loading
Ekonomi & Näringsliv

"Den fjärde industriella revolutionen" - utopi eller verklighet?

Hanna Kästel - Epoch Times

De teknologiska genombrott som sker just nu, i detta ögonblick, kommer att påverka oss fundamentalt – hur vi lever, arbetar och hur vi samverkar med varandra. Det kallas för den fjärde industriella revolutionen. Det är en ömsom skrämmande, ömsom förhoppningsfull bild de målar upp.

Den fjärde industriella revolutionen kan kortfattat beskrivas som en kombination av digitala, fysiska och biologiska system.

Det handlar om självkörande bilar, nanoteknik, 3D-printar, robotar, artificiell intelligens, bioteknik och ”internet of things”, sammankopplade i ett gigantiskt nätverk där alla är medskapare till en verklighet som ingen ens drömt om.

Tillgängligheten till ny teknologi är fri och sprids som en löpeld globalt, i ett nätverk där vi är länkade med sensorer i både föremål och våra egna kroppar.

– Våra kroppar kommer vara så high-tech att vi inte kommer att kunna skilja på vad som är naturligt och vad som är artificiellt, lyder ett citat från filmen Fourth Industrial Revolution, på World Economic Forums webbsida.

Utvecklingen påverkar hur vi gör affärer till hur vi interagerar som individer, och omfattar alla aktörer från stater, internationella organisationer, offentlig och privat sektor till den akademiska världen och det civila samhället.

Tecken i tiden på ett nytt ekonomiskt system?

Ett nytt förhållningssätt till oss själva och till omvärlden gör att vi behöver en annan ekonomisk modell, ett nytt system som inte är baserat på tillväxt.

5 saker du bör veta om millennials för att förstå din framtid

Stewart Wallis på New Economics Foundation i Storbritannien, beskriver den nya ekonomiska modellen som ett systemskifte som kommer att utgå ifrån alla människors basala behov, vilket kommer att skapa en rättvisare, hållbarare och människovänligare värld.

Idag finns redan tecken på nya strömningar; intresset för cirkulär ekonomi med olika alternativa affärsmodeller, och delningsekonomi, är sådana uttryck.

Cirkulär ekonomi är en ekonomiskt modell där man återvinner och återskapar resurser. I en cirkulär ekonomi finns inga sopor, utan allt ses som resurser. Återvinning blir att sätta saker i omlopp i antingen biologiska eller tekniska kretslopp.

Men det är inte en helhetslösning, för cirkulär ekonomi kräver att människor har friheter, att människor har utrymme att tänka fritt och uttrycka sig fritt.

Genom att dela på gemensamma varor och tjänster sparar man på resurser. (Foto: Pixabay)

Genom att dela på gemensamma varor och tjänster sparar man på resurser. (Foto: Pixabay)

Jeremy Rifkin, nationalekonom och författare, menar att människors livskvalitet är måttet för att mäta en god ekonomi. Han menar att delningsekonomin är det som kommer att demokratisera världen, skapa en hållbar miljö där alla människor kan få tillgång till välstånd.

Delningsekonomin pågår och breder ut sig; vi använder oss av appar där vi delar med oss till varandra, där vår gemensam verkan ökar nyttan för alla. Det är både digitala och fysiska tillgångar som som blir gemensamma. Vanliga exempel är taxiföretaget Uber och lägenhetsuthyrnings sajten Airbnb. Biltillverkaren Audi har konceptet Audiunite, där upp till fem personer delar på en bil. Andra exempel är Citybikes och Skjutsgruppen som erbjuder samåkning. Eller Docksurf, där man kan hyra en kojplats på en båt att sova i när man färdas längs kusten.

Teknologi som systemförändrare 

Hälften av alla företag på den amerikanska Fortune 500-listan har sedan 2000 försvunnit på grund av bristande förmåga att anpassa sig till det digitaliserade samhället, enligt Pierre Nanterme, VD på Accenture.

Klaus Schwab grundaren av stiftelsen World Economic Forum i Davos, menar att de förändringar vi nu ser grundar sig på den tidigare digitala revolutionen och omvandlas genom snabba teknologiska framsteg, sammanlänkande av många system som länder emellan, företag och samhällen. Han ser fram emot när miljarder av människor interagerar via mobiler, utbyter kunskaper, informerar och underhåller varandra. Vidare poängterar han att det inte bara handlar om vad och hur man gör saker, utan också om vilka vi är.

Redan 1953 kunde vi i filmen ”Invaders from Mars” se utomjordingar som kidnappar människor för att sätta in implantat. Nu händer det på riktigt – fast vi gör det på oss själva.

