Numera innehåller skolornas undervisning mycket teknik men knappt några moraliska värderingar. Enligt äldre tiders visdom ansågs att en person som saknade stark vilja och hög moral, inte kunde hoppas på att uppnå höga ideal oavsett intelligens. De människor som visade tolerans och hade självdisciplin bar ett tungt ansvar vilket gynnade hela samhället.

I det gamla Kina fanns en vis man som hette Zeng Zi. Han deklarerade en gång att en insiktsfull man måste ha höga etiska värderingar, ha höga mål, vara bestämd och omutlig. Han måste kunna ta stort ansvar och vara till gagn för samhället. Vid motgångar skulle det vara omöjligt att fullgöra ett sådant ansvar om inte personen höjt sig till en högre moralisk nivå.

Zeng Zis mest ihågkomna kommentar, ”Var och en har ett ansvar gentemot nationen”, finns i historieböckerna. (John F Kennedy sade något liknande: ”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, utan fråga vad du kan göra för ditt land.”)

Zeng Zi’s kommentar har tolkats som, att när man är fattig är det vars och ens ansvar att förbättra sin dygd och sätta samhällets välfärd främst. Och när man har det ekonomiskt bra ställt och tillhör eliten ska man bidra till samhället och vara generös.

Hans idiom blev slutligen en moralisk princip som påverkat det kinesiska folket genom historien. Många insiktsfulla människor i det gamla Kina anslöt sig till denna princip. Och oavsett om de var rika, fattiga, outbildade eller högutbildade, satte de alltid landets bästa före sina personliga problem. Det gjorde det möjligt för människor att uthärda svåra strapatser, för att senare få njuta av bekvämlighet.

Kinas historia vimlar av berättelser om människor som brytt sig om nationens välfärd, trots att många levde under eländiga omständigheter. Insiktsfulla människor bidrog enormt till nationens goda hälsa, vilket gjorde det möjligt för landet att undvika katastrofer.