Christer Arnell sysslar med musik, teater och trolleri i egna föreställningar som han reser runt i landet med. Han hade aldrig tidigare upplevt något som den show med traditionell kinesisk kultur som han såg på Cirkus på onsdagskvällen. Beslutet att gå och se den fattades i stort sett ögonblickligen då han såg en annons i tidningen.

– Jag gick i och för sig in och kollade lite på nätet men kände direkt att det här måste jag se!

Han skulle gärna se Shen Yun många gånger igen.

– Dels är de fantastiska musiker och dansare rent tekniskt. Den känsla och det budskap de förmedlar, det tycker jag om.

Budskapet beskriver han som godhet:

– De här gamla fina orden som man inte hör så mycket nu, sade Christer Arnell
 
– Och värdighet och respekt, inflikar hustrun Birgitta, lärare.

Hon gillade särskilt det tvåsträngade instrumentet erhun.

– Det var väldigt fint, sade hon.

Christer såg något värdefullt i orkesterns sammansättning av både österländska och västerländska instrument.

– Jag tror att västerlänningar kan känna igen sig lite grand, i det vi är vana att höra, samtidigt som man hela tiden får inslag av det österländska. Det blir en väldig bredd och jag tror det blir lättare att ta till sig då, det blir som en mjuk inkörsport, sade han.

Han kände det som att han nästan flög under föreställning, men inte nog med det:

– Det var verkligen skojigt och humoristiskt med alla flygande väsen och så fanns det där om hoppet. Trots att det kan se mörkt ut så finns det ett hopp.

Christers mamma Gull Arnell hade fått besöket på Shen Yuns Stockholmsföreställning i 90-årspresent.

– Jag tyckte den var jättefin. Jag levde så in i det att jag tyckte jag var förflyttad till en annan värld, det var så fin klass på det, sade hon.

– Och jag satt och grät en liten stund, sade Birgitta.