Idag finns det fler som sätter in så kallade RFID-implantat, ett litet chip som man lägger under huden för att sedan styra enklare elektronisk utrustning med. Man kan till exempel öppna lås, använda det som kontokort eller som identitetshandling. Sådana chip finns att beställa på nätet.

Robotar som utför farligt och tungt arbete i industrin har stått för många revolutionerande förbättringar. Robotiseringen förväntas öka för att ta över fem miljoner jobb år 2020, enligt World Economic Forums årliga rapport 2016.

Risker – terror och massövervakning

En obehaglig sida är när den fria teknologin kommer i händer på människor som vill göra ont. Frågan behöver undersökas vidare, konstaterar i rapporten från World Economic Forum.

Ökad massövervakning för att stävja terror är en lösning som inte skulle vara allt för svår att åstadkomma, då alla och allt är ihopkopplade. Men det finns röster som pekar på otrevliga konsekvenser som massövervakning kan medföra. Huffington Post publicerade en serie om hur teknologisk utveckling kan medföra risk för ökad massövervakning. Ben Wizner, som är den kände visselblåsaren Edward Snowdens advokat, menar att när det går så långt att vi ständigt är övervakade, där allt vi säger, gör och skriver sparas i evigheter i databanker, så kommer vi inte längre våga uttrycka oss eller protestera mot det vi tycker är orättvisor, vilket medför att demokratin urholkas.

Storebror ser dig för att undvika terror eller skapa terror. (Foto: Pixabay)

Övervakning för att undvika terror eller skapa terror. (Foto: Pixabay)

Sharon Burrow, generalsekreterare på International Trade Union Confederation (ITUC), ställde under Davos 2016 frågan om vi är redo för den teknologiska omdaning som en fjärde industriell revolution skulle innebära:

– Den stora frågan är huruvida teknologi kan användas som en systemförändrare…kan vi nå noll koldioxidutsläpp, och en värld utan fattigdom? Nej, inte med de affärsmodeller och sätt vi styr det offentliga och privata med i dag, konstaterar hon.

Internet of things
Internet of things är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, varor, hushållsapparater, kläder och andra saker samt varelser (inklusive människor), förses med små sensorer och processorer och kommunicerar automatiskt över nätet.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Ekonomi & Näringsliv

"Den fjärde industriella revolutionen" - utopi eller verklighet?

Hanna Kästel - Epoch Times

De teknologiska genombrott som sker just nu, i detta ögonblick, kommer att påverka oss fundamentalt – hur vi lever, arbetar och hur vi samverkar med varandra. Det kallas för den fjärde industriella revolutionen. Det är en ömsom skrämmande, ömsom förhoppningsfull bild de målar upp.

Den fjärde industriella revolutionen kan kortfattat beskrivas som en kombination av digitala, fysiska och biologiska system.

Det handlar om självkörande bilar, nanoteknik, 3D-printar, robotar, artificiell intelligens, bioteknik och ”internet of things”, sammankopplade i ett gigantiskt nätverk där alla är medskapare till en verklighet som ingen ens drömt om.

Tillgängligheten till ny teknologi är fri och sprids som en löpeld globalt, i ett nätverk där vi är länkade med sensorer i både föremål och våra egna kroppar.

– Våra kroppar kommer vara så high-tech att vi inte kommer att kunna skilja på vad som är naturligt och vad som är artificiellt, lyder ett citat från filmen Fourth Industrial Revolution, på World Economic Forums webbsida.

Utvecklingen påverkar hur vi gör affärer till hur vi interagerar som individer, och omfattar alla aktörer från stater, internationella organisationer, offentlig och privat sektor till den akademiska världen och det civila samhället.

Tecken i tiden på ett nytt ekonomiskt system?

Ett nytt förhållningssätt till oss själva och till omvärlden gör att vi behöver en annan ekonomisk modell, ett nytt system som inte är baserat på tillväxt.

5 saker du bör veta om millennials för att förstå din framtid

Stewart Wallis på New Economics Foundation i Storbritannien, beskriver den nya ekonomiska modellen som ett systemskifte som kommer att utgå ifrån alla människors basala behov, vilket kommer att skapa en rättvisare, hållbarare och människovänligare värld.

Idag finns redan tecken på nya strömningar; intresset för cirkulär ekonomi med olika alternativa affärsmodeller, och delningsekonomi, är sådana uttryck.

Cirkulär ekonomi är en ekonomiskt modell där man återvinner och återskapar resurser. I en cirkulär ekonomi finns inga sopor, utan allt ses som resurser. Återvinning blir att sätta saker i omlopp i antingen biologiska eller tekniska kretslopp.

