loadingDe röda kuverten är viktiga inslag i det kinesiska nyårsfirandet. Den kinesiska familjen studerar butikens urval. (Foto: Philippe Lopez / AFP)
De röda kuverten är viktiga inslag i det kinesiska nyårsfirandet. Den kinesiska familjen studerar butikens urval. (Foto: Philippe Lopez / AFP)
Traditionell kinesisk kultur

Det röda kuvertet ger lycka och frid

Epoch Times, Yu Xia & Barbro Plogander

Nyår i Kina firas i femton dagar med stora familjesammankomster och besök av vänner och bekanta. En av traditionerna handlar om röda kuvert som ska delas ut på nyårsdagen.

Att få röda kuvert från de vuxna på nyårsdagen tillhör kanske barnens lyckligaste stunder. Den här traditionen har naturligtvis sitt ursprung och det finns en gammal berättelse om det. På den tiden kallades det röda kuvertet för det ”röda paketet” och så benämns det fortfarande i Kina. 

Det fanns enligt legenden en skräckinjagande demon som kallades ”Sui”. Varje år, på nyårsaftonen, dök han upp hemma hos ett sovande barn. Vad demonen gjorde, var att röra vid det sovande barnets huvud tre gånger. Då vaknade naturligtvis barnet och började gråta högljutt av rädsla när det såg den här hemska demonen. Därpå fick barnet huvudvärk, feber och det började prata osammanhängande.

När de här symtomen
äntligen försvann fann föräldrarna att barnet hade förvandlats till en dumbom. Andra föräldrar blev rädda för att demonen Sui skulle komma och även skada deras barn, därför var ljusen tända hela nyårsaftonens natt och de vuxna vakade för att se till att demonen höll sig undan. Detta är ursprunget till att vi nuförtiden vakar in det nya året.

I staden Jiaxin bodde herr och fru Guan. Paret fick en son sent i livet och naturligtvis värdesatte de sin son högt. När nyårsaftonen kom blev de rädda för att demonen Sui skulle komma för att skada deras älskade son. De ville inte att sonen skulle somna så de höll honom i gång genom att ge honom åtta mynt att leka med.

Barnet slog in mynten i rött papper, öppnade det lilla paketet och packade sedan in slantarna igen, om och om igen tills han var så trött att han somnade. De åtta mynten var då inslagna i det röda pappret och det lilla paketet låg bredvid honom på kudden. Paret satte sig på sonens säng för att vakta över honom.

Mitt i natten,
slogs dörren upp av en kylig vind som blåste ut ljusen. Demonen Sui hade anlänt. Precis när demonen sträckte fram handen för att röra vid barnets huvud, bröt det fram silverstrålar från det röda paketet. Demonen blev så rädd att han snabbt sprang därifrån.

Dagen därpå berättade paret Guan om händelsen för alla sina grannar och de lärde sig alla att göra detsamma. Från och med den dagen förblev barnen välbehållna utan några intermezzon. Det visade sig att de åtta mynten egentligen var de åtta odödliga som i hemlighet kom för att skydda barnet. Det är av den anledningen som folk kallar de här pengarna för ”nyårsdagens lyckopengar”.

Samhället förändras och mycket av den traditionella kulturen har gått förlorad. ”Lyckopengar” i dagens röda kuvert har förlorat sin ursprungliga betydelse i Fastlandskina. Många barn känner sig stolta när de kollar vem som har fått mest pengar på nyårsdagen och blir missnöjda om någon ger ett mindre belopp.

Summan i det röda kuvertet har fördubblats flera gånger om. Nu kan det röda paketet inte längre avvärja det onda, det uppmuntrar bara barnets girighet.

Förhoppningsvis kommer den dag då lyckopengar i röda kuvert åter kan ge barnen frid och lycka.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDe röda kuverten är viktiga inslag i det kinesiska nyårsfirandet. Den kinesiska familjen studerar butikens urval. (Foto: Philippe Lopez / AFP)
De röda kuverten är viktiga inslag i det kinesiska nyårsfirandet. Den kinesiska familjen studerar butikens urval. (Foto: Philippe Lopez / AFP)
Traditionell kinesisk kultur

Det röda kuvertet ger lycka och frid

Epoch Times, Yu Xia & Barbro Plogander

Nyår i Kina firas i femton dagar med stora familjesammankomster och besök av vänner och bekanta. En av traditionerna handlar om röda kuvert som ska delas ut på nyårsdagen.

Att få röda kuvert från de vuxna på nyårsdagen tillhör kanske barnens lyckligaste stunder. Den här traditionen har naturligtvis sitt ursprung och det finns en gammal berättelse om det. På den tiden kallades det röda kuvertet för det ”röda paketet” och så benämns det fortfarande i Kina. 

Det fanns enligt legenden en skräckinjagande demon som kallades ”Sui”. Varje år, på nyårsaftonen, dök han upp hemma hos ett sovande barn. Vad demonen gjorde, var att röra vid det sovande barnets huvud tre gånger. Då vaknade naturligtvis barnet och började gråta högljutt av rädsla när det såg den här hemska demonen. Därpå fick barnet huvudvärk, feber och det började prata osammanhängande.

När de här symtomen
äntligen försvann fann föräldrarna att barnet hade förvandlats till en dumbom. Andra föräldrar blev rädda för att demonen Sui skulle komma och även skada deras barn, därför var ljusen tända hela nyårsaftonens natt och de vuxna vakade för att se till att demonen höll sig undan. Detta är ursprunget till att vi nuförtiden vakar in det nya året.

I staden Jiaxin bodde herr och fru Guan. Paret fick en son sent i livet och naturligtvis värdesatte de sin son högt. När nyårsaftonen kom blev de rädda för att demonen Sui skulle komma för att skada deras älskade son. De ville inte att sonen skulle somna så de höll honom i gång genom att ge honom åtta mynt att leka med.

Barnet slog in mynten i rött papper, öppnade det lilla paketet och packade sedan in slantarna igen, om och om igen tills han var så trött att han somnade. De åtta mynten var då inslagna i det röda pappret och det lilla paketet låg bredvid honom på kudden. Paret satte sig på sonens säng för att vakta över honom.

Mitt i natten,
slogs dörren upp av en kylig vind som blåste ut ljusen. Demonen Sui hade anlänt. Precis när demonen sträckte fram handen för att röra vid barnets huvud, bröt det fram silverstrålar från det röda paketet. Demonen blev så rädd att han snabbt sprang därifrån.

Dagen därpå berättade paret Guan om händelsen för alla sina grannar och de lärde sig alla att göra detsamma. Från och med den dagen förblev barnen välbehållna utan några intermezzon. Det visade sig att de åtta mynten egentligen var de åtta odödliga som i hemlighet kom för att skydda barnet. Det är av den anledningen som folk kallar de här pengarna för ”nyårsdagens lyckopengar”.

Samhället förändras och mycket av den traditionella kulturen har gått förlorad. ”Lyckopengar” i dagens röda kuvert har förlorat sin ursprungliga betydelse i Fastlandskina. Många barn känner sig stolta när de kollar vem som har fått mest pengar på nyårsdagen och blir missnöjda om någon ger ett mindre belopp.

Summan i det röda kuvertet har fördubblats flera gånger om. Nu kan det röda paketet inte längre avvärja det onda, det uppmuntrar bara barnets girighet.

Förhoppningsvis kommer den dag då lyckopengar i röda kuvert åter kan ge barnen frid och lycka.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024