Witnessing History, som kom på engelska sommaren 2006, beskriver inte bara om en personlig resa, den ger också en fängslande glimt bakom kulisserna i en av världens sista kommunistmakter.

På grund av det kinesiska kommunistpartiets (KKP) strikta kontroll över medierna sker det mesta i landet i det fördolda, som under det ett tättslutande lock. Kanske är vi för långt bort för att bry oss, för vi som bor i västerländska demokratier är oftast omedvetna om de stora ansträngningar som KKP gör för att hålla det kinesiska folket under kontroll. Författaren Jennifer Zheng för läsaren tillräckligt nära det som händer i Kina för att den ska känna av förtryckets obehag.

Zheng flydde till Australien efter att ha undkommit mental och fysisk tortyr som KKP utsatte henne för i dess förföljelse av  Falun Gong. Hon beskriver sin svåra prövning på ett detaljerat sätt, som hämtats från hennes vetenskapliga utbildning och talar samtidigt ut för de hundratusentals som inte har möjlighet att tala för sig själva.

Fastän än allt fler människor i väst får vetskap om och beklagar förföljelsen av Falun Gong, kan många inte förstå varför den alls sker. Författaren använder sina personliga erfarenheter för att reflektera kring utvecklingen av förföljelsen av Falun Gong, från de första arresteringarna och interneringarna i idrottsstadion, till långa interneringsstraff i arbetsläger där utövare tvingades att sticka tröjor och montera leksaker för export.

Hon ger läsaren en förklaring:

”Man måste komma ihåg att Kina är en autokrati i vilka varje aspekt av samhället strikt kontrolleras av kommunistpartiet. Hur skulle då en så stor grupp människor kunna undkomma maktelitens uppmärksamhet?”

Eftersom KKP:s huvudsakliga mål är att behålla makten, sågs denna kultiveringsutövning som ett hot att behålla makten, enligt Zheng.

Varje nivå av samhället accepterar vidare partiets kontroll över deras liv. KKP:s auktoritet är ett faktum i livet, alla vet det. För en person född i väst är detta svårt att förstå. Men för fastlandskineser är detta verklighet.

Författaren lyckas ge förföljelsen ett ansikte. Hon gräver inte djupt in i regimens motiv, utan ger snarare förstahandsberättelser av hur polisen bevakar och arresterar människor i deras grannskap. En polisman må vara föredöme som en laglydig medborgare, men en persons förtroende för denne kan vändas till att polismannen arresterar honom när denne blir beordrad att göra så.

Zheng återger när hon kom i kontakt med en polisman som förstår Falun Gong, men väljer karriären framför sitt samvete. Den lokale polismannen Wu vidtog speciella åtgärder för att skydda och varna Zheng och hennes make om vad som skulle hände de som fortsatte att kräva ett slut på KKP:s förföljelse av Falun Gong.

Vid ett tillfälle gav han henne en vink: ”‘I morgon eller övermorgon kommer det att vara lite kaotiskt utomhus,’ sade han, ‘så det vore bäst om vi inte gick ut.’ Jag frågade vad som skulle vara kaotiskt. ’Det är juldagen i dag,’ sade han undvikande. ’Vad kan vara kaotiskt med juldagen’ frågade jag förbryllat. Han kunde inte ge någon förklaring utan fortsatte insistera på att vi inte skulle gå ut de kommande dagarna.”

Wu anförtrodde sig åt Zheng och hennes make:

”Han berättade att han för nio år sedan skrivit ut en ansökan om att gå med i partiet, men hade inte lämnat in den, istället bar han den hela tiden i fickan. Varför? Därför att han insåg att han var bättre än många partimedlemmar, sade han, och att många partimedlemmar gjorde många dåliga saker. Nyligen så lämnade han emellertid in sin ansökan. Han såg inte något annan möjlighet, förklarade han, därför att det inte godtas att man skiljer sig från mängden i sitt arbete… I dessa dagar kretsar allting kring pengar och man tjänar mycket mindre när man inte befordras regelbundet… Hur kan man klara sig utan pengar?”

En annan polisman talade uppriktigt med Zheng, till och med samtidigt som han arresterade henne.

”’Vet du varför regeringen är så rädd för er,’ frågade han. ’Nej. Varför?’ ’Därför att ni Falun Gong är för genuina, ni är alltför starka tillsammans.” Han medgav förvånansvärt nog att han skulle ha utövat Falun Gong om han stött på det tidigare, men det var nu för sent för han hade mycket att förlora i sin karriär och sitt liv.

”’Om jag hade läst den [boken Zhuan Falun] tidigare’, sade han med en beklagan i sin röst,’ skulle jag ha kunnat ta till mig det direkt. Men nu ser jag det som åskådare, och söker i boken olika sätt att handskas med er, så jag tar det inte till mig.’”
Witnessing History kan hjälpa många att förstå varför den kinesiska regimen är så rädd för Falun Gong-utövare som sitter i meditation mittemot Kinas ambassader och konsulat. Den kan ge förståelse om varför Falun Gong-utövare vid gatuhörn i många stora städer runt om i världen visar Falun Gongs övningar och delar ut broschyrer som förklarar tortyrutställningar.

Den kan till och med få dem som läser boken att skriva under en petition eller tala med deras politiker om denna fråga, eller fråga vad vår regering gör för att bryta igenom Kinas internetblockad.

Den kan beröra läsarens samvete. Den berörde mitt.

Witnessing History: One Woman’s Fight for Freedom and Falun Gong

av Zheng Zeng (Jennifer Zeng)
Utgiven av Soho Press Inc. I USA
Översatt från kinesiska av Sue Wiles
http://www.sohopress.com/books/witnessing_history.html” target=”_blank”>http://www.theepochtimes.com/news/6-7-16/43749.html