Men det är inte en helhetslösning, för cirkulär ekonomi kräver att människor har friheter, att människor har utrymme att tänka fritt och uttrycka sig fritt.

Genom att dela på gemensamma varor och tjänster sparar man på resurser. (Foto: Pixabay)

Genom att dela på gemensamma varor och tjänster sparar man på resurser. (Foto: Pixabay)

Jeremy Rifkin, nationalekonom och författare, menar att människors livskvalitet är måttet för att mäta en god ekonomi. Han menar att delningsekonomin är det som kommer att demokratisera världen, skapa en hållbar miljö där alla människor kan få tillgång till välstånd.

Delningsekonomin pågår och breder ut sig; vi använder oss av appar där vi delar med oss till varandra, där vår gemensam verkan ökar nyttan för alla. Det är både digitala och fysiska tillgångar som som blir gemensamma. Vanliga exempel är taxiföretaget Uber och lägenhetsuthyrnings sajten Airbnb. Biltillverkaren Audi har konceptet Audiunite, där upp till fem personer delar på en bil. Andra exempel är Citybikes och Skjutsgruppen som erbjuder samåkning. Eller Docksurf, där man kan hyra en kojplats på en båt att sova i när man färdas längs kusten.

Teknologi som systemförändrare 

Hälften av alla företag på den amerikanska Fortune 500-listan har sedan 2000 försvunnit på grund av bristande förmåga att anpassa sig till det digitaliserade samhället, enligt Pierre Nanterme, VD på Accenture.

Klaus Schwab grundaren av stiftelsen World Economic Forum i Davos, menar att de förändringar vi nu ser grundar sig på den tidigare digitala revolutionen och omvandlas genom snabba teknologiska framsteg, sammanlänkande av många system som länder emellan, företag och samhällen. Han ser fram emot när miljarder av människor interagerar via mobiler, utbyter kunskaper, informerar och underhåller varandra. Vidare poängterar han att det inte bara handlar om vad och hur man gör saker, utan också om vilka vi är.

Redan 1953 kunde vi i filmen ”Invaders from Mars” se utomjordingar som kidnappar människor för att sätta in implantat. Nu händer det på riktigt – fast vi gör det på oss själva.

Idag finns det fler som sätter in så kallade RFID-implantat, ett litet chip som man lägger under huden för att sedan styra enklare elektronisk utrustning med. Man kan till exempel öppna lås, använda det som kontokort eller som identitetshandling. Sådana chip finns att beställa på nätet.

Robotar som utför farligt och tungt arbete i industrin har stått för många revolutionerande förbättringar. Robotiseringen förväntas öka för att ta över fem miljoner jobb år 2020, enligt World Economic Forums årliga rapport 2016.

Risker – terror och massövervakning

En obehaglig sida är när den fria teknologin kommer i händer på människor som vill göra ont. Frågan behöver undersökas vidare, konstaterar i rapporten från World Economic Forum.

Ökad massövervakning för att stävja terror är en lösning som inte skulle vara allt för svår att åstadkomma, då alla och allt är ihopkopplade. Men det finns röster som pekar på otrevliga konsekvenser som massövervakning kan medföra. Huffington Post publicerade en serie om hur teknologisk utveckling kan medföra risk för ökad massövervakning. Ben Wizner, som är den kände visselblåsaren Edward Snowdens advokat, menar att när det går så långt att vi ständigt är övervakade, där allt vi säger, gör och skriver sparas i evigheter i databanker, så kommer vi inte längre våga uttrycka oss eller protestera mot det vi tycker är orättvisor, vilket medför att demokratin urholkas.

Storebror ser dig för att undvika terror eller skapa terror. (Foto: Pixabay)

Övervakning för att undvika terror eller skapa terror. (Foto: Pixabay)

Sharon Burrow, generalsekreterare på International Trade Union Confederation (ITUC), ställde under Davos 2016 frågan om vi är redo för den teknologiska omdaning som en fjärde industriell revolution skulle innebära:

– Den stora frågan är huruvida teknologi kan användas som en systemförändrare…kan vi nå noll koldioxidutsläpp, och en värld utan fattigdom? Nej, inte med de affärsmodeller och sätt vi styr det offentliga och privata med i dag, konstaterar hon.

Internet of things
Internet of things är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, varor, hushållsapparater, kläder och andra saker samt varelser (inklusive människor), förses med små sensorer och processorer och kommunicerar automatiskt över nätet.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024