guanyin dem en chans att återvända till sina himmelska hem. De får en möjlighet att konvertera till buddhismen och skydda munken Tang på hans pilgrimsfärd.

Apkungen (Sun Wukong)

Enligt berättelsen föddes Apkungen (Sun Wukong) ur en klippa, och lärde sig hantera övernaturliga krafter av en taoistisk mästare. Men kombinationen med hans okynniga natur och hans stora magiska förmågor, gjorde att han skapade kaos i himlen såväl som i underjorden.

Den himmelske Jadekejsaren gav Apkungen titeln ”Himlens store vise man” för att lugna ner honom, men Apkungen kunde inte kontrollera sig utan fortsatte orsaka tumult i det himmelska palatset.

Apkungen. Illustratör Kiyoka Chu, Epoch Times

Apkungen visade sig vara en ytterst viktig tillgång för Tangmunken. Han kunde genomskåda demonerna och deras trolldom och lockades varken av skönhet eller rikedomar. Hans kvickhet hjälpte munken att undkomma många farliga situationer.  Tangmunken gav honom namnet Wukong som betyder ”vakna till tomhet”.

En dag kom Tangmunken och hans lärjungar till den mystiska Vita tigerns-bergskedja där det bodde en vit demon. Demonen förvandlade sig till en ung flicka. Men den magiske Apkungen såg rakt igenom detta och dödade den falska gestalten. Demonens ande övergav kroppen och lämnade bara den döda kroppen efter sig.

Tangmunken blev förfärad över det han såg. Han beskyllde Apkungen för att ha dödat en till synes oskyldig flicka. Innan Apkungen hann förklara saken, såg han att demonen nu hade förvandlat sig till flickans mamma. Apkungen dödade återigen demonen. Vid det här laget var den fredlige munken på väg att mista förståndet.

Demonen gav sig inte och förvandlade sig genast till flickans far. Denna gång förintade Apkungen demonen helt och hållet.
Tangmunken som inte kunde se demonens ande, var bestört. Han jagade bort Apkungen från pilgrimsfärden och lovade att aldrig mer träffa honom. Innan Apkungen tog farväl lade han sig bedjande framför sin mästares fötter, men Tangmunken vände sig bort. Apkungen blev tvungen att ge sig iväg ifrån gruppen.

Tangmunken och resten av sällskapet fortsatte färden och befann sig plötsligt i en svart tallskog. I skogen bodde demoner som visade sig vara för starka för Galten och Sandmunken och Tangmunken blev infångad.

För att rädda sin mästare bönföll Galten Apkungen att återvända. Utan ett ord kom Apkungen till skogen och besegrade demonerna. Han räddade Tangmunken ännu en gång.

Efter att ha återvänt till Kina med de heliga buddhistiska skrifterna, tilldelades Apkungen titeln ”Buddha segerrik i strid”.

Fortsättning följer.