loadingPoetens måltid? Att äta tio stenlejon låter som ett löjligt ämne för en dikt, men det här verket har ett språkligt snarare än ett betydelsemässigt mål. (Foto: Public domain source)
Poetens måltid? Att äta tio stenlejon låter som ett löjligt ämne för en dikt, men det här verket har ett språkligt snarare än ett betydelsemässigt mål. (Foto: Public domain source)
Traditionell kinesisk kultur

En lejonätande poet i en stenhåla

Leonardo Vintiñi - Epoch Times

Det kinesiska språket, detta gamla språkliga arv, är rikt och mångfacetterat, vilket skiljer det från de västerländska språken. Mer än en miljard människors tal kan härledas till detta ärevördiga språk, som rymmer mandarin, kantonesiska och andra dialekter.

Som i alla tonbaserade språk, kan en stavelse i kinesiska uttalas på flera skilda sätt och varje uttal har olika betydelser. Medan det här kan vara en aning förbryllande för dem som är nya inom det här sättet att uttrycka sig, kan de individer som bemästrar det, uppleva att kinesiskan ger lingvistiska möjligheter som inte kan uppnås med andra språk, och bjuder på enorma möjligheter till artikulering.

En dikt, skriven av den kinesiska lingvisten Yuen Ren Chao, återger en bisarr berättelse om en lejonätande poet. Yuens homofona mästerverk uppvisar en mycket imponerande användning av tonal gymnastik, den återger en berättelse, som om den återgavs fonetiskt på svenska, endast skulle kräva en konstant repetition av ett enda ord: shi.

Även om förvrängningen av det kinesiska språket under åren kan skapa lite brister när man läser dikten, kan ändå varje någorlunda skolad läsare fortfarande njuta av dess fyndighet.

På svenska står det ungefär så här:

I en stenhåla fanns det en poet vid namnet Shi, som älskade att äta lejon och hade beslutat att äta upp tio.
Han gick ofta till torget för att jaga efter lejon.
Exakt klockan tio, anlände tio lejon till torget.
När han såg lejonen, sköt han dem med sina pilar.
Han förde de tio lejonliken till stenhålan.
Stenhålan var fuktig, så han bad betjänten att städa den.
När stenhålan var ren, försökte han äta upp de tio lejon.
När han åt, upptäckte han att liken egentligen var tio stenlejon.
Försök att förklara denna sak.

Den märkliga berättelsen
kräver 92 kinesiska tecken:

Även om tankegången i dikten kan framstå som löjlig, kan västerlänningar ändå uppskatta den när den ges på pinyin, där varje kinesiskt tecken översatts till ord av latinska bokstäver och där tonen uttrycks genom fyra tydliga accenter, som används i det kinesiska språket och dess avledningar:


Dikt på kinesiska

Dikt på kinesiska

“Shī Shì shí shī shǐ”

Shíshì shīshì Shī Shì, shì shī, shì shí shí shī.
Shì shíshí shì shì shì shī.
Shí shí, shì shí shī shì shì.
Shì shí, shì Shī Shì shì shì.
Shì shì shì shí shī, shì shǐ shì, shǐ shì shí shī shìshì.
Shì shí shì shí shī shī, shì shíshì.
Shíshì shī, Shì shǐ shì shì shíshì.
Shíshì shì, Shì shǐ shì shí shì shí shī.
Shí shí, shǐ shí shì shí shī, shí shí shí shī shī.
Shì shì shì shì.

Likt ett spel, ”den lejonätande poeten i stenhålan” lyckas den djärva författaren beskriva en fullständig berättelse, genom att endast använde ordet ”shi”. Men hur kan endast fyra toner på ett ord framkalla en så komplett berättelse?

Ett språk som svenska, är också homofont (är ord som uttalas lika, men stavas olika och har olika betydelser) som ”hjärna”, ”Järna” och ”gärna”, ”jul” och ”hjul”. Men ljuden är begränsad till endast två eller tre betydelser. I mandarinkinesiska kan en konstant ton, en stigande ton, först fallande och sedan stigande ton, snabbt fallande ton snabbt förändra betydelsen i en stavelse. Om man mixar och lägger till varierande kontext, då kan den möjliga betydelsen för en stavelse bli enorm.

I dikten har begrepp som ”sten”, ”äta”, ”tio”, ”lova” och ”tid” samma ton när man uttalar dem, medan andra som ”håla” och ”berättelse” har en annan ton.
men dikten förlorar sitt ursprungliga uttal om det skrivna tecknen läses av någon som talar en annan dialekt än mandarin, taiwanesiska eller Hakka.

Det tonala språket kan hittas i alla länder i världen, vissa har ännu mer tonala variationer är det som finns i kinesiskan. Den synbara förvirringen i upprepningen av samma stavelse om och om igen försvinner när man tänker på att i det orientaliska språket, uttrycker kontexten i varje fras mycket om själva betydelsen i sig.

