loading(m-imagephotography, Guo Yongfu/iStock/Thinkstock, Illustration av Epoch Times)
(m-imagephotography, Guo Yongfu/iStock/Thinkstock, Illustration av Epoch Times)
Traditionell kinesisk kultur

Ett spöke skördar sin rättmättiga del

Leo Timm - Epoch Times

Traditionellt har kineser trott på principen att goda människorna välsignas med dygd och onda ställs inför rätta. Med införandet av buddhismen och dess lära om reinkarnation förstods denna himmelska lag som att den sträckte sig bortom graven och från tiden före vaggan.

Följande berättelse nedtecknades i de kinesiska legenderna. Den ägde rum i övergångstiden mellan Ming- och Qingdynastierna på 1600-talet. I byn Wajiadian några kilometer utanför Peking bodde en rik godsägare, känd som Sir Qian.

Knappt 1,5 kilometer från Qians bostad bodde bondefamiljen Li. Mannen i huset kallades av folk för ”broder Li”. Eftersom Li hade en del kunskap i murverk och tegelarbeten anlitades han ofta av Qian till olika ströjobb. Sir Qian betalade generöst och med tiden blev godsägaren Qian och bonden Li, liksom deras familjer, nära bekanta med varandra.

Ett år skulle Sir Qian bege sig söder ut med sin familj för affärer. Det skulle dröja flera månader innan de återvände. Före resan kallade Qian på broder Li.

– Broder Li vår vänskap är stark. Kan jag be om en tjänst?

– Sir Qian, om det finns någonting jag kan göra, tveka inte att fråga.

– Jag har ett vinlager. Jag är rädd för att de som jag anlitat för att vaka över min egendom kommer att dricka det medan jag är borta. Skulle du vara villig att förvara det i ditt hem och vaka över det åt mig, sade Qian.

– En sådan liten sak, jag trodde det var en större affär! Varje vinkruka kommer att vänta på dig utan så mycket som en skråma. Var helt lugn och trevlig resa!

Med det beskedet levererade Sir Qian 30 stycken förseglade vinkrukor till Lis hus. Broder Li låste in dem i ett rum som inte användes.

Förseelsen

Två månader gick. Inte ett ord hördes från Qian eller hans familj.

En dag kollade broder Li Sir Qians vin, varje kruka var förseglad med starkt omslagspapper. Li lyfte upp en av krukorna och sniffa på den. Till hans överraskning kunde han inte alls känna någon vindoft.

– Konstigt. Även om den är väl förseglad borde jag ändå kunna känna doften av vin, sade Li till sig själv. Sedan skakade han krukan men hörde inget skvalpande och blev än en gång överraskad. Han gav efter för ett infall och öppnade krukan. Det han såg gjorde honom förvånad: Krukan var full av inget annat än gnistrande vitt silver!

Blixtsnabbt öppnade Li alla andra krukor. Var och en var fylld av samma dyrbara silver, totalt 12 kilo. Hans girighet uppväcktes av det stora beloppet och Li kläckte en oärlig plan. Efter att ha tömt krukorna på deras rikedomar tog han fram en summa pengar för att ta dem till marknaden. Där lyckades han skaffa fint vin och fyllde krukorna med det. Han förseglade de 30 krukorna så att de såg exakt ut som när Sir Qian först hade levererat dem till Lis hus.

Och silvret då? Det gömdes i mörkret i Lis källare för att aldrig återvända till Sir Qians händer.

Några månader senare kom Qians familj till slut tillbaka från sin resa. Broder Li skickade de 30 krukorna tillbaka till Qian som om ingenting hade hänt. När Li hade gått öppnade Sir Qian krukorna bara för att upptäcka att hans silver hade blivit till vin. Han förstod genast att hans livsbesparingar hade tagits ifrån honom av broder Li, mitt framför hans näsa. Det fanns inget han kunde göra åt det.

Trots allt hade han sagt till Li att krukorna var fyllda med vin och var det inte vin som broder Li hade återlämnat till honom? Hur han än rådbråkade sin hjärna hittade Sir Qian inte ut ur sin ordlösa vånda. Hans ande var förkrossad och det tog inte ett halvår förrän godsägaren dog av sin torterade själ.

När broder Li såg att Sir Qian inte längre levde visste han att det var dags att ta av sig paltorna och bli rik. Han använde Qians silver för att köpa land, uppförde en ståtlig byggnad och höll sig med flera konkubiner.

Varningen

Tiden gick och en av Lis kvinnor blev gravid. Broder Li blev glad för barnet. Han önskade av hjärtat en son men hustrun var ofruktsam. Hur kunde en sådan rik man klara sig utan en arvinge?

