Ny brittisk forskning har visat att vissa människor kan se ljud på grund av att deras visuella område i hjärnan är litet.

Vid ett fenomen som kallas ljudframkallad ljusillusion följs en ljusblixt av två pipande ljud, vilket får en del människor att se två overkliga blixtar.

Det finns en stor variation i människors fallenhet för denna illusion, vilket tyder på skillnader i hjärnans anatomi.

”Vissa upplevde det nästan varje gång en blixt följdes av två pip, medan andra nästan aldrig såg den andra blixten”, sade Benjamin de Haas på University College London, en av författarna till studien, enligt LiveScience.

Forskarna använde magnetisk resonanstomografi (MRT) för att studera hjärnan på 29 frivilliga, som testades med blixtar och pip.

Deltagarna såg illusionen 62 procent av gångerna i genomsnitt, men det varierade mellan människor från två till 100 procent av gångerna. Resultaten visade att människor med små syncentrum oftare upplevde illusionen.

”Om vi båda tittar på samma sak så skulle man kunna förvänta sig att det vi uppfattar är identiskt”, sade de Haas till LiveScience. ”Våra resultat visar att detta inte är helt sant i alla situationer – ibland beror det man uppfattar på ens egen hjärnas anatomi.”

Illusionen tyder på att hjärnan kan kompensera om det finns osäkerhet i den visuella informationen, särskilt när saker händer snabbt.

“Vi spekulerar i att den här typen av osäkerhet är större hos hjärnor som använder en mindre andel neuroner till det visuella området, precis som att en kamera med färre megapixlar ger en lägre bildkvalitet”, sade de Haas till LiveScience.

För hjärnor med mindre visuella områden kan ytterligare information ges via hörseln, eftersom objekt i rörelse ofta följs av oljud.

Emellertid kan bara ungefär en tredjedel av de individuella skillnaderna förklaras av hjärnans anatomi, och det är okänt huruvida den här relationen också är tillämplig på andra audiovisuella illusioner.

”Seende känns som ett objektivt, omedelbart sätt att få tillgång till världen, men det kan skapas av så många saker – hörsel, individuell hjärnanatomi, och vem vet vad?” avslutade de Haas, enligt LiveScience.

Resultaten publicerades på nätet i Proceedings of the Royal Society B den 24 oktober.