Nästa steg i sökandet efter liv på Mars är ett samarbete mellan Ryssland och Europeiska rymdorganisationen ESA. I eftermiddag görs ett försök att landa på den röda planeten.
Med en hastighet av 21 000 kilometer i timmen går Schiaparelli-landaren in i Mars atmosfär. Sex minuter senare, klockan 16.48, svensk tid, landar farkosten på planetens yta. Om allt går väl.
Misslyckades 2013
Försöket att landa på Mars ingår i det europeisk-ryska projektet ExoMars och är det första från europeiskt håll sedan det misslyckade brittiska landningsförsöket med Beagle 2 år 2013.
Landaren Schiaparelli är uppkallad efter Giovanni Schiaparelli som 1877 började kartlägga Mars topografi. Den italienske astronomen upptäckte vad man ibland missvisande har kallat för kanaler, djupa kanjoner som skär genom delar av planetens yta och som gett upphov till fantasier om en avancerad civilisation på Mars.
Liv på Mars
Men fantasier eller ej: ExoMars-programmets främsta uppdrag är att leta efter spår av tidigare eller nuvarande liv på Mars.
I samband med att Schiaparelli-landaren går ner kommer dess bärraket även att släppa en sond i omloppsbana runt planeten. Den så kallade Trace Gas Orbiter ska leta efter spår av främst metangas i Mars yttre atmosfär. Metan är en kemisk förening som starkt förknippas med liv och som skulle kunna vara en biprodukt från mikroorganismer.
Med sig har Schiaparelli instrument som ska testas inför ExoMars-programmets nästa steg då en mobil landare, en så kallad rover, ska landsättas på planeten.
(TT-Reuters)