Kejsare Kangxi under Qingdynastin var bara åtta år när hans far dog och han fick ärva tronen, men hans sätt att hantera en mäktig, förrädisk general visade vilken klok och modig härskare han skulle bli.
Kejsaren av Qing-dynastin i mitten av 1600-talet blev sjuk och dog, och hans blott åttaårige son Kangxi fick ta över tronen. Innan kejsaren gick bort anförtrodde han fyra av sina mest betrodda rådgivare uppdraget att vägleda och skydda pojken tills han fyllde 14 år, den ålder som en man ansågs vara vuxen inom den manchuriska kulturen, då pojken officiellt skulle bli kejsare.
Men en av rådgivarna, en dekorerad krigsgeneral vid namn Aobai, ändrade inställning strax efter kejsarens död. Aobai struntade helt i Kangxis myndighet, och med hot tvingade han hela adeln i det kejserliga hovet att svära trohet mot honom istället för till den unge kejsaren.
Kangxi, som bara var ett barn, hade ingen chans att besegra Aobai. Han var inte bara den främste manchuriske krigaren och stridskonstutövaren i riket, han kontrollerade nu även de högsta politikerna och militären. Den girige ministern var också ytterst medveten om eventuella konspirationer som den unge kejsaren kunde försöka ta till för att ta tillbaka sin rättmätiga makt.
När en av Kangxis lojala rådgivare satte sig upp mot Aobai och försökte ställa honom inför rätta, blev han och hela hans familj mördad av den hänsynslöse förrädaren. Ett skräckvälde tog form, som ingen vågade sätta sig upp emot.
En dag i en kinesisk kejsares liv
Kangxi överlistar Aobai
Men den unge kejsaren var klok och vägrade ge efter för tyranniet. Kangxi rekryterade de klokaste och starkaste ungdomarna till sin elitkader av väktare. För att inte göra Aobai misstänksam tränade ungdomarna bara buku, en populär manchurisk brottningslek för pojkar.
Varje gång Aobai hälsade på Kangxi låtsades den unge kejsaren vara helt uppslukad av leken. Med tiden började Aobai tro att det enda Kangxi brydde sig om var att leka med sina vänner, och att han inte hade några politiska ambitioner. Följaktligen blev han mindre på sin vakt, och trodde att han helt enkelt var oövervinnerlig.
Men Kangxi väntade tålmodigt, uthärdade Aobais förolämpningar och förakt för hans auktoritet. Den dag Kangxi fyllde 14 och officiellt blev vuxen och kejsare, hade Aobai fräckheten att bära en dräkt i guld. Guld är en färg som bara kejsaren själv får bära.
Nu kände Kangxi att det var dags att ställa Aobai till svars. Men förrädaren kunde sannolikt fortfarande övermanna hans unga väktare och förstöra den unge kejsarens enda chans att återfå sin makt.
Kangxi bjöd in Aobai till ett avspänt möte för att diskutera några politiska frågor. Kangxi hälsade Aobai hjärtligt, utan att visa sina dolda motiv, och bad honom sitta ner. Men generalens stol var avsågad så att den lätt skulle välta vid en plötslig rörelse.
När sedan teet serverades brände Aobai sin hand, och när han ryckte undan den föll stolen ihop. Då kom två av de unga vakterna och låtsades hjälpa förrädaren på fötter igen, men i själva verket använde de buku-teknik för att brotta ner honom. En höll ner hans huvud och den andra tog tag i hans midja.
I samma ögonblick, med perfekt koordination efter åratals träning, omgav alla de unga vakterna Aobai i ett perfekt samarbete och fängslade honom. Kangxi anklagade honom för trettio fall av förräderi, konfiskerade hans mark och skickade honom i fängelse på livstid.
Arbeta mindre, ha fler nöjen och sov gott
Dynastin stabiliseras
Därefter började ett enastående 61-årigt styre under kejsare Kangxi, det längsta i Mittens rikes historia. Under honom stabiliserades dynastin, och inre oroligheter och hot utifrån lugnades ner. Han främjade klassisk kinesisk konst som kalligrafi, poesi och musik. Dessutom gjordes framsteg inom geografi, vetenskap, matematik och astronomi.
Kangxis långa bestående regeringstid reflekterade hans inre väsen – mod och moral i kombination med en tidlös visdom, vilket gjorde det möjligt för den unge härskaren att tålmodigt och lugnt utmanövrera sin motståndare.