loadingGotlandsrusset Fröding och Nordsvensken Lina vid Hagets Lantrasgård på östgötska landsbygden intill sjön Boren utanför Motala. Den nordsvenska hästen är på väg att utrotas på grund av att det föds alldeles för få föl. (Foto: Hagets lantrasgård)
Gotlandsrusset Fröding och Nordsvensken Lina vid Hagets Lantrasgård på östgötska landsbygden intill sjön Boren utanför Motala. Den nordsvenska hästen är på väg att utrotas på grund av att det föds alldeles för få föl. (Foto: Hagets lantrasgård)
Inrikes

Den nordsvenska hästen är på väg att utrotas

Madeleine Almberg, Epoch Times

Den nordsvenska hästen är tillsammans med gotlandsrusset och ardennerhästen Sveriges enda inhemska ras, men nu kan den vara på väg att utrotas på grund av att det föds alldeles för få föl. I år räknar man med att det endast kommer att födas 200 föl, vilket är alldeles för lite för att hästrasen ska kunna överleva på sikt.

Generellt sett föds det för få föl av alla raser här i Sverige, då importen är så stark att det påverkar alla inhemska raser på ett negativt sätt.

– Den stora skillnaden för Nordsvensken är att den avlas endast här i Sverige och kan därmed inte förstärkas utifrån, som så är fallet för de flesta andra raser, säger Kåre Gustafson, ordförande i Föreningen Nordsvenska Hästen, FNH.

Den nordsvenska hästen är ursprungligen en svensk eller möjligtvis en skandinavisk lantras. Under 1800-talet korsades dock lanthästen med andra raser, bland annat på grund av att lantbruket behövde rationaliseras och man trodde att man behövde större och kraftigare hästar. Därför importerades större och tyngre hästar från Centraleuropa och England.

Den nordsvenska hästen är en medelstor kallblodshäst, men framaveln av de nya tyngre kallbloden förde med sig att lanthästen försvann i de södra delarna och den nya rasen spred sig allt längre norrut. Man insåg dock faran i sista stund och då började man renavla lanthästen.

Nu är dock situationen för Nordsvensken kritisk igen, trots att det finns ett väldigt stort hästintresse i Sverige idag och antalet hästar är också mycket högt.

– Jag tror att avelsintresset har fått ge vika till förmån för användandet av hästen. Ridning och körning på en mängd olika nivåer, samt hästturismen kommer väldigt starkt. Hästen som landskapsvårdare ökar i takt med att andra djurslag minskar. Allt detta vittnar om ett stort hästintresse i vårt land, men kanske har hästhållandet ändrats från land till stad med dyra inackorderingar som följd, vilket gör avlandet alltför dyrt, säger Kåre Gustafson.

Enligt Kåre har hästantalet ökat sedan tidigt 70-tal och fram till slutet på 90-talet ökade även aveln, för att sedan få betydligt större konkurrens från utlandet. Om man ser enbart till Nordsvenskar har betäckningarna halverats på tre år.

Enligt Åsa Viklund, universitetslektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, är den nordsvenska hästen en av de raser som Sverige har bevarandeansvar för och man försöker med olika åtgärder att bevara den genom till exempel fölbidrag.

– Om en ras försvinner minskar också den genetiska variationen och egenskaper som vi kanske kan komma att behöva i framtiden, säger Åsa Viklund.

Den nordsvenska hästen anses vara världens bästa och mest utprövade draghäst. Om man därför i framtiden är i behov av duktiga draghästar, står vi inför en katastrof.

– Fler och fler kommuner använder draghästar till olika arbeten, som gräsklippning, sophantering, sandning, körning i tätortsnära skogsbruk och turism. Utöver dessa praktiska exempel får väl svenska folket avgöra hur man ser på att en kulturskatt som vår inhemska Nordsvenska häst är, dör ut. Den har trots allt funnits i vårt land sedan urminnes tider och bör naturligtvis fortsätta med det, säger Kåre Gustafson.

Någon som tycker det är viktigt att bevara lantraserna och det svenska kulturarvet är Anna Hall på Hagets Lantrasgård, som är beläget på den östgötska landsbygden vid sjön Boren. Här håller man djur som får, getter, kaniner, ankor, höns och hästar, alla av svensk lantrastyp.

– Den nordsvenska hästen är en trevlig och vacker häst, som både kan ridas och köras, dessutom ger den trivsel på gården, säger Anna Hall i ett mejl till Epoch Times.

Hur man skall kunna rädda hästen är det dock ingen som riktigt vet i dagsläget. Det måste till en ökad avel för att Nordsvensken ska kunna överleva.

– Man skulle behöva promota den som ridhäst och inte bara som körhäst, säger Anna Hall.

Kåre Gustafson är inne på samma linje.

