Åtal stundar för den doktorand som misstänks ha stulit gift från Uppsala universitet. Planen var att pressa den tjeckiska staten på bitcoin motsvarande drygt fjorton miljoner kronor. Annars skulle giftet spridas i varuhus.
På onsdag väntas åtal väckas mot den 27-årige doktorand som vid minst tolv tillfällen, mellan september 2013 och april i år, misstänks ha stulit gift från Uppsala universitet. I november 2014 ska han enligt åklagaren ha sänt giftet cyanogenbromid till Tjeckien. Försändelsen fångades dock upp av tjeckiska myndigheter.
14 miljoner kronor
Samma månad fick den tjeckiske inrikesministern ett utpressningsmejl.
– Man hotade sprida giftet bland allmänheten via vatten eller luft i shoppingcentrum. Utpressarna krävde, om jag kommer ihåg rätt, omkring 5 000 bitcoin, säger åklagare Henrik Söderman vid internationella åklagarkammaren.
Den elektroniska valutan bitcoin motsvarade drygt 14 miljoner kronor, vid tillfället för brottet.
Enligt Henrik Söderman har den tjeckiska polisen inte lyckats gripa den eller de som ska ha skickat mejlet.
– Inga pengar betalades ut. Jag tror att 27-åringens roll i det här är att utpressarna har beställt giftet från honom, säger Henrik Söderman.
Därför kommer mannen att åtalas för medhjälp till försök till grov utpressning. Vad gäller giftstölderna från universitetet är rubriceringen grov stöld.
Köpare i Frankrike
Dessutom väntas mannen även åtalas för grovt brott mot lagen om krigsmateriel, under vilken illegal hantering av giftet ricin faller. Polisen har beslagtagit en mindre mängd gift hos mannen, men fortfarande saknas gift som mannen ska ha sålt via en nätsida.
– Vi har inte kommit hela vägen fram när det gäller köparna. I ett fall har vi spårat en köpare i Frankrike som hade beställt kloroform. Men ingen utredning pågår mot mannen för det är inte straffbart att hantera kloroform på det sättet, säger Söderman.
TT: Har ni uppgifter om att gift ska ha köpts av misstänkta terrorister?
– Nej, men det betyder inte att det inte är så. Vi vet helt enkelt inte.
27-åringen nekar till brott.
(TT)
| Bitcoin |
| Den digitala valutan bitcoin skapades av en anonym programmerare och introducerades 2009. Bitcoin fungerar på många sätt som en konventionell valuta, den har till exempel en rörlig växelkurs. Det finns växlingskontor där bitcoin kan växlas mot kronor eller annan valuta. Den viktigaste skillnaden är att bitcoin inte finns i fast form. Valutans värde försvaras eller garanteras inte heller av en riksbank vilket innebär att den är känslig för attacker och kursförändringar. Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande. I dag accepteras valutan som betalning av både små och stora företag. Hösten 2013 steg plötsligt värdet på bitcoin till över 1 000 dollar. I dag handlas certifikat som följer bitcoins värde på Stockholmsbörsen. |
