loadingFan Zhongyans berömda ord: "Bli först med att ta hand om nationens öde och sist med att njuta av bekvämligheter". Han startade ett välgörenhets-jordbruk efter sin pensionering. (Illustratör: Zhiching Chen, Epoch Times)
Fan Zhongyans berömda ord: "Bli först med att ta hand om nationens öde och sist med att njuta av bekvämligheter". Han startade ett välgörenhets-jordbruk efter sin pensionering. (Illustratör: Zhiching Chen, Epoch Times)
Traditionell kinesisk kultur

Fan Zhongyan satte nationens öde först, bekvämligheten sist

David Wu & Barbro Plogander, Epoch Times

Fan Zhongyan (989 – 1052) var en framstående konfuciansk lärd man och politiker under Norra Songdynastin. Han är mest känd för sina berömda ord: ”Bli först med att ta hand om nationens öde och sist med att njuta av bekvämligheter”.

När Fan var två år avled hans far och vid unga år var han tvungen att under studietiden uthärda vedermödor. Två portioner gröt var den enda mat han hade råd med under en dag. Vid måltiderna skar han på vintern den frysta gröten i bitar för att äta. Efter att modern också hade avlidit blev hans liv ännu värre och han var tvungen att söka härbärge i ett tempel.

Inhyst i ett av templets extra rum visade han sig vara häpnadsväckande flitig i sina studier. Han tvättade ansiktet med kallt vatten för att bekämpa tröttheten, eller tog en tupplur lutad mot väggen. Det sägs att han inte lade sig i sängen för att sova på fem år.

När en klasskamrats far hörde att Fan bara hade råd med en måltid om dagen, en portion gröt, skickade han över lite läcker mat till honom, men Fan rörde den inte.

När mannen frågade honom varför, svarade Fan:
– Jag är mycket tacksam för din vänlighet. Men jag oroar mig för att sådan god mat skulle skämma bort mig och att jag därefter inte skulle vara nöjd med den gröt jag har.

Fastän Fan levde i fattigdom vaktade han noga sin karaktär med stor vaksamhet. En gång upptäckte han av misstag en urna full med silvertackor som var begravd i hans rum. Han tog inte någonting alls ur urnan.

Fan klarade tidigt den kejserliga statsförvaltningens examen och började sin politiska karriär.

När han blev kontaktad av munkarna i templet, där han bodde, för att lämna en donation, berättade han för munkarna om silvertackor och munkarna hittade silvret i rummet. Imponerade av hans ärlighet, prisade munkarna honom:
– Med Fan som vår regeringsämbetsman har det äntligen blivit goda tider för allmänheten.

Under sin tid som minister försökte Fan bekämpa korruption och svågerpolitik. Han föreslog också en rad åtgärder: reformering av statsförvaltningens examen, förbättring av landets militära styrka och fördelning av marken.

Fan förespråkade att intellektuella med kunskaper i ekonomi skulle väljas till administrativa tjänster för att förbättra jordbruket. Efter ett år kunde politiken inte utvecklas vidare på grund av trycket från de gamla konservativa krafterna, som var rädda för att förlora makt och inflytande om reformerna genomfördes fullt ut. Fan tvingades lämna huvudstaden för en tjänst på landet.

Efter sin pensionering drog sig Fan tillbaka till sin hemstad där han köpte en stor areal med jordbruksmark för de besparingar han hade samlat ihop under sin långa tid som ämbetsman för regeringen.

Fan valde noggrant ut de personer som skulle sköta jordbruksmarken som en välgörenhetsgård, vilken skulle ge arbetstillfällen åt lokalbefolkningen. Vinsten användes för att finansiera lokala unga studenter från fattiga familjer, och ge vård åt äldre. Den här typen av välgörenhetsjordbruk ärvdes av Fans barn som höll den igång i generationer.

Fan Zhongyan levde ett mycket enkelt liv men gav större delen av sin inkomst till välgörenhet. Den jordbruksmark han ägde var stor och lönsam men han byggde aldrig ett stort hus åt sig själv.

Efter hans död hölls en mycket enkel begravning av hans familj. Men hundratals människor kom för att uttrycka sin tacksamhet och djup sorg. Människor som fått hjälp från hans välgörenhetsjordbruk sorgefastade i tre dagar.

När folk inom olika områden, som han en gång arbetade med, hörde talas om hans död, började de bygga minnestempel med hans staty.

Det fanns ett berömt talesätt under Songdynastin som löd: ”Tack vare Fan Zhongyan kan Songs kejserliga hov njuta av freden”.

