EU-kommissionen vill ge Grekland tre månader på sig att få ordning på sin yttre gräns. Annars hotar en uteslutning ur Schengen-systemet.
Resedokument måste registreras och kontrolleras mot internationella databaser. Ett effektivt övervakningssystem måste finnas på plats med patrullbåtar till havs, fotpatruller på land och helikoptrar i luften. Och inte minst måste det finnas tillräckliga faciliteter för att ta hand om alla asylsökande och migranter.
Allt ingår i de detaljerade rekommendationer som EU-kommissionen på tisdagen antog vad gäller Greklands skötsel av sina gränser. När rekommendationerna även godkänts av EU-länderna får regeringen i Aten tre månader på sig att agera.
”Gemensam utmaning”
Rekommendationerna ingår i den formella procedur som i slutändan kan leda till att Grekland tills vidare stängs av från Schengen-samarbetet.
Fast så långt hoppas inte EU-kommissionen att det ska behöva gå.
– Vi vet att Grekland redan arbetar med att ta hand om det här och får hjälp av EU-kommissionen och övriga medlemsländer. Det här handlar om att leva upp till den gemensamma utmaning vi står inför, sade Valdis Dombrovskis, en av kommissionens sju viceordföranden, på en presskonferens i Strasbourg på tisdagen.
Svensk nyckelroll
Några meter bort pågick samtidigt ännu en het debatt i EU-parlamentet om flyktingkrisen och trycket på Schengen-området.
| FAKTA: EU och Schengen |
| I Schengensamarbetet ingår 22 av EU:s 28 medlemsländer samt även icke-medlemmarna Schweiz, Norge, Island och Liechtenstein. De EU-länder som fortfarande står utanför Schengen är Storbritannien, Irland, Cypern, Kroatien, Bulgarien och Rumänien. Sedan i höstas har sex Schengen-länder återinfört interna gränskontroller. Fem av dem – Österrike, Tyskland, Sverige, Danmark och Norge – har gjort det med hänvisning till flyktingkrisen, medan Frankrikes återinförande kom med anledning av terrordåden i Paris den 13 november. EU:s inrikes- och justitieministrar bad i förra veckan EU-kommissionen att förbereda för möjligheten för få förlänga gränskontrollerna i upp till två år. |
När parlamentet senare i vår ska börja hantera framtidens asylsystem kommer svenska ledamoten Cecilia Wikström (L) att få en nyckelroll. Wikström ska leda parlamentets syn på kommande förslag om hur EU:s så kallade Dublinförordning ska förändras.
– Det är väldigt hedrande och visar att kollegorna litar på mig och att jag ska göra ett bra jobb, säger Wikström till TT.
Nuvarande Dublinregler stipulerar att det EU-land dit en flykting först anländer ska hantera hans eller hennes asylansökan. I praktiken har dock systemet helt satts ur spel då merparten föredrar att söka asyl i andra EU-länder än Grekland och Italien, som är de flestas första anhalt i EU.
