Ett tyst men muntert tåg marscherade mitt under lördagen genom Göteborg. Samtidigt i länder världen över, från Frankrike till Kina och USA, hade döva och hörselskadade samlats i städerna för att kräva rätten till sitt eget språk.
Deltagarna småtecknade till varandra under vandringen som löpte från Gustaf Adolfs torg till Järntorget. Människor ur alla åldersgrupper, alla yrken och från alla samhällets hörn hade anledning att gå i tåget På skyltarna kunde man läsa ”Fritt land – fritt språk” och ”Språket – en mänsklig rättighet.”
Initiativet kom från det franska dövförbundet, och tanken är att sätta fokus på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder.
Teckenspråk har funnits lika länge som det funnits döva personer, men de döva i Sverige fick rätten till sitt eget språk först den 14 maj 1981. Då beslutade riksdagen att det svenska teckenspråket skulle erkännas som ett eget språk. I många andra länder är det ännu inte så.
Men trots att det svenska teckenspråket har egen språkstatus och är många dövas förstaspråk, så nekas de teckenspråkstolk för utbildningar i privat regi, föreningsliv, fritidsaktiviteter, extrajobb med mera. Detta är en rättighet enligt svensk lag. Ofta handlar det om oenigheter kring vem som ska betala.
Med i tåget går Maria Suanil, vars son föddes helt döv. Pojken fick CI, cochlea implantat, på båda öronen och har steg för steg fått ett hörselsinne. Maria har valt att ge sin son två språk, både teckenspråk och svenska, och markerar teckenspråkets vikt.
– Som förälder uppmuntras man från forskarteamet kring CI att satsa på enbart talat språk, sätta in barnet i en ljudmiljö för att gynna det talade språket, säger Maria
Men hon menar att ett barn med CI troligen aldrig kan utveckla sitt talade språk som en hörande.
– Däremot kan barnet utveckla ett fullständigt teckenspråk. Det är viktigt för självkänslan. Många är rädda att teckenspråket, som de svenska döva kämpat för, ska försvinna alltmer i takt med att fler CI-operationer erbjuds.
I Sverige marscherade man för teckenspråket i Örebro och i Göteborg.
Om CI (cochleaimplantat)
Ett cochleaimplantat är ett högteknologiskt hjälpmedel som möjliggör för döva och gravt hörselskadade personer att uppfatta ljud och för barn att utveckla tal utifrån individuella förutsättningar.
Ett CI består av en intern, inopererad del och flera yttre delar. De inopererade delen består av en mottagare och en flerkanalselektrod och utanför örat finns en mikrofon, en sändare (transmittor) samt en individuellt anpassad talprocessor.
Ljudet fångas upp av mikrofonen och leds via en sladd till talprocessorn som analyserar och kodar ljuden. Den kodade signalen leds i en sladd till transmittorn och överförs med radiovågor genom huden till mottagaren. Denna omvandlar koden till elektriska signaler som säds till de olika elektrodkanalerna i snäckan. Signalerna stimulerar kvarvarande nervceller och hörselnerven. Hjärnan tolkar signalerna som ljud och personen får en hörselupplevelse ”
När används tolk?
Man kan beställa dövtolk till alla förekommande situationer i vardagslivet. Tolk kan beställas till alla tider på dygnet, 365 dagar om året.
Till exempel vid sjukvårdsbesök, arbetsplatsträffar, myndighetskontakter, familjeangelägenheter, fritidsaktiviteter och föreningsliv.
Beställning av utbildningstolkning görs till tolkcentralen som sedan utreder vem som är betalningsansvarig, till exempel kommun eller landsting.
Tolkning vid universitet och högskola finansieras och organiseras av respektive myndighet.