Man kan hitta hela uttalet och dikten på http://videodownloader.net/especial/shi.mp3. Om detta inte framkallar till någon förvåning, då borde den fonetiska sällsyntheten ända vara förmå framkalla till ett leende i alla fall.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/10466/

Mest lästa

Rekommenderat

loadingPoetens måltid? Att äta tio stenlejon låter som ett löjligt ämne för en dikt, men det här verket har ett språkligt snarare än ett betydelsemässigt mål. (Foto: Public domain source)
Poetens måltid? Att äta tio stenlejon låter som ett löjligt ämne för en dikt, men det här verket har ett språkligt snarare än ett betydelsemässigt mål. (Foto: Public domain source)
Traditionell kinesisk kultur

En lejonätande poet i en stenhåla

Leonardo Vintiñi - Epoch Times

Det kinesiska språket, detta gamla språkliga arv, är rikt och mångfacetterat, vilket skiljer det från de västerländska språken. Mer än en miljard människors tal kan härledas till detta ärevördiga språk, som rymmer mandarin, kantonesiska och andra dialekter.

Som i alla tonbaserade språk, kan en stavelse i kinesiska uttalas på flera skilda sätt och varje uttal har olika betydelser. Medan det här kan vara en aning förbryllande för dem som är nya inom det här sättet att uttrycka sig, kan de individer som bemästrar det, uppleva att kinesiskan ger lingvistiska möjligheter som inte kan uppnås med andra språk, och bjuder på enorma möjligheter till artikulering.

En dikt, skriven av den kinesiska lingvisten Yuen Ren Chao, återger en bisarr berättelse om en lejonätande poet. Yuens homofona mästerverk uppvisar en mycket imponerande användning av tonal gymnastik, den återger en berättelse, som om den återgavs fonetiskt på svenska, endast skulle kräva en konstant repetition av ett enda ord: shi.

Även om förvrängningen av det kinesiska språket under åren kan skapa lite brister när man läser dikten, kan ändå varje någorlunda skolad läsare fortfarande njuta av dess fyndighet.

På svenska står det ungefär så här:

I en stenhåla fanns det en poet vid namnet Shi, som älskade att äta lejon och hade beslutat att äta upp tio.
Han gick ofta till torget för att jaga efter lejon.
Exakt klockan tio, anlände tio lejon till torget.
När han såg lejonen, sköt han dem med sina pilar.
Han förde de tio lejonliken till stenhålan.
Stenhålan var fuktig, så han bad betjänten att städa den.
När stenhålan var ren, försökte han äta upp de tio lejon.
När han åt, upptäckte han att liken egentligen var tio stenlejon.
Försök att förklara denna sak.

Den märkliga berättelsen
kräver 92 kinesiska tecken:

Även om tankegången i dikten kan framstå som löjlig, kan västerlänningar ändå uppskatta den när den ges på pinyin, där varje kinesiskt tecken översatts till ord av latinska bokstäver och där tonen uttrycks genom fyra tydliga accenter, som används i det kinesiska språket och dess avledningar:


Dikt på kinesiska

Dikt på kinesiska

“Shī Shì shí shī shǐ”

Shíshì shīshì Shī Shì, shì shī, shì shí shí shī.
Shì shíshí shì shì shì shī.
Shí shí, shì shí shī shì shì.
Shì shí, shì Shī Shì shì shì.
Shì shì shì shí shī, shì shǐ shì, shǐ shì shí shī shìshì.
Shì shí shì shí shī shī, shì shíshì.
Shíshì shī, Shì shǐ shì shì shíshì.
Shíshì shì, Shì shǐ shì shí shì shí shī.
Shí shí, shǐ shí shì shí shī, shí shí shí shī shī.
Shì shì shì shì.

Likt ett spel, ”den lejonätande poeten i stenhålan” lyckas den djärva författaren beskriva en fullständig berättelse, genom att endast använde ordet ”shi”. Men hur kan endast fyra toner på ett ord framkalla en så komplett berättelse?

Ett språk som svenska, är också homofont (är ord som uttalas lika, men stavas olika och har olika betydelser) som ”hjärna”, ”Järna” och ”gärna”, ”jul” och ”hjul”. Men ljuden är begränsad till endast två eller tre betydelser. I mandarinkinesiska kan en konstant ton, en stigande ton, först fallande och sedan stigande ton, snabbt fallande ton snabbt förändra betydelsen i en stavelse. Om man mixar och lägger till varierande kontext, då kan den möjliga betydelsen för en stavelse bli enorm.

I dikten har begrepp som ”sten”, ”äta”, ”tio”, ”lova” och ”tid” samma ton när man uttalar dem, medan andra som ”håla” och ”berättelse” har en annan ton.
men dikten förlorar sitt ursprungliga uttal om det skrivna tecknen läses av någon som talar en annan dialekt än mandarin, taiwanesiska eller Hakka.

Det tonala språket kan hittas i alla länder i världen, vissa har ännu mer tonala variationer är det som finns i kinesiskan. Den synbara förvirringen i upprepningen av samma stavelse om och om igen försvinner när man tänker på att i det orientaliska språket, uttrycker kontexten i varje fras mycket om själva betydelsen i sig.

Man kan hitta hela uttalet och dikten på http://videodownloader.net/especial/shi.mp3. Om detta inte framkallar till någon förvåning, då borde den fonetiska sällsyntheten ända vara förmå framkalla till ett leende i alla fall.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/10466/

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024