- Titel: Before the Devil Knows You’re Dead
- Produktionsår: 2007
- Produktionsland: USA/Storbritannien
- Regissör: Sidney Lumet
- Medverkande: Philip Seymor Hoffman, Ethan Hawke, Albert Finney, Marisa Tomei m fl
- Kommer ut: 080521
Sidney Lumet fyller 84 i juni, men visar inga tecken på att sakta ner takten. För tre år sedan fick han en heders-Oscar för lång och trogen tjänst. Hans speciella stil är fokuserad på dialogen i filmen. Dessutom ger han mycket utrymme åt sina skådespelare, vilket antagligen är anledningen till att han är många skådespelares favoritregissör. Nu är det alltså dags för hans senaste film att ha dvd-premiär i Sverige.
Filmen handlar om två bröder som, var för sig, befinner sig i ekonomisk knipa. De försöker lösa detta genom att planera ett rån mot en juvelbutik. Men, som så ofta i filmer, går rånet snett. Detta upplägg skulle funka perfekt för en medioker actionfilm, där filmen sedan handlar om hur de två bröderna försöker komma undan.
Men det är ju Lumet som sitter i regissörsstolen, så istället fokuserar filmen på relationen mellan bröderna och deras respektive familjer. Jag skulle nog inte kalla filmen spännande. Men å andra sidan var inte Lumets, enligt mig, bästa film, 12 Angry Men (USA,1957), spännande av typen skenande-buss. Det är istället samspelet mellan skådespelarna som är oerhört intressant.
Den som utmärker sig mest av skådespelarna är Philip Seymor Hoffman. Han har inte direkt en stjärnas utseende, vilket är varför han oftast syns i biroller. Men han är alltid lika bra i dessa små biroller, vare sig han spelar sjukskötare, rockskribent eller skurk. Och när han väl får en huvudroll, tar han verkligen tillfället i akt; för två år sedan vann han till exempel en Oscar för bästa huvudroll i ”Capote”(Bennett Miller, USA/Kanada, 2005).
Eftersom” Before the Devil Knows You’re Dead” är en ensemblefilm, kan man egentligen inte säga att någon har huvudrollen, men jag skulle ändå vilja påstå att Hoffman innehar huvudrollen. Men det kanske bara är för att jag tycker att han är så bra. Han lyckas porträttera sin karaktär på ett så fruktansvärt, i brist på bättre ord, mänskligt vis. Han spelar en man som nästan är helt osympatisk; han knarkar, han stjäl pengar från sitt företag och han manipulerar människor, men ändå lyckas Hoffman skapa förståelse för sin karaktär.
Det är, som sagt, inte en film med mycket biljakter och skottlossningar(även om det sistnämnda förekommer något), men tycker man om filmer som fokuserar på dialogen och karaktärsutvecklingen, istället för på specialeffekterna och hjältinnans extremt stora bröst, är detta verkligen en film jag rekommenderar.