Kvällen innan barnet skulle födas hade Li en hemsk dröm. När han satt i sitt rum och drack te slog dörren upp och in kom en man, som var ingen annan än Sir Qian! Draperad över Qians axel var en stor säck och över ansiktet fanns ett olycksbådande grin.

– Jag har kommit för att du ska återbetala din skuld, sade han. Han flinade brett och ögonen var som dolkar.

Li vaknade kallsvettig med ett dunkande hjärta.

Som förväntat kom en piga in och talade om den goda nyheten. Lis andra konkubin hade fått en kraftig och frisk babypojke.

Tack vare sin vision var broder Li försiktig och misstänkte att det hade något att göra med den nyfödda. Li var vaksam men under årens lopp visade sig att sonen vara begåvad och ambitiös, förutom att vara lydig med respekt för föräldrarna. Han var en god elev och Li såg till att han fick de bästa lärarna, som alla lovordade sonen som ett geni, passande för en högre position. Med tiden glömde Li allt, Sir Qians förutsägelse och spöklika utseende.

Återbetalningen

Broder Lis pojke blev man. Han begav sig till huvudstaden för den kejserliga examen och som förväntat fick han höga poäng och blev en ämbetsman av sjunde rank. Men i Lis hus var det inget firande. En besökare sade och de andra höll med:

– Det är på modet bland ämbetsmännen att köpa sig högre rank. Broder Li, jag säger dig att för din sons skull borde du bäst använda dina tillgångar genom att använda dina kontakter.

Li övervägde saken. Hans ende son var verkligen ingen vanlig man. Det skulle verkligen vara slöseri för denna talangfulla ungdom att fastna som en ämbetsman av sjunde rank. Broder Li spenderade lite guld och på kort tid befordrades sonen till ämbetsman av fjärde rank av premiärministern själv. Li var alldeles till sig av glädje.

Nu när hade sonens karriär säkerställts var nästa fråga att hitta en värdig maka år honom, vilket i princip inte var svårt. Men den unge Li ville inte nöja sig med någon annan än en viss konkubin vid det kejserliga hovet som han fattat tycke för. För att få denna unga dam som brud till sonen, som bodde hos en mäktig minister, betydde ännu en dyrbar muta ur broder Lis ficka.

Dagen för äktenskapet närmade sig och ingen var gladare än broder Li, hans humor var på topp. En natt hade han druckit det ena glaset efter det andra av utmärkt vin och föll ner i sängen. Men han hade knappt somnat förrän samma vision som förföljt honom året då hans sons ljusa och lovande födelse ägde rum. Återigen såg han Sir Qian inför sina ögon!

– Det har tagit mig många år. Men jag har till slut samlat in vad du är skyldig med lite extra ränta, flinade Sir Qian. Medan han talade klappade han säcken runt sina skuldror som vid närmare granskning tycktes vara tyngd av mynt.

– Skulden är löst. Jag tror att jag tar avsked av dig nu, sade Qian.

Li han knappt vakna förrän en manlig tjänare rusade in med buller och bång med dåliga nyheter.

– Min herre, min herre. Det är din son. Din son är sjuk!

Den gamla fruktan som varit begravd så länge kom tillbaka. I stor brådska snubblade Li mot sitt barns rum, men det var för sent. Hans käre son hade redan börjat sitt nästa liv.

Broder Li föll på knä. Allt stod klart för honom. Sir Qian hade reinkarnerat som hans ende son och hade samlat in det som var hans. Och vilken ränta Qian hade utkrävt! Från födseln till döden, med undervisning och genom mutor hade Lis son kostat honom inget mindre än 12 kilo dyrbart silver.

Det fanns inget kvar. Tomhänt vandrade broder Li på gatorna som en tiggare och berättade för vem som han än möte om försynens rättvisa som utmäts till honom för hans knep. Han varnade för att den som bryter mot himmelska principer till slut inte finner någon utväg. Alla som såg broder Lis sorgliga tillstånd tog honom inte för något annat än en galning.

Sedan lång tid tillbaka har Kina varit känt som ”Mittens Rike”. Benämningen har en djup innebörd och beskriver ett land där gudomliga varelser och människor en gång i tiden levde sida vid sida. Den traditionella kinesiska kulturen anses vara en ”gudomligt” inspirerad kultur, och är den enda kultur i världen som har 5 000 år av kontinuerligt nedtecknad historia. Den har efterlämnat otaliga litterära klassiker, historiska dokument, kulturlämningar och nationella förteckningar som speglar dess enorma omfattning.

