En jacuzzi i det nykaklade badrummet eller blöta höstar på en dåligt isolerad vind är ett par orsaker till att svenska hus vattenskadas. Enligt Boverket så står en dryg tredjedel av svenska byggnader med fuktskador.
– De flesta skadorna är lindriga, men en tredjedel av skadorna ger en försämrad inomhusmiljö i form av luktproblem. Problem i 60- och 70-talshusen är kända sedan tidigare, men resultatet visar att fler hus än vi förväntade har fuktskador och försämrad inomhusmiljö, säger Olle Åberg, fuktexpert på Boverket, i ett pressmeddelande.
Enligt en undersökning som Boverket gjort så har 718 000 småhus i Sverige fuktskador. 36 procent av byggnadena de undersökte visade sig ha fukt- och mögelskador. Skadorna är vanligast på vinden, i badrummet eller i husgrunden. Främst är det äldre småhus som drabbas.
Byggnadsvårdaren Johan Örfelth på Svensk Byggtradition menar att de äldre småhusen ofta blir fuktskadade i samband med nyisolering med moderna material som till exempel stenull.
– Stenullen används också inom svampindustrin, att odla svamp i, för att den håller fukten bra, berättar han.
Han säger att man ofta lägger isolering och plattor på så sätt att fukten stannar på felaktiga ställen.
– Fukt finns i allt runtomkring oss, den måste kunna röra sig ut och in på olika ställen. Ibland måste man spärra den och det gäller då att fukten hamnar på rätt sida om spärren, om det är en fuktspärr. Ibland kommer den in men inte ut.
Nyare hus, 25 år och yngre, har färre skador, hävdar Boverket. Vissa byggnadsmetoder har dock visat sig mindre motståndskraftiga mot fukt. En sådan konstruktion är till exempel enstegstätade regelväggar.
Håkan Franzén, produktspecialist på hus- och hemförsäkringar på Trygg Hansa, har sett en ökning av vattenskador på hus sedan mitten av 90-talet. Han säger att en stor del av ökningen hänger ihop med trenden att svensken kaklar sina badrum, men även översvämningar i samband med skyfall.
– Det var när vi började kakla i svenska trähus. Trähus rör sig och när det rör sig blir det sprickor i kaklet och vatten rinner ned i bjälklaget, berättar han.
Det har blivit en trend att byta ut gamla plastmattor mot kakel och klinkers, men Håkan Franzéns erfarenhet är att många av husen inte klarar av vikten av kakel och klinkers. Han betonar vikten av att anlita en entrepenör som är certifierad för att få bygga badrum när man ska kakla. Ofta hade man behövt förstärka hela den bakomliggande konstruktionen för en sådan förändring.
– Nu har det dessutom varit populärt att man klämmer in ett bubbelbadkar eller en jacuzzi som rymmer 300 kilo när man bygger om, och då blir det till att golvet klarar den vikten, säger han.
Enligt Franzén är vattenskador de skador som kostar mest, för såväl husägare som för försäkringsbolag.
Det är på uppdrag från regeringen som Boverket genomförde en studie av det svenska byggnadsbeståndet. Studien i vilken 1800 byggnader undersöktes, inlämnades 2009 och sedan dess har Boverket gjort några fördjupningsstudier, till exempel denna om fukt- och mögelskador.
