Det turkiska parlamentet väntas inom kort godkänna en förändring av grundlagen som kraftigt ökar president Erdogans makt.

– Det här är ett mycket stort steg mot ännu mer auktoritärt styre, säger Turkietkännaren Paul Levin.

När parlamentet i söndags gav sitt preliminära godkännande till grundlagsförändringarna bojkottades omröstningen av det näst största oppositionspartiet, prokurdiska HDP. Ett dussin av partiets ledamöter sitter nämligen fängslade, anklagade för att stödja terrororganisationer, men ser sig själva som politiska fångar.

Under gårdagen yrkade åklagare för 142 respektive 83 års fängelse för partiledarna Selahattin Demirtas och Figen Yüksekdag, som tillhör de fängslade.

Om parlamentet i en andra omröstning, som väntas inledas under eftermiddagen, röstar ja till förslaget väntar en folkomröstning under våren, antagligen i början av april.

– Frågan är vad en folkomröstning får för legitimitet när den sker under rådande undantagstillstånd och samtidigt som oroligheter pågår i landet, säger Paul Levin, som är chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Möjligheterna till en demokratisk folkomröstning minskar dessutom av att pressfriheten blivit kraftigt begränsad.

– Tidigare har det funnits ett ganska svagt stöd för förändringarna, men det förefaller osannolikt att Erdogan skulle genomdriva en folkomröstning om han inte var övertygad om att kunna vinna den, säger Paul Levin.

Knytnävsslagsmål

Förändringarna av grundlagen är minst sagt omstridda. De senaste veckorna har knytnävsslagsmål utbrutit i det turkiska parlamentet. En ledamot säger sig till och med ha blivit biten i benet.

Representanter för Recep Tayyip Erdogans styrande parti AKP menar att förändringarna ger ett mer effektivt och modernt styreskick, medan kritiker ser det som spiken i kistan för den turkiska demokratin.

– Förslaget innebär att man går mot att koncentrera makten i en persons händer och kraftigt begränsar en rad kontrollmekanismer, säger Paul Levin.

”Stora konsekvenser”

Anhängare till förändringarna säger att den nya grundlagen skulle ge Turkiet ett styrelseskick som mer liknar det amerikanska eller franska. Men det håller inte Paul Levin med om.

– Det här är långt i från den amerikanska modellen, som bygger på principen om maktdelning mellan den dömande, den exekutiva och den lagstiftande makten. Till skillnad från USA, där delstaterna har stora befogenheter, är Turkiet dessutom redan en högt centraliserad enhetsstat. Så en ytterligare koncentrering av Ankaras makt till ett ämbete får stora konsekvenser.

Teoretiskt ger det också Erdogan – som styrt landet de senaste 13 åren som premiärminister och sedan president – möjlighet att sitta kvar som president till 2029, om man räknar det som att hans presidentperiod börjar om i och med den nya grundlagen.

– Han har gjort det tydligt länge att han vill stärka presidentämbetets makt och att han har för avsikt att sitta kvar, säger Paul Levin.

(TT)

Förslaget om ny grundlag

Ersätter dagens parlamentariska styre med ett presidentstyre. Ger presidenten makt att utnämna ministrar och myndighetschefer. Ger presidenten befogenhet att utse en majoritet av landets viktigaste domare. Ger presidenten makt att styra genom dekret på de områden där befintlig lagstiftning inte existerar. Avskaffar premiärministerposten och ger presidenten möjlighet att utse en eller flera vicepresidenter. Ger presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd. Utökar antalet parlamentsledamöter från 550 till 600. Slår fast att parlamentsval ska ske vart femte år (i stället för vart fjärde). Valen ska ske samtidigt som presidentvalet. Minskar parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars, bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas. Källor: AFP, al-Jazira, Paul Levin