Översatt från engelska

Mest lästa

Rekommenderat

loading(m-imagephotography, Guo Yongfu/iStock/Thinkstock, Illustration av Epoch Times)
(m-imagephotography, Guo Yongfu/iStock/Thinkstock, Illustration av Epoch Times)
Traditionell kinesisk kultur

Ett spöke skördar sin rättmättiga del

Leo Timm - Epoch Times

Traditionellt har kineser trott på principen att goda människorna välsignas med dygd och onda ställs inför rätta. Med införandet av buddhismen och dess lära om reinkarnation förstods denna himmelska lag som att den sträckte sig bortom graven och från tiden före vaggan.

Följande berättelse nedtecknades i de kinesiska legenderna. Den ägde rum i övergångstiden mellan Ming- och Qingdynastierna på 1600-talet. I byn Wajiadian några kilometer utanför Peking bodde en rik godsägare, känd som Sir Qian.

Knappt 1,5 kilometer från Qians bostad bodde bondefamiljen Li. Mannen i huset kallades av folk för ”broder Li”. Eftersom Li hade en del kunskap i murverk och tegelarbeten anlitades han ofta av Qian till olika ströjobb. Sir Qian betalade generöst och med tiden blev godsägaren Qian och bonden Li, liksom deras familjer, nära bekanta med varandra.

Ett år skulle Sir Qian bege sig söder ut med sin familj för affärer. Det skulle dröja flera månader innan de återvände. Före resan kallade Qian på broder Li.

– Broder Li vår vänskap är stark. Kan jag be om en tjänst?

– Sir Qian, om det finns någonting jag kan göra, tveka inte att fråga.

– Jag har ett vinlager. Jag är rädd för att de som jag anlitat för att vaka över min egendom kommer att dricka det medan jag är borta. Skulle du vara villig att förvara det i ditt hem och vaka över det åt mig, sade Qian.

– En sådan liten sak, jag trodde det var en större affär! Varje vinkruka kommer att vänta på dig utan så mycket som en skråma. Var helt lugn och trevlig resa!

Med det beskedet levererade Sir Qian 30 stycken förseglade vinkrukor till Lis hus. Broder Li låste in dem i ett rum som inte användes.

Förseelsen

Två månader gick. Inte ett ord hördes från Qian eller hans familj.

En dag kollade broder Li Sir Qians vin, varje kruka var förseglad med starkt omslagspapper. Li lyfte upp en av krukorna och sniffa på den. Till hans överraskning kunde han inte alls känna någon vindoft.

– Konstigt. Även om den är väl förseglad borde jag ändå kunna känna doften av vin, sade Li till sig själv. Sedan skakade han krukan men hörde inget skvalpande och blev än en gång överraskad. Han gav efter för ett infall och öppnade krukan. Det han såg gjorde honom förvånad: Krukan var full av inget annat än gnistrande vitt silver!

Blixtsnabbt öppnade Li alla andra krukor. Var och en var fylld av samma dyrbara silver, totalt 12 kilo. Hans girighet uppväcktes av det stora beloppet och Li kläckte en oärlig plan. Efter att ha tömt krukorna på deras rikedomar tog han fram en summa pengar för att ta dem till marknaden. Där lyckades han skaffa fint vin och fyllde krukorna med det. Han förseglade de 30 krukorna så att de såg exakt ut som när Sir Qian först hade levererat dem till Lis hus.

Och silvret då? Det gömdes i mörkret i Lis källare för att aldrig återvända till Sir Qians händer.

Några månader senare kom Qians familj till slut tillbaka från sin resa. Broder Li skickade de 30 krukorna tillbaka till Qian som om ingenting hade hänt. När Li hade gått öppnade Sir Qian krukorna bara för att upptäcka att hans silver hade blivit till vin. Han förstod genast att hans livsbesparingar hade tagits ifrån honom av broder Li, mitt framför hans näsa. Det fanns inget han kunde göra åt det.

Trots allt hade han sagt till Li att krukorna var fyllda med vin och var det inte vin som broder Li hade återlämnat till honom? Hur han än rådbråkade sin hjärna hittade Sir Qian inte ut ur sin ordlösa vånda. Hans ande var förkrossad och det tog inte ett halvår förrän godsägaren dog av sin torterade själ.

När broder Li såg att Sir Qian inte längre levde visste han att det var dags att ta av sig paltorna och bli rik. Han använde Qians silver för att köpa land, uppförde en ståtlig byggnad och höll sig med flera konkubiner.

Varningen

Tiden gick och en av Lis kvinnor blev gravid. Broder Li blev glad för barnet. Han önskade av hjärtat en son men hustrun var ofruktsam. Hur kunde en sådan rik man klara sig utan en arvinge?

