Två veckor efter det dramatiska kuppförsöket i Turkiet fortsätter regimens utrensning inom militären och masstängningen av medier.

– Det intressanta är hur presidenten använder kuppförsöket för att genomföra sin egen kupp och rensa bort alla som står i hans väg, säger Turkietkännaren Bitte Hammargren.

Redan före kuppförsöket planerade myndigheter en utrensning inom militären. Därför kunde massgripandena av militärer efter kuppen ske så snabbt.

I Turkiet väntar nu en rejäl omorganisation av militären, samtidigt som regimen – med president Recep Tayyip Erdogan i spetsen – gett order om en omfattande stängning av medier.

Beslutet gäller tre nyhetsbyråer, 16 tv-stationer, 23 radiostationer, 45 tidningar, 29 magasin och 29 enskilda utgivare. Enligt tv-kanalen CNN Türk har både nyhetsbyrån Cihan och den prokurdiska kanalen IMC TV stängts.

Närmar sig Ryssland

Två fyrstjärniga generaler har valt att avgå till följd av massavskedandet av militärer, rapporterar CNN Türk.

Sedan statskuppsförsöket den 15 juli har regimen fängslat 178 generaler och flera tusen officerare och soldater.

Nyligen meddelades också att 88 personer avskedas från försvarsdepartementet.

– Vi har inte hela bilden klar för oss och vi vet ännu inte vem som var ledare för kuppförsöket. Men det är alldeles uppenbart att det funnits tidigare planer på att göra genomgripande utrensningar och att de kunde iscensättas snabbt, säger Bitte Hammargren, Turkiet- och Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet (UI).

På torsdagen mötte premiärminister Binali Yildirim landets ledande militärer för att bland annat se över omorganiseringarna. Ett stort antal officerare med lägre rang väntas bli befordrade till lediga positioner i toppen.

Bortblåsta förhoppningar

En viktig aspekt är att när nu Turkiet på nytt börjar närma sig Ryssland – inte minst av ekonomiska skäl – innebär det att det utrikespolitiska spelet återigen vänds på ända, påpekar Bitte Hammargren.

– I sina närmanden till Ryssland tycks Erdogan vara beredd att göra det ena offret efter det andra på sitt schackbräde. Det är typiskt också för Turkiet att spelplanen vänds väldigt snabbt, som skedde med Syrien där Assad tidigare var Erdogans nära vän men sedan blev den mest fördömde, säger hon.

För att kunna göra dessa omsvängningar behöver Erdogan kunna utpeka inre fiender, poängterar Hammargren.

Turkiska myndigheter hade redan före kuppförsöket planerat att avlägsna misshagliga element med koppling till den USA-baserade Erdogan-rivalen Fethullah Gülen, som anklagas för att vara hjärnan bakom kuppförsöket. Det uppger energiminister Berat Albayrak – tillika Erdogans svärson – för nyhetsbyrån AFP.

– Alla argument används nu för att peka ut Gülen-rörelsen, som tidigare var regeringens allierade, säger Bitte Hammargren till TT.

Enligt vänner som Hammargren har kontakt med i Turkiet är alla förhoppningar om att Turkiet var på väg mot en demokrati nu som bortblåsta.

– Uppgifterna om att Turkiet dessutom under den senaste tiden byggt ut sina fängelser har också varit illavarslande tecken i skyn, säger hon.

(TT)

Fakta: Kuppförsöket i Turkiet

Vid 22-tiden fredagen den 15 juli startade den turkiska militären ett försök till statskupp och tog kontroll över strategiska platser i Istanbul och Ankara. Kuppförsöket misslyckades och slogs ned av regeringen och president Recep Tayyip Erdogan återtog kontrollen över landet. Tusentals turkar har gått ut på gatorna och visat regeringen sitt stöd. Nyligen utlystes undantagstillstånd. Efter kuppförsöket har omfattande utrensningar inom militären, polisen, rättsväsendet och utbildningssystemet gjorts. Tusentals har frihetsberövats och ännu fler sparkats från sina jobb. Många av dem är akademiker, vilket motiveras med att de anses stödja Fethullah Gülen, som grundade den muslimska Gülenrörelsen i slutet på 1970-talet. Klappjakten har lett till att den turkiska regeringen även uppmanat till uppgiftslämnande om Gülen-anhängare i Sverige. Uppemot 16 000 människor har frihetsberövats och ytterligare tusentals blivit avskedade. Totalt beräknas nära 60 000 statligt anställda — domare, lärare, poliser och andra tjänstemän — antingen ha gripits eller fått sparken.