Regeringen och sju partier har enats om målen för den nya livsmedelsstrategin. Vår livsmedelsproduktion behöver öka och vi ska satsa på ekologiskt och närodlat. Det är goda nyheter, inte minst för bönderna som saknat en tydlig inriktning, menar Eva Fröman vid Ekomatcentrum. Ekobonden Margaretha Olofsson i Västerbotten säger att det behövs ett stort kunskapsstöd för att få fler etablerade ekobönder i Sverige.

– Det är kanon, jätteroligt! Nu har de äntligen enats, säger Eva Fröman, verksamhetsledare vid föreningen Ekomatcentrum.

Hon berättar att många har väntat på strategin, som är mer än ett år försenad. Och föreningen, som jobbar för att öka intresset för ekologisk och klimatsmart mat, är nöjd med de mål som tagits fram.

– Vi på Ekomatcentrum är väldigt glada över att man faktiskt har plockat upp närproducerat och ekologiskt som viktiga bitar.

Visst har ekologiskt och närproducerat funnits med tidigare, men nu har det lyfts upp, säger Eva. Hon har arbetat med ekologisk mat sedan slutet av 80-talet och konstaterar att det har hänt väldigt mycket under den tiden.

Förr fanns mer utbildning och rådgivning inom ekologisk odling

Margaretha och Stefan Olofsson i Lövsele i Västerbotten har lång erfarenhet av livet som ekobönder. På 70-talet började de med grisar på gården och så småningom med grönsaker. Grisarna fick de sluta med för några år sedan, men grönsaker odlar de fortfarande.

När Krav-reglerna kom på mitten av 80-talet anpassade de sig och gick med. Som odlare fick man i början hjälp genom samodlarföreningar som bildades runt om i landet.

– De hjälpte till med kurser och avsättning för ekologiska produkter. Vi anmälde oss till de utbildningar som fanns, berättar Margaretha.

”Det tar tid att lära sig branschen, och det behövs hela tiden en uppdatering av nyheter inom mekanisk och biologisk bekämpning av ogräs och skadeinsekter. Man behöver också känna till nya sorter, förpackningar och försäljningskanaler.”

– Margaretha Olofsson, ekobonde

Varje säsong fick de rådgivarbesök. Men situationen har förändrats och någon rådgivare har de inte sett till på länge. Med tanke på kommande odlare, skulle Margaretha också önska att det fanns utbildning i ekologisk frilandsodling inom jordbruksprogrammen på gymnasienivå i Umeå.

Ekokedjan Paradiset klarar konkurrensen – öppnar sin tredje butik

Det svenska lantbruket behöver växa

Ett mål i livsmedelsstrategin är att vår inhemska livsmedelsproduktion ska öka. Nu importerar vi mer än 50 procent, säger Eva Fröman. Det är också en säkerhetsfråga, och det uppmärksammas i strategin. Hur klarar vi oss om vi blir avskärmade av någon anledning? Eva säger att det tidigare fanns ett mål på 70 procents självförsörjningsgrad, men att det glömts bort ”i fredstider”.

Men har vi tillräckligt med bönder för att klara en ökning?

– Nej, det har vi nog inte. Vi använder inte all jordbruksmark. Det är viktigt att vi kommer igång och blir mycket bättre på det här. Det blir ett jättejobb framöver för lantbruksnäringen, säger Eva.

Paret Olofsson i Lövsele vet hur tufft det kan vara att starta ekologisk odling.

– Det tar tid att lära sig branschen, och det behövs hela tiden en uppdatering av nyheter inom mekanisk och biologisk bekämpning av ogräs och skadeinsekter. Man behöver också känna till nya sorter, förpackningar och försäljningskanaler, säger Margaretha.

– Det finns några yngre entusiaster som börjat i liten skala, men om de har ork att kämpa sig till kunskap och rationella lösningar på egen hand är jag tveksam till. Flera har bränt ut sig efter några provår med misslyckanden.

Årets Miljöhjälte: ”Vi behöver fylla behoven istället för containrarna”

Egna försök med sorter som klarar klimatet

Hon berättar att inträdet i EU försvårade odlingen för dem, när många frösorter som var härdiga i deras klimat i Norrland försvann från utsädesfirmorna. När försäljningsvolymen inte är tillräckligt stor vill firmorna inte sälja de frösorterna, säger hon.

Istället har de fått förlita sig på sorter som går bra nere i Europa, men som inte är anpassade för klimatet hos dem.

– Vi har fått hålla på med egna sortförsök för att hitta sorter som går att odla här uppe. Det har tagit mycket tid och kraft som man tycker att myndigheter borde bevaka genom officiella sortförsök.

Även fast bondelivet är fullt av utmaningar, tycker Margaretha att livet som ekologisk grönsaksodlare är väldigt intressant, lärorikt och stimulerande. Ibland kommer det vykort från tacksamma kunder och det känns väldigt roligt, säger hon.

Lantbrukarna välkomnar livsmedelsstrategin

Margaretha och många med henne tycker förstås att det är mycket välkommet att regeringen vill satsa på mer ekologisk odling i Sverige.

Eftersom lantbruket är styrt med mål och medel behövs livsmedelsstrategin, berättar Eva Fröman. Om marknaden släpptes fri skulle det vara svårt för svenskt lantbruk att klara sig i konkurrensen, eftersom det skulle vara billigare att importera.

En nackdel för oss är att vi har klimatet emot oss. Holländarna har lättare att producera billiga tomater, menar hon.

– Norrmännen ger väldigt mycket bidrag till sitt lantbruk för att behålla det. Varför ska inte Sverige kunna göra det också, om man tycker att det är en viktig fråga?

Regeringen och riksdagspartierna har nu enats om målen, men det återstår att besluta om hur vägen dit ska se ut.

Svensk eko-certifiering bortser från miljöproblem i Kina