loadingVarför sjunker rubeln? (Foto: Shutterstock*)
Varför sjunker rubeln? (Foto: Shutterstock*)
Utrikes

Den ryska rubelrouletten

Valentin Schmid - Epoch Times

Vissa länder känner desperation inför den, en del länder försöker desperat undvika den – en svag valuta.

Medan Japan, USA och Europa trycker pengar för att försvaga sina valutor köper Ryssland upp rubel för miljarder dollar för att hejda den nedgång som lett till att valutan minskat med 17 procent gentemot dollarn bara i år.

Enligt den ryska centralbanken sålde banken på två dagar 1,4 miljarder dollar i utländsk valutareserv nyligen.

Frågan är: Varför sjunker rubeln och varför uppskattar inte Ryssland den dynamiken, till skillnad från sina västerländska motsvarigheter.

Ryssland exporterar emellertid främst energiprodukter, vilka för det första är prissatta i dollar och för det andra inte är särskilt priskänsliga. Även om priset går upp en hel del, brukar köparna gradvis minska sin konsumtion, då de är alltför beroende av produkten.

Så Ryssland gynnas inte av en fallande rubel och exporterar även väldigt lite i form av tillverkade varor och tjänster.

Å andra sidan importerar Ryssland mycket mat och tillverkade produkter från Väst, eller brukade åtminstone göra det, tills landet bannlyste importerade livsmedel från EU tidigare i år.

Hursomhelst, med en fallande rubel och begränsad import, blir varor dyrare i Ryssland och konsumenten har redan känt av detta.

Men orsakerna skiljer sig mellan devalvering och att låta sedelpressarna rulla.

Centralbankens åtgärder

I finansmarknadernas nya normala paradigm, spelar den underliggande ekonomiska utvecklingen inte så stor roll. Hur ska man annars förklara eurons ökade värde gentemot dollarn sedan 2012. Först när Europeiska centralbanken (ECB) började trycka pengar och den Amerikanska centralbanken i stället började minska sitt sedeltryckande, skedde en förändring i eurons värde.

Som en bra tumregel kan man jämföra storleken på centralbankernas balansräkningar för att bedöma valutautbudet. Om utbudet av sedlar ökar snabbare än hos den andra valutan, bör priserna gå ner.

För Ryssland är det här bara delvis sant. Den ryska centralbankens balansräkning ökade endast 6,7 procent under 2014, betydligt lägre än i USA eller Japan, och ändå har rubeln sjunkit mer än 15 procent mot den japanska yenen. För övrigt har den bara sjunkit 11 procent mot euron, den enda valuta vars centralbank väntas accelerera sin politik för sedeltryckning inom en snar framtid.

Sanktioner

I Rysslands fall beror nedgången helt enkelt på att det finns fler säljare än köpare. På grund av sanktioner från Väst och Ryssland, anser investerare att rubeln är en alltför stor risk att behålla, så de drar sig ur den.

Dessutom har energipriserna sjunkit, vilket gör Ryssland mindre attraktiv för investerare.

Det är därför aktiebörserna har fallit med 22 procent tillsammans med rubeln i år. I andra fall, där centralbanken bara trycker pengar och inflationen frodas, tenderar aktiemarknaden att stiga och valutan tenderar att falla. De bästa aktuella exemplen på det är Venezuela och Argentina.

I Rysslands fall är det den ökade risken och inte tryckandet av sedlar som bestämmer rubelns värde.

Översatt från engelska.


Mest lästa

Rekommenderat

loadingVarför sjunker rubeln? (Foto: Shutterstock*)
Varför sjunker rubeln? (Foto: Shutterstock*)
Utrikes

Den ryska rubelrouletten

Valentin Schmid - Epoch Times

Vissa länder känner desperation inför den, en del länder försöker desperat undvika den – en svag valuta.

Medan Japan, USA och Europa trycker pengar för att försvaga sina valutor köper Ryssland upp rubel för miljarder dollar för att hejda den nedgång som lett till att valutan minskat med 17 procent gentemot dollarn bara i år.

Enligt den ryska centralbanken sålde banken på två dagar 1,4 miljarder dollar i utländsk valutareserv nyligen.

Frågan är: Varför sjunker rubeln och varför uppskattar inte Ryssland den dynamiken, till skillnad från sina västerländska motsvarigheter.

Ryssland exporterar emellertid främst energiprodukter, vilka för det första är prissatta i dollar och för det andra inte är särskilt priskänsliga. Även om priset går upp en hel del, brukar köparna gradvis minska sin konsumtion, då de är alltför beroende av produkten.

Så Ryssland gynnas inte av en fallande rubel och exporterar även väldigt lite i form av tillverkade varor och tjänster.

Å andra sidan importerar Ryssland mycket mat och tillverkade produkter från Väst, eller brukade åtminstone göra det, tills landet bannlyste importerade livsmedel från EU tidigare i år.

Hursomhelst, med en fallande rubel och begränsad import, blir varor dyrare i Ryssland och konsumenten har redan känt av detta.

Men orsakerna skiljer sig mellan devalvering och att låta sedelpressarna rulla.

Centralbankens åtgärder

I finansmarknadernas nya normala paradigm, spelar den underliggande ekonomiska utvecklingen inte så stor roll. Hur ska man annars förklara eurons ökade värde gentemot dollarn sedan 2012. Först när Europeiska centralbanken (ECB) började trycka pengar och den Amerikanska centralbanken i stället började minska sitt sedeltryckande, skedde en förändring i eurons värde.

Som en bra tumregel kan man jämföra storleken på centralbankernas balansräkningar för att bedöma valutautbudet. Om utbudet av sedlar ökar snabbare än hos den andra valutan, bör priserna gå ner.

För Ryssland är det här bara delvis sant. Den ryska centralbankens balansräkning ökade endast 6,7 procent under 2014, betydligt lägre än i USA eller Japan, och ändå har rubeln sjunkit mer än 15 procent mot den japanska yenen. För övrigt har den bara sjunkit 11 procent mot euron, den enda valuta vars centralbank väntas accelerera sin politik för sedeltryckning inom en snar framtid.

Sanktioner

I Rysslands fall beror nedgången helt enkelt på att det finns fler säljare än köpare. På grund av sanktioner från Väst och Ryssland, anser investerare att rubeln är en alltför stor risk att behålla, så de drar sig ur den.

Dessutom har energipriserna sjunkit, vilket gör Ryssland mindre attraktiv för investerare.

Det är därför aktiebörserna har fallit med 22 procent tillsammans med rubeln i år. I andra fall, där centralbanken bara trycker pengar och inflationen frodas, tenderar aktiemarknaden att stiga och valutan tenderar att falla. De bästa aktuella exemplen på det är Venezuela och Argentina.

I Rysslands fall är det den ökade risken och inte tryckandet av sedlar som bestämmer rubelns värde.

Översatt från engelska.


Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024