EU:s utrikesministrar enades om sanktioner riktade mot Irans oljeexport och att frysa centralbankens tillgångar i det senaste försöket att pressa landet angående dess omtvistade kärnenergiprogram.
Under ett möte på måndagen beordrade EU-ministrarna ett förbud mot alla nya kontrakt för råolja, olje- och petrokemiska produkter och utrustning för oljeborrning. Befintliga kontrakt får fortsätta fram till juli.
”Handel med guld, ädelmetaller och diamanter med iranska offentliga organ och centralbanken kommer inte mer att tillåtas, inte heller kommer iranska sedlar och mynt att levereras till den iranska centralbanken”, enligt ett uttalande. Det mesta av Irans oljehandel sker genom centralbanken.
Sanktionerna kommer några veckor efter att USA också infört nya sanktioner riktade mot Irans oljeindustri.
Det mesta av Irans utländska intäkter kommer från export av olja och sådana sanktioner kommer sannolikt att ha betydelse för landets ekonomi eftersom EU köper cirka 20 procent av Irans oljeexport.
Endast Kina köper mer olja från Iran än EU-länderna. Japan, Sydkorea och Indien köper nästan 42 procent av Irans olja.
EU frös också tillgångarna för tre höga iranska tjänstemän och åtta personer som arbetar inom landet.
Catherine Ashton, EU:s utrikespolitiska chef, sade att sanktionerna inte är avsedda att provocera den islamiska republiken utan uppmuntra till fortsatt dialog om landets kärnenergiprogram. Sanktionerna kommer att ”se till att Iran tar allvarligt på vår begäran att komma till samtal”, tillade hon.
”Iran har fått en möjlighet att träda fram men inte bara för att prata utan prata om några konkreta frågor”, tillade hon. ”Det är mycket viktigt att det inte bara blir ord, ett möte är inte en ursäkt, ett möte är en möjlighet och jag hoppas att de kommer att utnyttja det.”
Avtalet tillåter en granskning av sanktionernas ekonomiska konsekvenser för EU-länderna, däribland Grekland och Italien, som är mer beroende av iransk olja, före den 1 maj.
Brittiske utrikesministern William Hague sade på måndagen att sanktionerna ”visar hur viktigt det är för EU:s medlemsstater att förhindra spridning av kärnvapen” och tillade att den islamiska republiken har fortsatt arbeta med sitt nukleära program, enligt en offentliggjord rapport. Trots att Iran hävdar att dess nukleära program inte har någon militär tillämpning har det hemliga anrikningsprogrammet, som pågår på en underjordisk plats i Qom, ingen civil användning.
Några iranska politiker svarade med hot via statliga mediebyråer och en säger att Iran bör stänga det strategiska Hormuzsundet som vedergällning.
Cirka 20 procent av världens oljehandel och en tredjedel av världens flytande naturgastransporter sker genom sundet.
Mohammad Kowsari, en iransk lagstiftare som leder det iranska nationella säkerhets- och utrikesutskottet, citerades av det statliga Press TV och sade att Iran ”absolut kommer att stänga sundet” och ”USA och dess allierade inte kommer att kunna öppna den strategiska farleden”.
Enligt en analys som Centrum för strategiska och internationella studier gjorde tidigare denna månad, ”tror de flesta analytiker att en sådan åtgärd har en låg sannolikhet (dock med hög effekt)” av flera skäl.
Den främsta orsaken till att stänga sundet skulle också strypa Irans förmåga att exportera olja, landets huvudsakliga inkomstkälla. Det kan också orsaka att landets bästa kunder, till exempel Kina, köper sin olja någon annanstans. Dessutom skulle det hindra Irans importväg för många andra varor. Att stänga sundet skulle skada den lokala ekonomin mer än sanktionerna.
En annan iransk lagstiftare, Seyed Ali Adiani berättade för den halvofficiella nyhetsbyrån Fars att sanktionerna ”bara är propaganda från några amerikanska och europeiska politiker och kommer inte att ha någon betydelse för Irans ekonomi”.
För flera veckor sedan hotade Iran att stänga sundet och USA svarade med att säga att det inte tänkte låta den islamiska republiken göra det och skickade det amerikanska hangarfartyget USS Abraham Lincoln till sundet. Fartyget anlände dit förra söndagen.
Översatt från engelska