De senaste veckorna har det släppts en hel del romantiska komedier som jag pliktskyldigt recenserat och gett dålig kritik. Så för att ge något tillbaka, för de av er som faktiskt gillar romantiska komedier, presenterar jag här en av mina favoriter i genren.

Joan Wilder (Turner) är författare av ett antal romantiska romaner, som alla har en viljestark kvinna och en modig man i huvudrollerna. När hennes syster kidnappas, måste hon ta sig till Colombia för att hjälpa henne. Det hela utvecklas snart till ett storartat äventyr där hon, förutom att bli jagad av korrupta element av armén, knarklangare och en sniken småfifflare, möter den modige Jack T Colton (Douglas). Till det yttre verkar han vara väldigt lik hennes romanhjälte, men han visar sig snart vara en aning opolerad.

Jag skulle vilja påstå att det här är den perfekta filmen att se med sin flickvän/pojkvän. För den blandar effektivt äventyr med komedi och romantik; biljakterna blandas alltså friskt med sensuell dans. Och dessutom är filmen rolig! Och då menar jag rolig på riktigt. Michael Douglas Colton är visserligen en riktig tuffing, men tar sig många gånger vatten över huvudet, vilket resulterar i komiska ögonblick. Och Kathleen Turners Joan Wilder är den klumpiga storstadskvinnan i djungeln. Men Turner blir aldrig en klyscha. Slutligen har vi DeVito småfifflare; en elak, girig liten man, som har problem med att hålla jämna steg med dem han jagar. 

Det Douglas och Turner gör, som få huvudrollsinnehavare i nutida romantiska komedier lyckas göra, är att de kompletterar varandra. Var för sig spelar de sina roller med en charmig glimt i ögat, vilket gör att de smidigt undviker att bli klyschor. Tillsammans uppnår de det som nästan alla romantiska komedier saknar: Personkemi. De käbblar sinsemellan om det mesta, men vi i publiken kan inte missa det faktum att detta är två karaktärer som hör ihop. 

Så glöm “Pretty Woman” (Garry Marshall, USA, 1990) och “Sweet Home Alabama” (Andy Tennant, USA, 2002); vill ni se en riktigt bra romantisk komedi är det “Den vilda jakten på stenen” som gäller. Filmen fick även en uppföljare, “Den vilda jakten på juvelen” (”Jewel of the Nile”, Lewis Teague, USA). Personkemin mellan Douglas och Turner resulterade i ytterligare en riktigt bra film, “Den vilda jakten på lyckan” (“The War of the Roses”, Danny DeVito, USA, 1989), som är den romantiska komedins direkta motpol; den handlar om den förskräckliga skilsmässan mellan Douglas och Turners karaktärer, vilket kanske inte låter som ett bra upplägg för en bra komedi. Men den får i alla fall mig att kikna av skratt varje gång jag ser den.