Kinas generaldirektör för afrikanska ärenden, Lu Shaye, hävdade i en intervju med en Paris-baserad tidskrift att Moammar Gadaffi, den nu avlidne libyske diktatorn, inte var Kinas vän, och att han tvärtom varit gäst hos många västerländska ledare. Denna kommentar ledde omedelbart till mycket sarkasm i den kinesiska bloggsfären.
Intervjun i tidskriften Jeune Afrique publicerades på nätet i sin helhet av det kinesiska utrikesministeriet den 21 oktober.
Dagen därpå hade mer än 150 000 kineser kommenterat. De flesta var sarkastiska över den plötsliga helomvändningen som kommunistpartiet gjort i och med Gadaffis död och fann det underligt att han hyllades som en gammal vän medan han levde men att han nu efter sin död aldrig varit Kinas vän.
Enligt Zhang Xinyu, grundare av Free Flow of Global Information, är orsaken till kommunistpartiets ändrade ton helt enkelt att man försöker lura hemmaopinionen och de som inte vet vad partiet går för. Att fortsätta att kalla Gadaffi en gammal vän skulle vara generande för kommunistpartiet i det internationella samfundets ögon.
Han sammanfattade vad många uttryckt med det kinesiska talesättet ”när haren dör sörjer räven”.
Gadaffi besökte Peking i oktober 1982 och träffade Deng Xiaoping. I april 2002 besökte dåvarande partichefen Jiang Zemin Libyen med en delegation bestående av mer än 100 kinesiska tjänstemän och företagare.
Jiang inspekterade också Gadaffis bombade residens efter USA:s attack 1986, hyllade honom som en nära vän och sade att Amerika kunde förstöra hans palats, men inte krossa hans vilja.
2007 rapporterade den kinesiska samhällsvetenskapsakademins tidning att ”Gadaffis arabiska tankar”-konferens hade hållits den 27 april på Wuhans Universitet och att omkring 40 delegater deltagit, däribland Libyens ambassadör till Kina, Kinas tidigare ambassadör till Jemen och Libyen och professorer från Pekings Universitet.
Deltagarna beskrev Gadaffi som ett viktigt statsöverhuvud och en gammal vän till det kinesiska folket; han hyllades även som en betydelsefull tänkare på grund av den ”tredje universella teorin” som han formulerat i sin ”gröna bok” och som skulle ha använts mycket inom internationell diplomati. Hans skrivna verk hade haft en enorm betydelse, sades det.
Tang Boqiao, ordförande för China Peace and Democracy Federation kommenterade det hela så här:
– Kommunistpartiet har gett outtalat stöd till Gadaffi och hoppats att han inte skulle störtas. Det var först när han nästan fallit som man ändrade inställning och började förse oppositionen med förnödenheter. Samtidigt ändrade partikontrollerad media helt sin attityd till Gadaffi. Det var då som kommunistpartiet gav upp sin tidigare vän och försökte distansera sig från honom.
Så sent som i augusti i år utmålade den kinesiska regimen den tidigare libyske diktatorn i relativt positiva termer som ”mellanösterns starke man” som ”stod emot västs hot och påtryckningar”.
Partiets propaganda säger nu att Gadaffi var ”galen” och att hans död ”avslutar kapitlet med galna ledare i mellanöstern”. En talesperson inom utrikesdepartementet ville även se en ”inkluderande politisk process” i Libyen, något som inte existerar i Kina.
Kina var även den sista medlemmen av FN:s säkerhetsråd som erkände den libyska övergångsregeringen. Man väntade tills man fått försäkran om att de kontrakt man skrivit med sin ”galne” före detta vän fortfarande skulle följas av den nya regeringen.
Översatt från engelska
