En bra filmvecka
George Clooney på en resa till Sydsudan. (Foto: AFP/Don Emmert)


Vanligtvis skriver jag om en film i veckan. Men denna vecka bjuder på så många DVD-premiärer att jag inte vill välja. Bland veckans premiärer ser vi bland annat en vampyrfilm, en modern stumfilm och en politisk thriller.

Ni som inte hann med att se oscarsbidragen innan galan, kan nu passa på att komma ikapp då tre av bidragen har premiär nu i veckan. De tre filmerna är: ”The Artist” (Michel Hazanavicius, Frankrike/Belgien, 2011), ”Niceville” (The Help”, Tate Taylor, USA/Indien/Förenade arabemiraten, 2011) och ”Maktens män” (”The Ides of March”, George Clooney, USA, 2011).

Galans stora vinnare, ”The Artist”, handlar om stumfilmsstjärnan George Valentin (Jean Dujardin) som ser sin stjärna dala medan kvinnan han upptäckte, Peppy Miller (Bérénice Bijo), blir omåttligt populär. Det kanske känns lite tråkigt med stumfilm, men jag rekommenderar denna film, främst på grund av att den har en så klockren regi och minst lika klockren berättarstruktur. Det är importutgåvan som kommer ut nu i veckan. Den saknar alltså svensk text, men med tanke på att det är en stumfilm, borde inte detta göra så mycket.

”Niceville” utspelar sig på 1960-talet. Den handlar om hur den unga journalisten Skeeter Phelan (Emma Stone) hjälper de afroamerikanska kvinnorna som sköter de vita kvinnornas hem genom att ge dem en röst. Hon gör detta genom att, tillsammans med kvinnorna, skriva en bok om hur det är att jobba som hembiträde. Filmen kanske är en aning pretentiös; många har påpekat det faktum att filmen egentligen handlar om hur snälla vita människor hjälper likaledes snälla svarta människor att säga ifrån till de elaka vita människorna. Och det finns ju en poäng i detta. Men det är en väldigt välspelad film, som hade tre nomineringar i skådespelarkategorierna.

”Maktens män” utspelar sig under de amerikanska primärvalen (alltså då man väljer vem som ska representera respektive parti). Mike Morris (George Clooney) ser ut att vara en säker vinnare. Stephen Meyers (Ryan Gosling) är en av de som leder kampanjen. På grund av ett tvivelaktigt beslut ser det ut som att han kommer att få sparken från kampanjen, vilket troligtvis kommer betyda slutet för hans politiska karriär. När han kommer en skandal på spåren, står han inför ett vägskäl. Antingen tystar han ner skandalen och blir arbetslös, eller så utnyttjar han situationen till sin fördel. Detta är en lågmäld politisk thriller där vi får se en idealist förvandlas till en hänsynslös cyniker. Och Clooney visar att han är en minst lika vass regissör som han är skådespelare.

Denna vecka bjuder även på två premiärer som inte har ett dugg med Oscarsgalan att göra. Den första är en nyinspelning på den gamla goda dans-rullen ”Footloose” (Herbert Ross, USA, 1984). Den nya filmen heter också ”Footloose” (Craig Brewer, USA, 2011). Dessvärre har jag inte hunnit se den nya filmen, men den gamla såg jag för ett par år sedan. Det är en skön komisk hyllning till tonårsrebellen. Ren McCormack (Kevin Bacon i originalet och Kenny Wormald i nyinspelningen) är storstadskillen som kommer till en liten byhåla där dans har blivit förbjudet. Han ställer till det när han inte kan låta bli att dansa. Originalet var, som sagt, bra. Och musikfilmer är nästan alltid mysiga. Frågan är bara om Wormald kan mäta sig med Bacon, som var lysande i originalet.

Slutligen har vi den näst sista delen i den omåttligt populära ”Twilight”-serien, ”Breaking Dawn – del 1” (Bill Condon, USA, 2011). Bella (Kristen Stewart) och Edward (Robert Pattinson) har äntligen gift sig. Det blir ett problem storlek större när Bella blir gravid med en vampyrbebis, som dessutom växer otroligt fort. Jakes (Taylor Lautner) varulvsklan får nys om graviditeten och vill se till att barnet aldrig föds. Den här filmen är otroligt seg. Regissör Condon spenderar väldigt mycket tid med smekmånaden, där Bella och Edward har väldigt tråkigt (om det är så en smekmånad ser ut, vill jag aldrig gifta mig). Sedan spenderas en väldig massa tid med att diskutera fram och tillbaka i familjen Cullens hus om vad som är rätt och fel. En konfrontation följer, eftertexterna börjar rulla och jag sitter fortfarande och väntar på att filmen ska börja.

Så denna vecka har ni, som sagt, en hel del att välja på. Det finns lite för alla smaker. Min personliga favorit är ”Maktens män”, den bästa politiska thriller jag har sett på flera år. Veckans rötägg är ”Breaking Dawn – del 1”. Den kanske funkar för abortmotståndare och fjortonåriga tjejer som gillar Pattinson och/eller Lautner, men för resten av oss är den alldeles för korkad, seg och rent ut sagt dålig.