Rekordvärme med spirande knoppar och blommande växter i december. Visst känns det som om hela naturen har fått fnatt, men värme ett enstaka år innebär ingen omedelbar fara för växt- eller djurliv.

Hela hösten, och särskilt december, har varit ovanligt varm. Marcus Sjöstedt, jourhavande meteorolog på SMHI berättar att rekordtemperaturer har uppmätts på flera stationer under december. Frågan är hur naturen mår av värmen.

– De växter som fascinerar mest är de som blommar eller knoppas för tidigt, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet.

Reaktionssnabba tjuvstartare

Vissa växter har en väldigt låg tröskel för när de ska sätta igång att blomma eller växa, förklarar han, som hassel, vintergäck och snödroppar.

Fakta: Rekordtemperaturer i december

Ännu kan inte SMHI sammanfatta december vädermässigt, men på flera olika mätstationer har rekordtemperaturer uppmätts. Allra varmast var det söndagen den 20 december, då 13,7 grader uppmättes vid Fårösund-Ar på Gotland. Det tangerar rekordet för december från 1977, då samma temperatur uppmättes i Simrishamn. Vid mätstationer där temperaturen mätts sedan lång tid tillbaka kan noteras att Göteborg hade 12,7 grader den 20 december, vilket slog det tidigare decemberrekordet från 2006 på 11,5 grader. Även i Stockholms slogs rekord då, med 12,7 grader mot tidigare 12,2 grader från 1953. Gävle hade 12,6 grader, mot tidigare rekordet 12,1 grader två veckor innan i år. Även Sveg slogs rekord. Den 20 december var det 9,9 grader varmt, mot tidigare rekord på 8,5 grader från 1970. Källa: SMHI

– De ska vara väldigt tidiga och snabba i starten. Deras extrema reaktionsförmåga gör att de startar tidigt, och det är värt så mycket för växten att det väger upp om den tjuvstartar någon gång. Det är som för 100-meterslöpare, om de aldrig skulle tjuvstarta någon gång skulle de heller aldrig vinna, säger han.

Växterna tar inte skada av den tidiga starten – lökväxternas klarar sig och kommer igen nästa år, och träd som knoppas förlorar bara de blad som slår ut.

– Så länge det inte är dödsstraff på tjuvstart så klarar de sig, säger han.

Djuren klarar sig

Djuren tar inte heller någon direkt skada av värmen.

– Nej, men det är klart, det är inte så bra att ha bytt till vit päls om det är barmark, som skogsharar och hermeliner och vesslor har gjort. Om det blir ett varmare klimat så riskerar de djur som klarar kalla vintrar att konkurreras ut av sådana arter som inte gör det, säger han.

I insekternas värld så kan det bli så att värmen gör att fjärilar, som övervintrar, tror att det är blivit vår alldeles för tidigt.-Det är inte vanligt, men det händer att bland andra nässelfjärilar kommer ut för tidigt, men en eller ett par milda vintrar innebär inte att naturen tar skada, förklarar han.

– Nej, däremot om klimatet ändras och blir varmare, då får det stora konsekvenser, säger Didrik Vanhoenacker.