– Jag tror att utbildning av både hästar och människor är jätteviktigt. Man måste förstå och värdera en hästras som är prövad och avelsvärderad i oändligt många generationer, där allt är dokumenterat på bästa sätt, till skillnad från alla dessa importer som man oftast inte vet något om. Visa på bra och prisvärt hållande där både hästar och hästägare trivs till ett rimligt pris, så att kostnaderna hamnar i nivå med möjliga intäkter, säger Kåre.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingGotlandsrusset Fröding och Nordsvensken Lina vid Hagets Lantrasgård på östgötska landsbygden intill sjön Boren utanför Motala. Den nordsvenska hästen är på väg att utrotas på grund av att det föds alldeles för få föl. (Foto: Hagets lantrasgård)
Gotlandsrusset Fröding och Nordsvensken Lina vid Hagets Lantrasgård på östgötska landsbygden intill sjön Boren utanför Motala. Den nordsvenska hästen är på väg att utrotas på grund av att det föds alldeles för få föl. (Foto: Hagets lantrasgård)
Inrikes

Den nordsvenska hästen är på väg att utrotas

Madeleine Almberg, Epoch Times

Den nordsvenska hästen är tillsammans med gotlandsrusset och ardennerhästen Sveriges enda inhemska ras, men nu kan den vara på väg att utrotas på grund av att det föds alldeles för få föl. I år räknar man med att det endast kommer att födas 200 föl, vilket är alldeles för lite för att hästrasen ska kunna överleva på sikt.

Generellt sett föds det för få föl av alla raser här i Sverige, då importen är så stark att det påverkar alla inhemska raser på ett negativt sätt.

– Den stora skillnaden för Nordsvensken är att den avlas endast här i Sverige och kan därmed inte förstärkas utifrån, som så är fallet för de flesta andra raser, säger Kåre Gustafson, ordförande i Föreningen Nordsvenska Hästen, FNH.

Den nordsvenska hästen är ursprungligen en svensk eller möjligtvis en skandinavisk lantras. Under 1800-talet korsades dock lanthästen med andra raser, bland annat på grund av att lantbruket behövde rationaliseras och man trodde att man behövde större och kraftigare hästar. Därför importerades större och tyngre hästar från Centraleuropa och England.

Den nordsvenska hästen är en medelstor kallblodshäst, men framaveln av de nya tyngre kallbloden förde med sig att lanthästen försvann i de södra delarna och den nya rasen spred sig allt längre norrut. Man insåg dock faran i sista stund och då började man renavla lanthästen.

Nu är dock situationen för Nordsvensken kritisk igen, trots att det finns ett väldigt stort hästintresse i Sverige idag och antalet hästar är också mycket högt.

– Jag tror att avelsintresset har fått ge vika till förmån för användandet av hästen. Ridning och körning på en mängd olika nivåer, samt hästturismen kommer väldigt starkt. Hästen som landskapsvårdare ökar i takt med att andra djurslag minskar. Allt detta vittnar om ett stort hästintresse i vårt land, men kanske har hästhållandet ändrats från land till stad med dyra inackorderingar som följd, vilket gör avlandet alltför dyrt, säger Kåre Gustafson.

Enligt Kåre har hästantalet ökat sedan tidigt 70-tal och fram till slutet på 90-talet ökade även aveln, för att sedan få betydligt större konkurrens från utlandet. Om man ser enbart till Nordsvenskar har betäckningarna halverats på tre år.

Enligt Åsa Viklund, universitetslektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, är den nordsvenska hästen en av de raser som Sverige har bevarandeansvar för och man försöker med olika åtgärder att bevara den genom till exempel fölbidrag.

– Om en ras försvinner minskar också den genetiska variationen och egenskaper som vi kanske kan komma att behöva i framtiden, säger Åsa Viklund.

Den nordsvenska hästen anses vara världens bästa och mest utprövade draghäst. Om man därför i framtiden är i behov av duktiga draghästar, står vi inför en katastrof.

– Fler och fler kommuner använder draghästar till olika arbeten, som gräsklippning, sophantering, sandning, körning i tätortsnära skogsbruk och turism. Utöver dessa praktiska exempel får väl svenska folket avgöra hur man ser på att en kulturskatt som vår inhemska Nordsvenska häst är, dör ut. Den har trots allt funnits i vårt land sedan urminnes tider och bör naturligtvis fortsätta med det, säger Kåre Gustafson.

Någon som tycker det är viktigt att bevara lantraserna och det svenska kulturarvet är Anna Hall på Hagets Lantrasgård, som är beläget på den östgötska landsbygden vid sjön Boren. Här håller man djur som får, getter, kaniner, ankor, höns och hästar, alla av svensk lantrastyp.

– Den nordsvenska hästen är en trevlig och vacker häst, som både kan ridas och köras, dessutom ger den trivsel på gården, säger Anna Hall i ett mejl till Epoch Times.

Hur man skall kunna rädda hästen är det dock ingen som riktigt vet i dagsläget. Det måste till en ökad avel för att Nordsvensken ska kunna överleva.

– Man skulle behöva promota den som ridhäst och inte bara som körhäst, säger Anna Hall.

Kåre Gustafson är inne på samma linje.

– Jag tror att utbildning av både hästar och människor är jätteviktigt. Man måste förstå och värdera en hästras som är prövad och avelsvärderad i oändligt många generationer, där allt är dokumenterat på bästa sätt, till skillnad från alla dessa importer som man oftast inte vet något om. Visa på bra och prisvärt hållande där både hästar och hästägare trivs till ett rimligt pris, så att kostnaderna hamnar i nivå med möjliga intäkter, säger Kåre.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024