loadingOppositionsledaren av United Democratic Forces (UDF), Victoire Ingabire Umuhoza i hemmet i Kigali, Rwanda, 7 april, 2010. (Foto: Bertrand Guay/AFP/Getty Images)
Oppositionsledaren av United Democratic Forces (UDF), Victoire Ingabire Umuhoza i hemmet i Kigali, Rwanda, 7 april, 2010. (Foto: Bertrand Guay/AFP/Getty Images)
Utrikes

En rättegång genomsyrad av folkmordet i Rwanda

Peter Valk, Epoch Times

Victoire Ingabire Umuhoza, ledare för ett oppositionsparti som aldrig tilläts bli registrerat, riskerar fängelsestraff för ett tal som beskrivs av det ledande partiet som en anstiftan till folkmord. Hon anklagas på sex punkter däribland ”att ha bildat en beväpnad grupp med syfte att destabilisera landet” och ”förnekelse av folkmord”.

Umuhoza själv och internationella observatörer som Amnesty International säger att rättegången är politiskt motiverad.

– Större delen av världen förstår inte vikten av den här rättegången, förstår inte sanningen om folkmorden i Rwanda och krigen i Kongo, en pågående konflikt som denna rättegång ifrågasätter, säger Ann Garrison journalist och producent på Pacific Radio.

Förnekelse av folkmord anses som ett allvarligt brott i Rwanda, där Afrikas största folkmord genom tiderna skedde 1994. Folkmordet var en etnisk konflikt mellan hutu och tutsi, omkring 800 000 människor eller 20 procent av befolkningen främst tutsier, men även del hutuer, slaktades under loppet på 100 dagar.

Eftersom det etniska förhållandet mellan hutu och tutsi anses vara roten till konflikten, genomfördes 2003 strikta lagar mot folkmords-ideologi och divisionism för att förhindra upprepning. Det är därmed förbjudet enligt lag att ha någon politisk verksamhet eller diskriminering på grund av ras, etnicitet eller religion.

Anklagelser som revisionism och förnekelse av folkmord kan lätt leda till livstidsstraff eller 20 år eller mer i fängelse.

– Regeringen har förbjudit all öppen diskussion om etnicitet, men den finns i allas tankar. Folk verkar veta vem som är tutsi och vem som är hutu, eller tror att de vet det, säger Garrison.

Kritiker hävdar att det är just sådana lagar som kan tolkas på olika sätt som nu används av den rwandiska regeringen till att tysta motstånd och kritik.

Umuhoza levde 16 år i exil i Holland men återvände till Rwanda i januari 2010 för att delta i valet i augusti samma år. Hon och hennes assistent blev misshandlade av en mobb utanför regeringskansliet när Umuhoza skulle registrera sitt politiska parti, United Democratic Forces (UDF). Umuhoza fick först husarrest men senare fängslades hon i oktober 2010.

Att Umuhoza fängslades kom inte som en överraskning då Rwandas president Paul Kagame anklagat henne i en presskonferens för divisionism och varnat att ”så småningom kommer lagen att komma ifatt henne”. Umuhoza sade att hon aldrig förnekat folkmordet men att hon inte håller med om den officiella versionen av folkmordet där hon hävdar att dödandet av hutuer förnekas.

”Mitt parti och jag har aldrig förnekat folkmordet. Det var ett folkmord på tutsier och hutuer. Det får man inte glömma”, säger Umuhoza i “Women’s International News Gathering Service.”

Ett av bevisen mot Umuhoza är en inspelning av ett kontroversiellt tal som hon höll på ”Gisozi Genocide Memorial” i huvudstaden Kigali, under presidentvalet förra året. Det är detta tal som anses var beviset för ”provocera divisionism, folkmord och hetsa massorna till uppror mot regeringen genom att sprida skadlig propaganda.”.

Amnesty International säger i en rapport med titeln ”Säkrare att hålla tyst” att kommentarerna inte rimligen kan tolkas som hatpropaganda.

”Vi hedrar vid denna minnesstund folkmordets tutsioffer, men det fanns även hutuer som var offer för folkmord och krigsförbrytelser, som inte hedras här idag. Hutuer led också. De undrar när de ska få hedra och minnas sitt folk”, sade Umuhoza vid Gisozi Genocide Memorial i Kigali enligt en översättning av hennes tal.

Talet ansågs av några tutsier såsom Bigabo Patrick, en journalist, som en förolämpning mot tutsier och mot regeringen.

”Nästan alla rwandier påverkades av folkmordet på tutsier 1994, så även jag, så när någon som Umuhoza kommer och framför sådana här saker på en kyrkogård så anser jag att hon ska prövas av domstol”, sade Patrick.

Några rwandiska tjänstemän säger att anklagelsen inte enbart är grundad på dessa ord utan även på innehållet eller den underliggande filosofin.

Statens åklagarmyndighet (NPPA) säger att Umuhoza har kopplingar till Democratic Forces for the Liberation of Rwanda (FDLR), vilken beskrivs som ”en terroristgrupp bestående av styrkor ansvarig för folkmordet 1994 mot tutsier, med en militär gren som kallas ”Coalition of Defense Forces” (CDF) med syfte att omstörta Rwanda”.

Umuhoza har förklarat sig icke skyldig på alla punkter.

– Jag tycker att anklagelserna är löjligt uppdiktade. Om Victoire Ingabire är en terrorist så vill jag sälja 500 ton gul uranmalm från Niger till dig. Eller övertyga dig om att jag just blivit tillsatt som amerikansk befälhavare i Africom” sade Garrison som svar på anklagelserna.

Om Umuhoza döms som skyldig, förespår många att hon får livstidsstraff.

