EU-kommissionen föreslår att asylsystemet görs om för att fördelningen av asylsökande ska bli jämnare inom EU.
Men länder som vägrar att ta emot flyktingar ska kunna köpa sig fria.
Den svenska regeringen vill att asylsökande ska fördelas mellan EU-länderna enligt en i förväg framtagen fördelningsnyckel.
Men kommissionens förslag innebär att man bygger vidare på Dublinförordningen, vars huvudprincip är att asylsökande ska få sin sak prövad i det EU-land de först kommer till.
Först när ett EU-land utsätts för ett onormalt högt asyltryck ska en fördelningsmekanism träda i kraft och asylsökande flyttas över till andra EU- eller Schengenländer.
”Säkerställa solidaritet”
”När ett medlemsland överhopas av asylansökningar så måste det finnas solidaritet och en rättvis fördelning av ansvaret inom EU. Det är det vi vill säkerställa med vårt förslag”, säger EU-kommissionens vice ordförande, Frans Timmermans, i ett pressmeddelande.
”Vi måste se till att få de här förslagen på plats så snart det bara går”, säger kommissionären med ansvar för migration, Dimitris Avramopoulus.
EU-kommissionen föreslår en sanktionsavgift, en sorts böter, för länder som vägrar ta emot de flyktingar som åläggs dem enligt det automatiska fördelningssystemet.
Det innebär i praktiken att länderna kan köpa sig fria. Det ska kosta ett vägrande land cirka 2,3 miljoner svenska kronor per asylsökande att slippa ta emot det antal som fördelningsnyckeln säger, föreslår kommissionen.
Pengarna ska betalas till det land som den asylsökande skulle flyttas ifrån.
Struntar i beslut
Förra året krävdes svåra förhandlingar för att nå ett beslut om att fördela 160 000 asylsökande från Grekland och Italien för att avlasta de två Medelhavsländerna.
EU-länderna har dock inte följt sitt eget beslut. Knappt en procent av de 160 000 har fördelats.
Kommissionen föreslår också att asylsökande ska vara skyldiga att stanna i det land som hanterar deras ansökan. Gör de inte det ska det kunna bli fråga om sanktioner, till exempel i form av minskade stöd.
Fler personuppgifter
Den stora databasen Eurodac, där uppgifter om asylsökande finns, ska förstärkas och utökas och fyllas med fler uppgifter och biometriska data om personer som uppehåller sig inom EU.
Medlemsländer ska kunna registrera uppgifter även om tredjelandsmedborgare och statslösa som inte sökt asyl men påträffats i något EU-land.
Medlemsländerna ska inte, som nu, tvingas fråga det land som registrerat personen om lov för att ta del av uppgifter om denna.
Kommissionen föreslår att den nuvarande asylbyrån inom EU, förkortad Easo, ska byggas ut till en stor myndighet. Dess främsta uppgift ska vara att hantera det asylsystem och de fördelningsnycklar som kommissionen skissar.
| Fakta: EU-kommissionens förslag |
|