Kvällen innan barnet skulle födas hade Li en hemsk dröm. När han satt i sitt rum och drack te slog dörren upp och in kom en man, som var ingen annan än Sir Qian! Draperad över Qians axel var en stor säck och över ansiktet fanns ett olycksbådande grin.

– Jag har kommit för att du ska återbetala din skuld, sade han. Han flinade brett och ögonen var som dolkar.

Li vaknade kallsvettig med ett dunkande hjärta.

Som förväntat kom en piga in och talade om den goda nyheten. Lis andra konkubin hade fått en kraftig och frisk babypojke.

Tack vare sin vision var broder Li försiktig och misstänkte att det hade något att göra med den nyfödda. Li var vaksam men under årens lopp visade sig att sonen vara begåvad och ambitiös, förutom att vara lydig med respekt för föräldrarna. Han var en god elev och Li såg till att han fick de bästa lärarna, som alla lovordade sonen som ett geni, passande för en högre position. Med tiden glömde Li allt, Sir Qians förutsägelse och spöklika utseende.

Återbetalningen

Broder Lis pojke blev man. Han begav sig till huvudstaden för den kejserliga examen och som förväntat fick han höga poäng och blev en ämbetsman av sjunde rank. Men i Lis hus var det inget firande. En besökare sade och de andra höll med:

– Det är på modet bland ämbetsmännen att köpa sig högre rank. Broder Li, jag säger dig att för din sons skull borde du bäst använda dina tillgångar genom att använda dina kontakter.

Li övervägde saken. Hans ende son var verkligen ingen vanlig man. Det skulle verkligen vara slöseri för denna talangfulla ungdom att fastna som en ämbetsman av sjunde rank. Broder Li spenderade lite guld och på kort tid befordrades sonen till ämbetsman av fjärde rank av premiärministern själv. Li var alldeles till sig av glädje.

Nu när hade sonens karriär säkerställts var nästa fråga att hitta en värdig maka år honom, vilket i princip inte var svårt. Men den unge Li ville inte nöja sig med någon annan än en viss konkubin vid det kejserliga hovet som han fattat tycke för. För att få denna unga dam som brud till sonen, som bodde hos en mäktig minister, betydde ännu en dyrbar muta ur broder Lis ficka.

Dagen för äktenskapet närmade sig och ingen var gladare än broder Li, hans humor var på topp. En natt hade han druckit det ena glaset efter det andra av utmärkt vin och föll ner i sängen. Men han hade knappt somnat förrän samma vision som förföljt honom året då hans sons ljusa och lovande födelse ägde rum. Återigen såg han Sir Qian inför sina ögon!

– Det har tagit mig många år. Men jag har till slut samlat in vad du är skyldig med lite extra ränta, flinade Sir Qian. Medan han talade klappade han säcken runt sina skuldror som vid närmare granskning tycktes vara tyngd av mynt.

– Skulden är löst. Jag tror att jag tar avsked av dig nu, sade Qian.

Li han knappt vakna förrän en manlig tjänare rusade in med buller och bång med dåliga nyheter.

– Min herre, min herre. Det är din son. Din son är sjuk!

Den gamla fruktan som varit begravd så länge kom tillbaka. I stor brådska snubblade Li mot sitt barns rum, men det var för sent. Hans käre son hade redan börjat sitt nästa liv.

Broder Li föll på knä. Allt stod klart för honom. Sir Qian hade reinkarnerat som hans ende son och hade samlat in det som var hans. Och vilken ränta Qian hade utkrävt! Från födseln till döden, med undervisning och genom mutor hade Lis son kostat honom inget mindre än 12 kilo dyrbart silver.

Det fanns inget kvar. Tomhänt vandrade broder Li på gatorna som en tiggare och berättade för vem som han än möte om försynens rättvisa som utmäts till honom för hans knep. Han varnade för att den som bryter mot himmelska principer till slut inte finner någon utväg. Alla som såg broder Lis sorgliga tillstånd tog honom inte för något annat än en galning.

Sedan lång tid tillbaka har Kina varit känt som ”Mittens Rike”. Benämningen har en djup innebörd och beskriver ett land där gudomliga varelser och människor en gång i tiden levde sida vid sida. Den traditionella kinesiska kulturen anses vara en ”gudomligt” inspirerad kultur, och är den enda kultur i världen som har 5 000 år av kontinuerligt nedtecknad historia. Den har efterlämnat otaliga litterära klassiker, historiska dokument, kulturlämningar och nationella förteckningar som speglar dess enorma omfattning.

Översatt från engelska

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024