Hotet från klimatuppvärmningen har satt fart på diskussionen om en omvärdering av kärnkraften som energikälla i många länder. Men motståndarna är oroliga och kritiska.
I EU där 30 procent av elen genereras med kärnkraft råder det delade meningarna om kärnkraftens säkerhet som energikälla. Oavsett valet ligger frågan om säkerhet och avfallshanteringen högst upp på dagordningen när kärnkraften diskuteras. Därför startade EU en särskild grupp för att finna gemensamma ståndpunkter och regler.
– Kärnkraft är här för att stanna. Men den stannar på villkoret att det finns hög säkerhetsstandard och sund hantering, sade EU-kommissionär Andris Piebalgs på presskonferensen i Bryssels i fredags.
Avfallsfrågan var det huvudsakliga diskussionsämnet även den här gången. Kortsiktigt kan det mycket farliga avfallet från kärnreaktorn förvaras i djupa vattenbassänger och sedan i speciella behållare. Men den långsiktiga förvaringen är en het politisk fråga därför att det tar mycket lång tid för hög radioaktivt kärnavfall att förlora sin farliga strålningsnivå. Först efter flera hundra tusen år eller mer återgår strålningsrisken till den nivå som förekommer i natururan.
I Sverige finns planer på att lagra avfallet i tåliga behållare flera hundra meter ner i berget. En risk som förekommer under förvaringen är om behållaren läcker radioaktiva ämnen. Grundvattnet blir i så fall kontaminerat och tar sig eventuellt upp till vattendrag eller markytan, enligt information från Statens kärnkraftinspektion.
– Dessa frågor berör alla EU-medborgare oavsett om de lever i ett land med kärnkraft eller inte. Alla bör veta att avfallet ska behandlas på lämpliga sätt inte bara nu utan också i framtiden, sade Piebalgs.
Den långsiktiga förvaringen är en av de viktigaste faktorerna för kärnkraftens vara eller icke vara i många länder.
– Ni skjuter upp, skjuter upp – någon bör ta ansvaret. Vi behöver ta itu med det nu, sade Piebalgs och syftade på politikernas obeslutsamhet i frågan om förvaringen.
Men företagens agerande gör inte saken bättre. I samband med branden på kärnkraftverket Kruemmel nära Hamburg i juni, påpekade Greenpeace att kärnkraftanläggningar i många länder har nått slutet av sin livscykel men kraftbolagen inte vill ta dem ur drift, vilket utgör en säkerhetsrisk.
Kraftföretagen tenderar också att slarva med information när incidenter inträffar, vilket inte förbättrar allmänhetens förtroende. Vattenfall fick i somras kritik av Tysklands förbundskansler Angela Merkel för att vara långsamma med att informera om branden i Krümmel och sedan en rörledningsexplosion i Brunsbüttel, enligt Spegel Online.
Sverige har stängt två reaktorer i Barsebäck år 1999 och 2005. Den svenska regeringen har aviserat att det inte kommer att tas några beslut om ytterligare avvecklingar, återstart av de stängda reaktorer eller upphävande av förbudet mot nya reaktorer.