Översatt från engelska.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingOppositionsledaren av United Democratic Forces (UDF), Victoire Ingabire Umuhoza i hemmet i Kigali, Rwanda, 7 april, 2010. (Foto: Bertrand Guay/AFP/Getty Images)
Oppositionsledaren av United Democratic Forces (UDF), Victoire Ingabire Umuhoza i hemmet i Kigali, Rwanda, 7 april, 2010. (Foto: Bertrand Guay/AFP/Getty Images)
Utrikes

En rättegång genomsyrad av folkmordet i Rwanda

Peter Valk, Epoch Times

Victoire Ingabire Umuhoza, ledare för ett oppositionsparti som aldrig tilläts bli registrerat, riskerar fängelsestraff för ett tal som beskrivs av det ledande partiet som en anstiftan till folkmord. Hon anklagas på sex punkter däribland ”att ha bildat en beväpnad grupp med syfte att destabilisera landet” och ”förnekelse av folkmord”.

Umuhoza själv och internationella observatörer som Amnesty International säger att rättegången är politiskt motiverad.

– Större delen av världen förstår inte vikten av den här rättegången, förstår inte sanningen om folkmorden i Rwanda och krigen i Kongo, en pågående konflikt som denna rättegång ifrågasätter, säger Ann Garrison journalist och producent på Pacific Radio.

Förnekelse av folkmord anses som ett allvarligt brott i Rwanda, där Afrikas största folkmord genom tiderna skedde 1994. Folkmordet var en etnisk konflikt mellan hutu och tutsi, omkring 800 000 människor eller 20 procent av befolkningen främst tutsier, men även del hutuer, slaktades under loppet på 100 dagar.

Eftersom det etniska förhållandet mellan hutu och tutsi anses vara roten till konflikten, genomfördes 2003 strikta lagar mot folkmords-ideologi och divisionism för att förhindra upprepning. Det är därmed förbjudet enligt lag att ha någon politisk verksamhet eller diskriminering på grund av ras, etnicitet eller religion.

Anklagelser som revisionism och förnekelse av folkmord kan lätt leda till livstidsstraff eller 20 år eller mer i fängelse.

– Regeringen har förbjudit all öppen diskussion om etnicitet, men den finns i allas tankar. Folk verkar veta vem som är tutsi och vem som är hutu, eller tror att de vet det, säger Garrison.

Kritiker hävdar att det är just sådana lagar som kan tolkas på olika sätt som nu används av den rwandiska regeringen till att tysta motstånd och kritik.

Umuhoza levde 16 år i exil i Holland men återvände till Rwanda i januari 2010 för att delta i valet i augusti samma år. Hon och hennes assistent blev misshandlade av en mobb utanför regeringskansliet när Umuhoza skulle registrera sitt politiska parti, United Democratic Forces (UDF). Umuhoza fick först husarrest men senare fängslades hon i oktober 2010.

Att Umuhoza fängslades kom inte som en överraskning då Rwandas president Paul Kagame anklagat henne i en presskonferens för divisionism och varnat att ”så småningom kommer lagen att komma ifatt henne”. Umuhoza sade att hon aldrig förnekat folkmordet men att hon inte håller med om den officiella versionen av folkmordet där hon hävdar att dödandet av hutuer förnekas.

”Mitt parti och jag har aldrig förnekat folkmordet. Det var ett folkmord på tutsier och hutuer. Det får man inte glömma”, säger Umuhoza i “Women’s International News Gathering Service.”

Ett av bevisen mot Umuhoza är en inspelning av ett kontroversiellt tal som hon höll på ”Gisozi Genocide Memorial” i huvudstaden Kigali, under presidentvalet förra året. Det är detta tal som anses var beviset för ”provocera divisionism, folkmord och hetsa massorna till uppror mot regeringen genom att sprida skadlig propaganda.”.

Amnesty International säger i en rapport med titeln ”Säkrare att hålla tyst” att kommentarerna inte rimligen kan tolkas som hatpropaganda.

”Vi hedrar vid denna minnesstund folkmordets tutsioffer, men det fanns även hutuer som var offer för folkmord och krigsförbrytelser, som inte hedras här idag. Hutuer led också. De undrar när de ska få hedra och minnas sitt folk”, sade Umuhoza vid Gisozi Genocide Memorial i Kigali enligt en översättning av hennes tal.

Talet ansågs av några tutsier såsom Bigabo Patrick, en journalist, som en förolämpning mot tutsier och mot regeringen.

”Nästan alla rwandier påverkades av folkmordet på tutsier 1994, så även jag, så när någon som Umuhoza kommer och framför sådana här saker på en kyrkogård så anser jag att hon ska prövas av domstol”, sade Patrick.

Några rwandiska tjänstemän säger att anklagelsen inte enbart är grundad på dessa ord utan även på innehållet eller den underliggande filosofin.

Statens åklagarmyndighet (NPPA) säger att Umuhoza har kopplingar till Democratic Forces for the Liberation of Rwanda (FDLR), vilken beskrivs som ”en terroristgrupp bestående av styrkor ansvarig för folkmordet 1994 mot tutsier, med en militär gren som kallas ”Coalition of Defense Forces” (CDF) med syfte att omstörta Rwanda”.

Umuhoza har förklarat sig icke skyldig på alla punkter.

– Jag tycker att anklagelserna är löjligt uppdiktade. Om Victoire Ingabire är en terrorist så vill jag sälja 500 ton gul uranmalm från Niger till dig. Eller övertyga dig om att jag just blivit tillsatt som amerikansk befälhavare i Africom” sade Garrison som svar på anklagelserna.

Om Umuhoza döms som skyldig, förespår många att hon får livstidsstraff.

Översatt från engelska.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024