Euron firar 15 år på nyårsdagen. Som många tonåringar har valutan några skakiga år bakom sig och osäkra framtidsutsikter. Stödet är dock stabilt i de 19 euroländerna.

I dag är det nästan 340 miljoner människor som har euron som sitt lands valuta. Men det var inte kärlek vid första ögonkastet för alla.

Många upplevde bytet som en ovälkommen prisökning. I Tyskland fick den nya valutan öknamnet ”teuro”, en ordlek med det tyska ordet ”teuer” (dyr).

Men attityderna mjuknade med åren, när fördelarna vid resor och handel mellan länderna upptäcktes. I dag anser 56 procent att euron är bra för deras land, enligt en undersökning som EU-kommissionen låtit göra bland 17 500 invånare i euroländer, rapporterar AFP.

Generation euro

Bland dem mellan 15 och 24 år, den generation som vuxit upp med euron, är stödet ännu högre, 68 procent gillar valutan.

– Genomsnittsmedborgaren ser euron som en källa till politisk stabilitet, men också en källa till låg inflation, säger Maria Demertzis, biträdande chef vid tankesmedjan Bruegel, till AFP.

Eurozonen har under de 15 åren genomlidit två stora kriser som nästan spräckt valutaunionen.

Problemen började i Grekland i kölvattnet av finanskrisen 2008 och spred sig till andra EU-länder som Portugal och Irland. Krisen ledde till en rad internationella räddningspaket och satte den europeiska solidariteten på prov.

Men för Grekland var inte krisen över. Trots två räddningspaket hamnade landet än en gång på randen till statsbankrutt och riskerade att kastas ut ur eurozonen 2015. Ett tredje räddningspaket gjorde att grekerna fortfarande har kvar euron.

Osäker framtid

Framtiden för den gemensamma valutan skuggas av en del orosmoln. Det stundar viktiga val och ledarna i eurozonen ser med oro på risken för att populistiska och EU-skeptiska partier går fram, stärkta av britternas beslut att lämna EU.

I Frankrike har Marine Le Pen, ledare för Nationella fronten, lovat att överge euron och hålla folkomröstning om EU-medlemskapet om hon vinner presidentvalet. Den högerextreme ledaren Geert Wilders har också fört fram tanken på en EU-omröstning.

– Ekonomiskt så tror jag vi har mindre att oroa oss för, eftersom eurozonen håller på att återhämta sig. Men den politiska osäkerheten är det vi ska hålla ögonen på, säger Maria Demertzis till AFP.

(TT)

Fakta: Euron

Euron föddes egentligen den 1 januari 1999, men existerade till en början bara som en virtuell valuta som användes för bokföring och finansiella transaktioner. Eurosedlar och mynt introducerade den 1 januari 2002. Inspirationen för eurosymbolen hämtades från den grekiska bokstaven epsilon. De två parallella strecken genom loggan ska symbolisera stabilitet. Euromynten har en sida med nationell prägel. Österrike har till exempel en bild av Mozart medan irländarna har valt en keltisk harpa. Eurosedlarna har aldrig bilder på personer, byggnader eller platser som existerat, bara fiktiv arkitektur. Sverige höll den 14 september 2003 en folkomröstning om ja eller nej till euron. Nej-sidan vann med 55,9 procent mot 42,0 för ja. Källa: AFP, TT