Sedan lång tid tillbaka har Kina varit känt som ”Mittens Rike”. Benämningen har en djup innebörd och beskriver ett land där gudomliga varelser och människor en gång i tiden levde sida vid sida. Den traditionella kinesiska kulturen anses vara en ”gudomligt” inspirerad kultur, och är den enda kultur i världen som har 5 000 år av kontinuerligt nedtecknad historia. Den har efterlämnat otaliga litterära klassiker, historiska dokument, kulturlämningar och nationella förteckningar som speglar dess enorma omfattning.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFan Zhongyans berömda ord: "Bli först med att ta hand om nationens öde och sist med att njuta av bekvämligheter". Han startade ett välgörenhets-jordbruk efter sin pensionering. (Illustratör: Zhiching Chen, Epoch Times)
Fan Zhongyans berömda ord: "Bli först med att ta hand om nationens öde och sist med att njuta av bekvämligheter". Han startade ett välgörenhets-jordbruk efter sin pensionering. (Illustratör: Zhiching Chen, Epoch Times)
Traditionell kinesisk kultur

Fan Zhongyan satte nationens öde först, bekvämligheten sist

David Wu & Barbro Plogander, Epoch Times

Fan Zhongyan (989 – 1052) var en framstående konfuciansk lärd man och politiker under Norra Songdynastin. Han är mest känd för sina berömda ord: ”Bli först med att ta hand om nationens öde och sist med att njuta av bekvämligheter”.

När Fan var två år avled hans far och vid unga år var han tvungen att under studietiden uthärda vedermödor. Två portioner gröt var den enda mat han hade råd med under en dag. Vid måltiderna skar han på vintern den frysta gröten i bitar för att äta. Efter att modern också hade avlidit blev hans liv ännu värre och han var tvungen att söka härbärge i ett tempel.

Inhyst i ett av templets extra rum visade han sig vara häpnadsväckande flitig i sina studier. Han tvättade ansiktet med kallt vatten för att bekämpa tröttheten, eller tog en tupplur lutad mot väggen. Det sägs att han inte lade sig i sängen för att sova på fem år.

När en klasskamrats far hörde att Fan bara hade råd med en måltid om dagen, en portion gröt, skickade han över lite läcker mat till honom, men Fan rörde den inte.

När mannen frågade honom varför, svarade Fan:
– Jag är mycket tacksam för din vänlighet. Men jag oroar mig för att sådan god mat skulle skämma bort mig och att jag därefter inte skulle vara nöjd med den gröt jag har.

Fastän Fan levde i fattigdom vaktade han noga sin karaktär med stor vaksamhet. En gång upptäckte han av misstag en urna full med silvertackor som var begravd i hans rum. Han tog inte någonting alls ur urnan.

Fan klarade tidigt den kejserliga statsförvaltningens examen och började sin politiska karriär.

När han blev kontaktad av munkarna i templet, där han bodde, för att lämna en donation, berättade han för munkarna om silvertackor och munkarna hittade silvret i rummet. Imponerade av hans ärlighet, prisade munkarna honom:
– Med Fan som vår regeringsämbetsman har det äntligen blivit goda tider för allmänheten.

Under sin tid som minister försökte Fan bekämpa korruption och svågerpolitik. Han föreslog också en rad åtgärder: reformering av statsförvaltningens examen, förbättring av landets militära styrka och fördelning av marken.

Fan förespråkade att intellektuella med kunskaper i ekonomi skulle väljas till administrativa tjänster för att förbättra jordbruket. Efter ett år kunde politiken inte utvecklas vidare på grund av trycket från de gamla konservativa krafterna, som var rädda för att förlora makt och inflytande om reformerna genomfördes fullt ut. Fan tvingades lämna huvudstaden för en tjänst på landet.

Efter sin pensionering drog sig Fan tillbaka till sin hemstad där han köpte en stor areal med jordbruksmark för de besparingar han hade samlat ihop under sin långa tid som ämbetsman för regeringen.

Fan valde noggrant ut de personer som skulle sköta jordbruksmarken som en välgörenhetsgård, vilken skulle ge arbetstillfällen åt lokalbefolkningen. Vinsten användes för att finansiera lokala unga studenter från fattiga familjer, och ge vård åt äldre. Den här typen av välgörenhetsjordbruk ärvdes av Fans barn som höll den igång i generationer.

Fan Zhongyan levde ett mycket enkelt liv men gav större delen av sin inkomst till välgörenhet. Den jordbruksmark han ägde var stor och lönsam men han byggde aldrig ett stort hus åt sig själv.

Efter hans död hölls en mycket enkel begravning av hans familj. Men hundratals människor kom för att uttrycka sin tacksamhet och djup sorg. Människor som fått hjälp från hans välgörenhetsjordbruk sorgefastade i tre dagar.

När folk inom olika områden, som han en gång arbetade med, hörde talas om hans död, började de bygga minnestempel med hans staty.

Det fanns ett berömt talesätt under Songdynastin som löd: ”Tack vare Fan Zhongyan kan Songs kejserliga hov njuta av freden”.

Sedan lång tid tillbaka har Kina varit känt som ”Mittens Rike”. Benämningen har en djup innebörd och beskriver ett land där gudomliga varelser och människor en gång i tiden levde sida vid sida. Den traditionella kinesiska kulturen anses vara en ”gudomligt” inspirerad kultur, och är den enda kultur i världen som har 5 000 år av kontinuerligt nedtecknad historia. Den har efterlämnat otaliga litterära klassiker, historiska dokument, kulturlämningar och nationella förteckningar som speglar dess enorma omfattning.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024