Epoch Times vinner ärekränkningsmål

Tre kanadensiska domare har avslagit ett överklagande av en stämningsansökan för förtal mot Epoch Times. Det är ägaren till tidskriften Les Presses Chinoise, Crescent Chau, som har försökt stämma Epoch Times för artiklar där det påstås att han varit agent för den kinesiska kommunistregimen.

Quebecs appellationsdomstol beslöt enhälligt att ogilla Chaus överklagande av ett tidigare avslag på en stämningsansökan mot Epoch Times kanadensiska utgåva.

Den nya domen bekräftar de skäl domaren Catherine Mandeville angav i Quebecs högsta domstol den 29 april, 2010 då Chaus stämningsansökan fick avslag första gången.

Chau stämde Epoch Times för förtal efter att de publicerat tidningsartiklar som visar att Chaus försök att svärta ner Falun Gong har kopplingar till den kinesiska kommunistregimens förtryck av gruppen.

Hovrätten höll med domare Mandeville om att det inte fanns någon anledning att tro att en vanlig medborgare skulle anse att Crescent Chau eller hans tidning felaktigt hade förtalats.

Domstolen kom fram till att de angivna artiklarna inte är en orättvis attack mot klagandens rykte [Chau med flera]. ”Det är värt att upprepa att motparten, Epoch Times, i dessa artiklar, hävdar att klagandena är agenter för Folkrepubliken Kina, och att de finansieras därifrån för att sprida dess ideologi om Falun Gong”, står det i domen.

”Det faktum att svaranden hänvisar till att klaganden stöder en regerings idéer kan inte anses ärekränkande under dessa omständigheter. Dessutom har Chau förklarat flera gånger att han delar kommunistpartiets åsikt om kultiveringsmetoden Falun Gong.”

”Som sammanfattning av denna offentliga debatt, konstaterar rätten att uttalandet som processen grundar sig på, uttrycker en legitim oro och utgör ett yttrande som har en faktisk bakgrund och inte avser att misskreditera Chaus rykte”.

I augusti 2006, tryckte Chau 100 000 exemplar av en specialtidning på 32 sidor – utan en enda annons och inga nyheter – endast artiklar som fördömer Falun Gong som förföljs av regimen i Kina. Tidningen distribuerades gratis över hela landet.

Les Presses Chinoises har vanligtvis en upplaga på endast 6000 exemplar och distribueras i Montreal. Ett hundratal exemplar delas också ut i Ottawa.

Chen Yonglin, en före detta diplomat vid det kinesiska konsulatet i Sydney, Australien, som hoppade av till Australien, sade vid ett besök i Kanada 2007 att det fanns många kinesiska spioner och organisationer här.

– Det är klart att Les Presses Chinoises samarbetar med den kinesiska ambassaden och konsulatet och att den har blivit ett propagandaverktyg för det kinesiska kommunistpartiet här, sade Chen.

– Det är mycket troligt att tryckkostnaderna har finansierats av den kinesiska ambassaden och konsulatet, innehållet verkar vara sammanställt och tillhandahållet av kommunistpartiet, sade Chen Yonglin.

Chau förnekade att ha tagit order från de kinesiska myndigheterna. Han beskriver sitt motstånd mot Falun Gong som ett personligt ”korståg”.

Trots att Chau sade att han hade som mål att eliminera Falun Gong i Kanada, erkände han att han inte hade intervjuat någon Falun Gong-utövare innan han publicerade berättelserna och inte heller hade läst Falun Gongs undervisning.

Men enligt andra kinesiskspråkiga media i Montreal, var källan till Chaus första anti-Falun Gongartikel en kvinna vid namn He Bing, som hade erbjudit sig att betala ”vad som krävs” för att få sina anti-Falun Gong artiklar publicerade på kinesiska. Tillförlitliga källor berättade för Epoch Times att CSIS (kanadensiska säkerhets- och underrättelsetjänst) hade undersökt He Bing och trodde att hon var kinesisk agent.

Flera andra kinesiska tidningar hade nekat att publicera hennes artiklar innan de publicerades i Chaus tidning Les Presses Chinoises.

I sina artiklar, som först dök upp som betalda annonser, anklagade He Bing Falun Gong-utövare för allt från att suga blod och tidelag till mord och självmord. Hon kallade Falun Gong-utövare ”vansinniga”, ”dumma” och ”knasbollar.”

Professor David Ownby, på Montreals universitet är expert på populära kinesiska religioner och har studerat Falun Gong. Han kallade uttalandena för ”grundlös smörja uthällt på sidan” och sade att han inte hade sett något som tyder på att det ligger någon sanning bakom He Bings anklagelser.

Men Chau fortsatte att publicera liknande saker, trots att två domstolsbeslut i Quebec sade till honom att sluta. Han har även kallat utövare ”fiender till staten” i en del texter.

I februari 2001 publicerade Chau sin första specialutgåva mot Falun Gong, den innehöll en petition för att samla och förena det kinesiska samhället i ”fördömandet av Falun Gong.”

He Bing återvände till Kina och fick paradera i statliga media som hjältinna i regimens angrepp på Falun Gong.

Chau, blev också en slags kändis i kinesisk press. Han deltog i konferenser i Kina som främjade ”informationsutbyte och affärssamarbete” mellan kinesisk media i Fastlandskina och i utlandet. Statliga medier citerade Chau som säger att den kinesiska regimen ”bör stärka kopplingen till de utländska kineskolonierna”.

I augusti 2006 publicerade Chau sin första rikstäckande anti-Falun Gong tidskrift som delades ut så långt västerut som Vancouver.

Hans ansträngningar gick inte obemärkt förbi. Inom fyra dagar efter att ”specialutgåvan” nått ut på gatorna, publicerade det Kina-baserade Folkets dagblad, det kinesiska kommunistpartiets officiella tidning, en rapport som berömde Chau på sin websida.

Sommaren 2007 publicerade Chau en fjärde del i sin tidning Truth Magazine i Toronto. Rubriken på förstasidan var ”Kommer ditt Maple Card att gå ut?” (kanadeniskt uppehållstillstånd). Inuti tidningen ägnades de återstående 15 sidorna åt att attackera Falun Gong.

Översatt från engelska.