Mayariket i Centralamerika överlevde periodiska torkperioder under närmare två tusen år genom komplexa formationer i landskapet och med ingenjörskonst, bland annat i områdets största forntida damm i Tikal i Guatemala.
En ny studie har kommit fram till att byggnationerna i Mayariket var integrerade i ett vattenlagringssystem där trottoarer och pyramider i samhällenas centrum var kopplade till upphöjda reservoarer i närheten.
Forskningsteamet ville förklara hur upp till 80 000 personer levde i Tikal, vid sidan av en befolkning på uppskattningsvis fem miljoner i de låglänta områdena år 700 e. Kr.
”Det är en mycket större siffra än vad som stöds av nuvarande miljöer”, förklarade en av författarna, Vernon Scarborough på University of Cincinatti i ett pressmeddelande. ”Så de lyckades upprätthålla ett folkrikt, mycket komplext samhälle i långt mer än 1500 år i en tropisk ekologi.”
”Deras resursbehov var mycket stort, men de nyttjade enbart stenåldersverktyg och stenåldersteknik i utvecklingen av ett sofistikerat, långvarigt ledningssystem i sin blomstring.”
Gravitationsdammen var mer än 80 meter bred, omkring 10 meter hög och innehöll cirka 75 000 kubikmeter vatten. Dammen kallades för Palatsdammen och konstruerades för att lagra vatten insamlat från hårda ytor i Tikals centrala områden.
”Vi benämnde också Palatsdammen vid Tikal för Gångbrodammen, eftersom toppen på konstruktionen fungerade som en väg som länkade ihop en del av staden med en annan”, sade Scarborough. ”Under lång tid betraktades den primärt som en gångväg, och turister som kommer till platsen använder den än idag.”
”Vår forskning visar dock att den hade dubbla funktioner och användes både som en viktig reservoardamm och gångväg.”
Mayafolket filtrerade också vattnet genom bäddar av kvartssand innan det kom till reservoarerna, och använde en ”växlingsstation” för att hantera den säsongsmässiga påfyllningen och utsläppningen av vatten.
Detta forntida system kan också vara relevant för vår vattenkris i moderna tider.
”Distribution och drickbarhet var utvecklingsmässiga frågor ända från början av koloniseringen”, påpekade Scarborough. ”Kanske kan det förflutna ge grundläggande information till nutiden, om vi också kan bli smartare.”
Upptäckterna presenterades i Proceedings of the National Academy of Sciences den 16 juli.
Översatt från engelska.